Vid en drogtest 1998 visade det sig att chauffören hade spår av amfetamin i urinen. Chauffören själv hävdade att han måste ha fått i sig narkotikan ofrivilligt vid ett restaurangbesök. Trots det stängdes han av från arbetet. Under det följande året drogtestades han fyra gånger utan anmärkning och fick börja köra igen.
Nästan två år senare blev han slumpmässigt utvald att lämna ett drogtest, men vägrade. Anledningen var att han kände stark olust, då han blev påmind om att han tidigare misstänkts ha drogproblem. Bussbolaget sa senare upp honom.
AD konstaterar att bolaget "med hänsyn till verksamhetens art" kunde kräva att chauffören skulle medverka vid drogtesterna och att chauffören bröt mot företagets drogpolicy när han inte lämnade prov. Men, konstaterar AD, hans vägran att låta sig testas kan ha varit en stundens ingivelse. Utöver en avstängning borde chaufförens handlande därför, helt i linje med drogpolicyn, ha lett till en utredning och eventuell rehabilitering. Chauffören får 30 000 kronor i skadestånd.
- Det här visar att policyn har betydelse och att det är viktigt att vi är med och utformar den, säger Sif-juristen Roland Bergkvist.
Sedan mitten av 1990-talet har drogtester i arbetslivet blivit allt vanligare. Ett aktuellt fall är Spendrups bryggeri där arbetsgivaren vill införa slumpmässiga drogtester, men facket protesterar och anser att drogtester enbart får göras om man misstänker att någon är påverkad.

NIKLAS HALLSTEDT