Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer mest i AD

Stämningsansökningarna hos Arbetsdomstolen (AD) ökar och allra flest stämningsansökningar står Unionen för. En tredjedel av alla tvister slutar dock i förlikning. Det skriver Lag & Avtal.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Arbetsdomstolens entré, på Stora Nygatan i Stockholm. Lars Pehrsson/TT

Under 2013 fick Arbetsdomstolen in 255 stämningsansökningar varav fackförbunden stod för 228 av stämningarna. I likhet med tidigare år är det Unionen som toppar ligan med sina 38 tvister förra året. Som Kollega tidigare skrivit, menar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt att förbundet har ”en generös tillämpning eftersom det är viktigt att stå upp för principen och medlemmens rätt att driva fall”.

Trots det relativt låga medlemsantalet på drygt 30 000 medlemmar, kommer Fastighetsanställdas Förbund på andra plats med 27 stämningsansökningar. 22 av dem handlade om förhandlingsvägran och var en konsekvens av den kollektivavtalssatsning som förbundet gjorde förra året.

Vanligaste anledningen till att ett fackförbund går till Arbetsdomstolen är tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden. Tillsammans stod de under förra året för 38 procent. Näst vanligast är förhandlingsvägran, 21 procent av tvisterna gällde brott mot medbestämmandelagen.

En tredjedel av alla tvister förlikas och avgörs därför aldrig i AD. De flesta förlikningarna handlar om uppsägningar, där arbetstagaren går med på en del av summan man först begärt men slipper risken att förlora i domstolen.

Förra året hann 22 tvister avslutas genom domar. Dock var 12 av dem så kallade tredskodomar där AD ofta bestämmer att de som stämt får det de krävt, då motparten inte dykt upp till utsatt förhandling eller svarat på domstolen frågor. Tredskodomar kan återupptas inom en månad men det är mycket ovanligt.

Därför stämmer fackförbunden:

Tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden: 38 procent

Förhandlingsvägran/brott mot medbestämmandelagen: 21 procent

Lönetvister: 16 procent

Kollektivavtalstvister: 13 procent

Diskriminering: 5 procent

Lag & Avtal

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.