Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Vägrade skriva på straffavtal – förlorade jobbet
Kvinnan fick ett ändrat anställningsavtal där det stod att hon skulle få betala hundratusentals kronor om hon bröt mot något villkor i avtalet. När hon vägrade skriva på blev hon av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget.
Kvinnan fick fast jobb som ekonomiassistent på ett hälsoföretag i Stockholm i juni 2020. Tjänsten innebar hantering av administration och fakturor. Ett och ett halvt år in i anställningen, i december 2021, ville arbetsgivaren att kvinnan skulle skriva på ett nytt strängare anställningsavtal.
Skulle kunna få betala 500 000
Den stora förändringen i avtalet var att arbetsgivaren skrivit in att anställda skulle behöva betala 500 000 kronor till företaget om de bröt mot något villkor i anställningsavtalet.
Kvinnan avböjde att skriva på men fortsatte sköta sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren presenterade sedan ännu ett nytt avtal, men nu var vitessumman sänkt till 100 000 kronor för överträdelser. Kvinnan sa återigen att hon inte var beredd att acceptera de förändrade arbetsvillkoren.
Uppsagd och kallad illojal
I mars 2022 kallades kvinnan till ett fysiskt möte med en representant för arbetsgivaren. På mötet blev hon uppsagd på stående fot och fick höra att hon agerat illojalt genom att inte acceptera de nya villkoren.
Nu stämmer Unionen företaget i Södertörns tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd. Enligt företaget har kvinnan fått muntliga varningar innan uppsägningen, vilket den anställda bestrider.
Kräver ekonomiskt skadestånd
Unionen kräver ekonomiskt skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd samt brott mot semesterlagen. Facket kräver också att företaget betalar ut lön för tiden då kvinnan varit arbetsbefriad under uppsägningstiden.
Det förekommer att företag skriver in vitesklausuler i avtal när personer anställs. Enligt Unionens jurist är det dock ovanligt att som i det här fallet en redan anställd får ett nytt avtal med vitesklausul för att sedan blir uppsagd när hon inte vill skriva på.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
