Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade skriva på straffavtal – förlorade jobbet

Kvinnan fick ett ändrat anställningsavtal där det stod att hon skulle få betala hundratusentals kronor om hon bröt mot något villkor i avtalet. När hon vägrade skriva på blev hon av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget.
Elisabeth Brising Publicerad
Avtal
Kvinnan fick ett nytt anställningsavtal där det stod att hon skulle kunna tvingas böta hundratusentals kronor. När hon inte skrev på blev hon uppsagd. Foto: Shutterstock

Kvinnan fick fast jobb som ekonomiassistent på ett hälsoföretag i Stockholm i juni 2020. Tjänsten innebar hantering av administration och fakturor. Ett och ett halvt år in i anställningen, i december 2021, ville arbetsgivaren att kvinnan skulle skriva på ett nytt strängare anställningsavtal.

Skulle kunna få betala 500 000

Den stora förändringen i avtalet var att arbetsgivaren skrivit in att anställda skulle behöva betala 500 000 kronor till företaget om de bröt mot något villkor i anställningsavtalet.

Kvinnan avböjde att skriva på men fortsatte sköta sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren presenterade sedan ännu ett nytt avtal, men nu var vitessumman sänkt till 100 000 kronor för överträdelser. Kvinnan sa återigen att hon inte var beredd att acceptera de förändrade arbetsvillkoren.

Uppsagd och kallad illojal

I mars 2022 kallades kvinnan till ett fysiskt möte med en representant för arbetsgivaren. På mötet blev hon uppsagd på stående fot och fick höra att hon agerat illojalt genom att inte acceptera de nya villkoren.

Nu stämmer Unionen företaget i Södertörns tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd. Enligt företaget har kvinnan fått muntliga varningar innan uppsägningen, vilket den anställda bestrider.

Kräver ekonomiskt skadestånd

Unionen kräver ekonomiskt skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd samt brott mot semesterlagen. Facket kräver också att företaget betalar ut lön för tiden då kvinnan varit arbetsbefriad under uppsägningstiden. 

Det förekommer att företag skriver in vitesklausuler i avtal när personer anställs. Enligt Unionens jurist är det dock ovanligt att som i det här fallet en redan anställd får ett nytt avtal med vitesklausul för att sedan blir uppsagd när hon inte vill skriva på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.