Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade skriva på straffavtal – förlorade jobbet

Kvinnan fick ett ändrat anställningsavtal där det stod att hon skulle få betala hundratusentals kronor om hon bröt mot något villkor i avtalet. När hon vägrade skriva på blev hon av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget.
Elisabeth Brising Publicerad
Avtal
Kvinnan fick ett nytt anställningsavtal där det stod att hon skulle kunna tvingas böta hundratusentals kronor. När hon inte skrev på blev hon uppsagd. Foto: Shutterstock

Kvinnan fick fast jobb som ekonomiassistent på ett hälsoföretag i Stockholm i juni 2020. Tjänsten innebar hantering av administration och fakturor. Ett och ett halvt år in i anställningen, i december 2021, ville arbetsgivaren att kvinnan skulle skriva på ett nytt strängare anställningsavtal.

Skulle kunna få betala 500 000

Den stora förändringen i avtalet var att arbetsgivaren skrivit in att anställda skulle behöva betala 500 000 kronor till företaget om de bröt mot något villkor i anställningsavtalet.

Kvinnan avböjde att skriva på men fortsatte sköta sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren presenterade sedan ännu ett nytt avtal, men nu var vitessumman sänkt till 100 000 kronor för överträdelser. Kvinnan sa återigen att hon inte var beredd att acceptera de förändrade arbetsvillkoren.

Uppsagd och kallad illojal

I mars 2022 kallades kvinnan till ett fysiskt möte med en representant för arbetsgivaren. På mötet blev hon uppsagd på stående fot och fick höra att hon agerat illojalt genom att inte acceptera de nya villkoren.

Nu stämmer Unionen företaget i Södertörns tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd. Enligt företaget har kvinnan fått muntliga varningar innan uppsägningen, vilket den anställda bestrider.

Kräver ekonomiskt skadestånd

Unionen kräver ekonomiskt skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd samt brott mot semesterlagen. Facket kräver också att företaget betalar ut lön för tiden då kvinnan varit arbetsbefriad under uppsägningstiden. 

Det förekommer att företag skriver in vitesklausuler i avtal när personer anställs. Enligt Unionens jurist är det dock ovanligt att som i det här fallet en redan anställd får ett nytt avtal med vitesklausul för att sedan blir uppsagd när hon inte vill skriva på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.