Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen tar strid i EU-domstolen

Det tog närmare fem år att komma dithän, men nu har Unionen argumenterat i EU-domstolen om huruvida fyra medlemmar borde fått längre uppsägningstid när de sades upp. Hur lång tid det tar innan avgörandet fälls är osäkert, men utgången kommer att få stor betydelse i hela Europa.
Johanna Rovira Publicerad
Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)
David Hellman (jurist på Unionen) och Ullika Dalén (chefsjurist Akademikerförbundet SSR) är tillsammans ombud i målet. Här på plats i EU-domstolen. Jonas Stenmo (chefsjurist Almega)

För fem år sedan, 2011, sades fyra Unionenmedlemmar upp från sina jobb. De hade alla följt med vid övergång av verksamhet, deras verksamhet hade med andra ord köpts upp eller tagits över av en ny arbetsgivare. Enligt lagen om anställningsskydd är det den sammanlagda anställningstiden som ska räknas om det efter en övergång blir tal om uppsägningar.

I nästan alla kollektivavtal för tjänstemän på den privata arbetsmarknaden finns det dessutom en utvidgning av lagen, som innebär att den som fyllt 55 år och har mer än tio års sammanhängande anställningstid har rätt till tolv månaders uppsägningstid.

– Man utgår från att det kan ta lite längre tid för gamla trotjänare att hitta nya jobb när de fyllt 55 år, säger David Hellman, jurist på Unionen.

Eftersom de fyra medlemmarna alla hade åldern inne när de blev uppsagda, och hade varit anställda sammanlagt mellan 13 och 41 år, anser Unionen att de hade rätt till ett års uppsägningstid enligt avtalet.  Men arbetsgivarna hävdar att kollektivavtalets utökade uppsägningstid inte gäller vid övergång av verksamhet. Unionen åberopar ett EU-direktiv för att stärka sin tolkning av avtalet.  

 Enligt överlåtelsedirektivet ska ingen missgynnas enbart på grund av övergången. Att inte få tillgodoräkna sig anställningstiden är ett missgynnande, säger David Hellman, som förra veckan förhandlade i EU-domstolen om medlemmarnas anställningstid.

Arbetsdomstolen (AD) har prövat ett liknande fall tidigare å fackförbundet Kommunals vägnar, men den gången fanns avtalsvillkoret bara hos den ena arbetsgivaren. EU-domstolen sade den gången nej till ett så kallat förhandsbeslut.

I Unionens fall finns avtalsvillkoret för 55-plussarna hos både nya och gamla arbetsgivaren.

– Processen har varit otroligt utdragen – det dröjde två år innan AD:s beslut och sedan har EU-domstolen tagit mer än ett år på sig. De ombud som startade det här har hunnit sluta på Unionen, säger David Hellman.

– Det är ytterst ovanligt att AD ställer frågan till EU-domstolen och det är första gången AD gör det på Unionens begäran. Vi har drivit den här jätteviktiga principfrågan så långt det är möjligt och utgången kommer att få betydelse, inte bara i Sverige, utan hela Europa.

En för Unionen positiv utgång kommer givetvis även att beröra de fyra medlemmarna som får rätt till skadestånd för brott mot kollektivavtalet. Om utgången blir positiv eller ej vill dock David Hellman ogärna sia om.

– Juridik är inte någon vetenskap - det handlar om saklig argumentation. Men jag tyckte förhandlingarna i EU-domstolen gick bra, säger han. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan

Arbetsrätt

Strul med konkurrensklausul – tänk på det här

Ett sätt att skydda sin verksamhet eller en inlåsning av anställda som vill byta jobb? Att konkurrensklausuler finns i anställningsavtal är inte ovanligt, men kan orsaka bekymmer när du vill sluta.
Lina Björk Publicerad 1 september 2025, kl 06:01
hand som skriver på ett papper
Det finns en rad saker att fundera på innan du skriver på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul. Foto: Shutterstock

Miljonbelopp i skadestånd. Det kan bli resultatet om en anställd startar upp konkurrerande verksamhet eller tar med sig kunder till ett nytt jobb. Att ha en konkurrensklausul i anställningskontraktet innebär en förlängning av lojalitetsplikten: du får inte ta med dig viktig information från din arbetsgivare och använda den hos en konkurrent eller i egen verksamhet. 

Så vad ska man tänka på? Det finns en del både före och efter du har skrivit på ditt anställningskontrakt. 
 

Innan du skriver på:


1. Det är svårt att kräva saker innan du skrivit på anställningskontrakt för ett nytt jobb, men läs noggrant igenom vad en konkurrensklausul skulle betyda för dig. 

2. Villkoren i ett anställningskontrakt är förhandlingsbara. 

3. Får du kompensation? Enligt kollektivavtal har du rätt till skälig ersättning med 60 procent av den tidigare månadsinkomsten under tiden klausulen gäller. 

4. Hur länge ska den gälla? Enligt praxis är det rimligt att en yttersta gräns kan ligga på ett år. Som längst får bindningstiden inte vara längre än två år. 

5. Vad ska skyddas? Är det kundregister eller företagshemligheter är det okej, men klausuler som hindrar anställda från att söka nytt jobb är inte okej. 

6. Finns det ett vite eller skadestånd? Du kan vara förpliktigad till ett skadestånd om du bryter mot klausulen. Det ska enligt avtal inte överstiga sex månadslöner. 

 

Efter att du skrivit på: 


1. Om du skrivit på ett anställningskontrakt med en konkurrensklausul så gäller den till ni kommit överens om annat eller att den prövats i domstol. 

2. Även om klausulen känns oskälig är det viktigt att inte bryta mot den. 

3. När du skrivit på ett kontrakt med en konkurrensklausul ska fackklubben på företaget informeras om det. Finns ingen klubb ska den lokala representanten informeras. 

4. Om din arbetsgivare vill begära skadestånd för att du brutit på konkurrensklausulen ska det förhandlas lokalt via klubben om en sådan finns. Kommer man inte överens går det vidare centralt och slutligen kan tvisten lösas i en skiljenämnd. (En skiljenämnd är ett organ som i stället för en domstol avgör tvister som inte blir offentliga).

Strul med konkurrensklausul  – i domstolen

Arbetsdomstolen 2018 
Dataspelsföretagets värvningsklausuler

Tre anställda på ett dataspelsföretag hade en värvningsklausul i sitt anställningskontrakt som innebar att de under två år efter avslutad anställning inte fick anlita sina gamla kollegor. Förbudet gällde även för personer som börjat på företaget efter att de tre slutat. Arbetsdomstolen ansåg att värvningsklausulen hade tydliga inlåsningseffekter och motverkade rörligheten på arbetsmarknaden. Klausulerna bedömdes därför vara ogiltiga. 

 

Arbetsdomstolen 2017 
Regionchef startade ko konkurrerande verksamhet

En regionchef på ett företag som jobbade med hushållsnära tjänster hade en konkurrensklausul i sitt anställningskontrakt, som förbjöd honom att konkurrera med företaget i två år efter avslutad anställning. Ingen kompensation skulle utgå under tiden.
Regionchefen startade ett snarlikt företag som sin forna arbetsgivare och drogs till domstol. Här gick man dock på den anställdes linje. Bindningstiden var för lång, han hade inte fått någon ersättning under tiden och klausulen förhindrade marknadskonkurrens snarare än skyddade kundregister och företagshemligheter. Den ansågs därför oskälig. 

 

Arbetsdomstolen 2017
Konsulten fick betala skadestånd

En konsult som jobbade på en redovisningsbyrå i Lund förbjöds att under två år efter avslutad anställning jobba med företagets kunder. När han bröt mot klausulen hävdade han att företaget begränsade hans möjlighet att utföra sitt arbete. Arbetsdomstolen gick dock på arbetsgivarens linje och konstaterade att Lund tillhör en av Sveriges största städer och han hade stor möjlighet att hitta andra kunder på annat håll än hos sin forna arbetsgivare. Han dömdes därför att betala skadestånd till redovisningsbyrån. 

 

Arbetsdomstolen 2005
Hjälpte svärson med konkurrerande företag

En företagare som jobbade i bilfraktsbranschen sålde sitt företag till ett bolag inom samma bransch. I affärsöverenskommelsen ingick en klausul som sa att mannen inte fick bedriva konkurrerande verksamhet, då skulle ett vite om fem miljoner kronor betalas ut. Mannen hjälpte dock sin svärson att starta upp ett företag inom samma härad och bolaget begärde sitt vite. Arbetsdomstolen ansåg dock att vitet var oskäligt och att mannen inte direkt haft en konkurrerande verksamhet då han hjälpt sin svärson. Man jämkade därför summan till 400 000 kronor. 

När får arbetsgivaren införa en konkurrensklausul?

  • För att en arbetsgivare ska få införa en konkurrensklausul måste det finnas ett legitimt syfte och ett intresse som får anses objektivt skyddsvärt för arbetsgivaren. 
  • Finns kollektivavtal gäller normalt ett särskilt kollektivavtal som har särskilda regler för konkurrensklausuler. Saknas kollektivavtal är bedömningen om konkurrensklausulen kan anses skälig. 

Källa: Unionen