Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Vägrade skriva på straffavtal – förlorade jobbet

Kvinnan fick ett ändrat anställningsavtal där det stod att hon skulle få betala hundratusentals kronor om hon bröt mot något villkor i avtalet. När hon vägrade skriva på blev hon av med jobbet. Nu stämmer Unionen företaget.
Elisabeth Brising Publicerad
Avtal
Kvinnan fick ett nytt anställningsavtal där det stod att hon skulle kunna tvingas böta hundratusentals kronor. När hon inte skrev på blev hon uppsagd. Foto: Shutterstock

Kvinnan fick fast jobb som ekonomiassistent på ett hälsoföretag i Stockholm i juni 2020. Tjänsten innebar hantering av administration och fakturor. Ett och ett halvt år in i anställningen, i december 2021, ville arbetsgivaren att kvinnan skulle skriva på ett nytt strängare anställningsavtal.

Skulle kunna få betala 500 000

Den stora förändringen i avtalet var att arbetsgivaren skrivit in att anställda skulle behöva betala 500 000 kronor till företaget om de bröt mot något villkor i anställningsavtalet.

Kvinnan avböjde att skriva på men fortsatte sköta sina arbetsuppgifter. Arbetsgivaren presenterade sedan ännu ett nytt avtal, men nu var vitessumman sänkt till 100 000 kronor för överträdelser. Kvinnan sa återigen att hon inte var beredd att acceptera de förändrade arbetsvillkoren.

Uppsagd och kallad illojal

I mars 2022 kallades kvinnan till ett fysiskt möte med en representant för arbetsgivaren. På mötet blev hon uppsagd på stående fot och fick höra att hon agerat illojalt genom att inte acceptera de nya villkoren.

Nu stämmer Unionen företaget i Södertörns tingsrätt för brott mot lagen om anställningsskydd. Enligt företaget har kvinnan fått muntliga varningar innan uppsägningen, vilket den anställda bestrider.

Kräver ekonomiskt skadestånd

Unionen kräver ekonomiskt skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd samt brott mot semesterlagen. Facket kräver också att företaget betalar ut lön för tiden då kvinnan varit arbetsbefriad under uppsägningstiden. 

Det förekommer att företag skriver in vitesklausuler i avtal när personer anställs. Enligt Unionens jurist är det dock ovanligt att som i det här fallet en redan anställd får ett nytt avtal med vitesklausul för att sedan blir uppsagd när hon inte vill skriva på.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.