Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer mest i AD

Stämningsansökningarna hos Arbetsdomstolen (AD) ökar och allra flest stämningsansökningar står Unionen för. En tredjedel av alla tvister slutar dock i förlikning. Det skriver Lag & Avtal.
Linnea Andersson Publicerad
Lars Pehrsson/TT
Arbetsdomstolens entré, på Stora Nygatan i Stockholm. Lars Pehrsson/TT

Under 2013 fick Arbetsdomstolen in 255 stämningsansökningar varav fackförbunden stod för 228 av stämningarna. I likhet med tidigare år är det Unionen som toppar ligan med sina 38 tvister förra året. Som Kollega tidigare skrivit, menar Unionens chefsjurist Martin Wästfelt att förbundet har ”en generös tillämpning eftersom det är viktigt att stå upp för principen och medlemmens rätt att driva fall”.

Trots det relativt låga medlemsantalet på drygt 30 000 medlemmar, kommer Fastighetsanställdas Förbund på andra plats med 27 stämningsansökningar. 22 av dem handlade om förhandlingsvägran och var en konsekvens av den kollektivavtalssatsning som förbundet gjorde förra året.

Vanligaste anledningen till att ett fackförbund går till Arbetsdomstolen är tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden. Tillsammans stod de under förra året för 38 procent. Näst vanligast är förhandlingsvägran, 21 procent av tvisterna gällde brott mot medbestämmandelagen.

En tredjedel av alla tvister förlikas och avgörs därför aldrig i AD. De flesta förlikningarna handlar om uppsägningar, där arbetstagaren går med på en del av summan man först begärt men slipper risken att förlora i domstolen.

Förra året hann 22 tvister avslutas genom domar. Dock var 12 av dem så kallade tredskodomar där AD ofta bestämmer att de som stämt får det de krävt, då motparten inte dykt upp till utsatt förhandling eller svarat på domstolen frågor. Tredskodomar kan återupptas inom en månad men det är mycket ovanligt.

Därför stämmer fackförbunden:

Tvister om enskilda uppsägningar eller avskedanden: 38 procent

Förhandlingsvägran/brott mot medbestämmandelagen: 21 procent

Lönetvister: 16 procent

Kollektivavtalstvister: 13 procent

Diskriminering: 5 procent

Lag & Avtal

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."