Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade skriva på straffavtal – förlorade jobbet

Kvinnan fick ett ändrat anställningsavtal där det stod att hon skulle få betala hundratusentals kronor om hon bröt mot något villkor i avtalet. När hon vägrade skriva på blev hon av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget.
Elisabeth Brising Publicerad
Avtal
Kvinnan fick ett nytt anställningsavtal där det stod att hon skulle kunna tvingas böta hundratusentals kronor. När hon inte skrev på blev hon uppsagd. Foto: Shutterstock

Kvinnan fick fast jobb som ekonomiassistent på ett hälsoföretag i Stockholm i juni 2020. Tjänsten innebar hantering av administration och fakturor. Ett och ett halvt år in i anställningen, i december 2021, ville arbetsgivaren att kvinnan skulle skriva på ett nytt strängare anställningsavtal.

Skulle kunna få betala 500 000

Den stora förändringen i avtalet var att arbetsgivaren skrivit in att anställda skulle behöva betala 500 000 kronor till företaget om de bröt mot något villkor i anställningsavtalet.

Kvinnan avböjde att skriva på men fortsatte sköta sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren presenterade sedan ännu ett nytt avtal, men nu var vitessumman sänkt till 100 000 kronor för överträdelser. Kvinnan sa återigen att hon inte var beredd att acceptera de förändrade arbetsvillkoren.

Uppsagd och kallad illojal

I mars 2022 kallades kvinnan till ett fysiskt möte med en representant för arbetsgivaren. På mötet blev hon uppsagd på stående fot och fick höra att hon agerat illojalt genom att inte acceptera de nya villkoren.

Nu stämmer Unionen företaget i Södertörns tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd. Enligt företaget har kvinnan fått muntliga varningar innan uppsägningen, vilket den anställda bestrider.

Kräver ekonomiskt skadestånd

Unionen kräver ekonomiskt skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd samt brott mot semesterlagen. Facket kräver också att företaget betalar ut lön för tiden då kvinnan varit arbetsbefriad under uppsägningstiden. 

Det förekommer att företag skriver in vitesklausuler i avtal när personer anställs. Enligt Unionens jurist är det dock ovanligt att som i det här fallet en redan anställd får ett nytt avtal med vitesklausul för att sedan blir uppsagd när hon inte vill skriva på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar