Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
När du tackar ja till ett jobb och skriver under ett anställningsavtal, ingår du ett slags förhållande. Anställningsavtalet har beskrivits som en hybrid mellan affärskontrakt och äktenskapskontrakt, och även om det inte står så i avtalen, så förutsätter anställningen att du som arbetstagare alltid sätter arbetsgivarens intressen före dina egna intressen om de kolliderar.
Denna lojalitetsplikt härrör från en gammal tjänstehjonslag, och det är den många anställda bryter mot, enligt arbetsgivarna, som i sin tur är skyldiga att visa dig lojalitet – de ska ta hand om dig som anställd i nöd och lust, alltså betala ut din lön och omplacera dig om du behöver.
Unionens chefsjurist Martin Wästfelt tvivlar på att förklaringen till upptrappningen av stämningar för lojalitetsbrott som förbundet upplevt under senare år, beror på att anställda i dag är mer okunniga om lojalitetsplikten än de var tidigare.
– Kanske satt kunskapen mer i ryggraden tidigare, men de stämningar som vi får in riktar sig mot både yngre och äldre medlemmar, så det är ingen generationsfråga, säger Martin Wästfelt.
– Vi är övertygade om att det i stället rör sig om att anställdas kunskaper blivit en viktigare tillgång i allt fler verksamheter. Historiskt var det också lättare att skydda företagshemligheter och kunskap med patent, men hastigheten i teknikutvecklingen gör att företag struntar i att patentera.
Tidigare var maskiner och utrustning de viktigaste tillgångarna, och vem skulle få för sig att de kunde plocka med sig utrustning ostraffat när anställningen bröts? Men när det gäller kunskap är det knepigare. Särskilt som ny teknik gjort det betydligt enklare att ta med sig kopior av det man uträttat på jobbet.
– När man behövde stå vid en kopiator för att få med sig information hem upplevdes det nog mer som en överträdelse. It-tekniken har gjort det lättare att tanka ner och mejla företagshemligheter, säger Martin Wästfelt.
Sedan i somras kan det dessutom betraktas som ett brott att överföra information som utgör företagshemligheter utan lov, även om du inte har en tanke på att säga upp dig eller slå mynt av det du tagit hem. Den nya lagen om företagshemligheter gör det möjligt för arbetsgivaren att komma åt dig redan när du tryckt på skickaknappen.
Läs mer: Nya lagar för arbetslivet
– Vi ser med oro på den förskjutning som skett, att innehav av information kan leda till skadeståndskrav. Många gånger uppmuntrar ju arbetsgivaren anställda att ta med sig jobbet hem, så det måste finnas tydliga policys för vad som gäller.
– Det blir alltid viss rättsosäkerhet när nya lagar träder ikraft, men lagen kan innebära att arbetsgivaren slipper visa att nyttjandet som skett är till skada för företaget.
Unionen har redan fått in ett flertal ärenden där arbetsgivare stämmer för brott mot den nya lagen. Fördelen med lagen är enligt Martin Wästfelt att skadestånden rimligtvis inte kan bli lika höga som tidigare, eftersom företagen knappast hunnit lida någon ekonomisk skada om de stämmer redan när överträdelsen sker.
Läs mer: Medlemmar döms tll miljonskadestånd
Vid stämningar för brott mot lojalitetsplikten ligger skadeståndsanspråken ofta på flera miljoner kronor.
– Arbetsgivarna saftar ofta i i sina anspråk för att skapa rädsla. Vi upplever att det har blivit ett hårdare klimat – numer nöjer man sig inte med att säga upp arbetstagaren, utan vill ha skadestånd också.
Även om arbetsgivarna ofta får nöja sig med betydligt mindre än de krävt, blir kostnaderna stora både för medlemmen som stämts och för Unionen, som lägger ner mer och mer tid på att hjälpa dessa medlemmar.
– De här ärendena är tidskrävande och omfattande, men det är ingen diskussion om att vi ska fortsätta hjälpa medlemmarna. Så småningom kommer det att sättas en praxis och kunskapen kommer att öka.
– Arbetsgivarna kommer att lära sig att lägger de sig för högt kommer de inte att få sina rättegångskostnader betalda. Dessutom blir det i längden dålig image för företagen att stämma arbetstagare om detta görs utan grund, säger Martin Wästfelt.
Vad är en företagshemlighet?
Enligt den nya lagen är en företagshemlighet information om affärs- eller driftförhållanden i företag eller forskningsinstitutions verksamhet. Informationen får inte vara känd eller lättillgänglig för någon som normalt kan få tag i liknande information. Företaget måste också vidta rimliga åtgärder för att hålla informationen hemlig. Röjandet ska vara ägnat att medföra skada i konkurrenshänseende. Typexempel på en företagshemlighet kan vara ett kundregister eller en teknisk ritning, som om det hamnar hos en konkurrent kan skada företagets affärer.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.