Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen vill begränsa andelen konsulter

Scania anställer 400 inhyrda konsulter inom produktion. Det är konsekvensen av ett nytt avtal där andelen konsulter begränsas. Nu försöker Unionen och de andra tjänstemannafacken få till ett liknande avtal med företaget.
Ola Rennstam Publicerad
Anders Wiklund
Många slutar på fordonstillverkaren Scania för att bli konsulter på företaget. Anders Wiklund

Den inhyrda personalen står för en stor del av dem som jobbar på Scania. Det är ett problem – tycker facken. Nu har fordonstillverkaren slutit ett avtal med Metallklubben som innebär att maximalt tio procent av arbetsstyrkan får vara inhyrda konsulter.

Som ett resultat av det nya avtalet kommer 400 personer som är bemanningsanställda inom produktion och anslutna till fackföreningen Metall att anställas direkt av bolaget. Anställningarna kommer successivt att börja ske från och med i höst.

Även på tjänstemannasidan finns det väldigt många konsulter. Och nu försöker Unionenklubben i Södertälje tillsammans med Ledarna och Akademikerförbunden att få till ett liknande avtal på företaget.

– Vårt mål är att komma fram till ett avtal där andelen inhyrd personal begränsas med en procentsiffra. Många av de som är konsulter i dag har sådana funktioner att vi inte klarar oss utan dem, och då är det svårt att säga en exakt procentsats. Det är intensiva diskussioner just nu, säger ordförande Mari Carlquist.

Problematiken inom produktion och på tjänstemannasidan skiljer sig dock åt.

– Inom produktion hyr man i stort sett bara in från ett enda företag. Går produktionen upp tar man in mer folk, det är tydligt. Metall vill säkerställa att de bemanningsanställda har samma villkor som de som är fast anställda och att företaget faktiskt anställer dem. Och de som blir anställda blir väldigt glada, säger Mari Carlquist.

På tjänstemannasidan råder en helt annan problematik, enligt Mari Carlquist.

 – Många slutar på Scania för att bli konsulter här och vi hyr in experter som inte vill bli anställda. Sen ser vi också konsulter som inte har något val, men som hamnat i den situationen. De kanske har bättre villkor som konsulter men av olika anledningar vill man ändå bli anställda, säger hon.

Unionenklubben betonar att de inte har något emot konsulter i sig men att man vill värna om den svenska modellen och kunna teckna kollektivavtal med villkor som gäller alla anställda. Det blir problematiskt när en stor andel av styrkan är anställda någon helt annanstans.

– På vårt it-bolag är till exempel 40 procent konsulter. Det innebär att vi inte har möjlighet att hjälpa en stor del av dem som jobbar på förtaget.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.