Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen stämmer gymföretag för avskedande

Till en början fungerade samarbetet med den nya gymägaren bra. Men ett halvår senare hävdade arbetsgivaren att mannens anställningsavtal inte gällde och avskedade honom. Nu stämmer Unionen gymföretaget i tingsrätten och kräver ett skadestånd på drygt 140 000 kronor.
Anita Täpp Publicerad
Johan Engman/TT
Johan Engman/TT

När den 25-årige mannen började arbeta i receptionen på ett gym 2010 hade han först några visstidsanställningar. I slutet av 2013 blev han dock tillsvidareanställd som medlemsrådgivare med 36-timmarsvecka.

I början av 2014 köptes bolaget av en gymkedja och vid övertagandet av verksamheten fick mannen lagenligt samma anställningsvillkor hos den nye ägaren. Till en början fungerade allting bra men efter några månader upplevde mannen att bolagets representanter var otrevliga mot honom. Vid ett möte i våras försökte sedan platschefen få 25-åringen att själv säga upp sig.

När han vägrade göra det meddelade arbetsgivaren Unionen att mannen skulle avskedas. Efter en förhandling framgick att bolaget inte ansåg att man hade något bindande anställningsavtal då han ”svikligt förlett” bolaget i samband med verksamhetsövergången.

Arbetsgivaren försöker då luta sig mot en paragraf i avtalslagen, enligt vilken en domstol kan ogiltigförklara ett avtal om det har ingåtts på felaktiga grunder, som att en anställd ljugit om något.

Förbundsjuristen Ola Sundström, som företräder 25-åringen i tingsrätten, vet ännu inte säkert varför arbetsgivaren hävdar att mannen har gjort sig skyldig till något sådant.

- Det får de ju svara på i sitt svaromål till tingsrätten. Men om jag har förstått rätt så handlar det om att hans tidigare arbetsgivare ska ha ingett ett felaktigt anställningsavtal vid förhandlingarna om en övergång av verksamheten. Att man uppgett att han haft en tillsvidareanställning fast han bara haft flera visstidsanställningar.

Men då är det ju i så fall den förra arbetsgivaren som gjort fel?
- Ja, och det är en sak vi kommer att hävda, säger Ola Sundström.

Unionen menar att anställningsavtalet är giltigt och går nu till tingsrätten för att få saken prövad. Eftersom man anser att arbetsgivaren gjort fel när man avskedat mannen, trots att det inte fanns grund ens för en uppsägning, kräver man att bolaget ska betala ett totalt skadestånd på drygt 140 000 kronor. Förbundet vill också att företaget ger mannen kompensation för den lön han fick som var lägre än den han hade rätt till enligt anställningsavtalet.

Övergång av verksamhet

  • När en arbetsgivare säljer sin verksamhet har de anställda laglig rätt att följa med till den nya arbetsgivaren där de också har rätt till samma anställningsvillkor som tidigare. Om den nya arbetsgivaren vill förändra villkoren måste denne komma överens med den berörda om nya villkor eller säga upp anställningsavtalet för omreglering. Vid en sådan uppsägning av avtalet gäller regler om uppsägning på grund av arbetsbrist.
  • Om det finns kollektivavtal på arbetsplatsen är många anställningsvillkor reglerade i avtalet i stället för i det individuella anställningsavtalet. De kollektivavtalade villkoren fortsätter då att gälla hos den nya arbetsgivaren i ett år efter övergången. Undantagen är om avtalet löper ut innan dess eller om arbetsgivaren och den fackliga organisationen träffar ett nytt kollektivavtal under ettårsperioden.
  • Om den nya arbetsgivaren har kollektivavtal sedan tidigare som kan gälla för den personal som följt vid övergången kommer också dessa anställda att omfattas av anställningsvillkoren i detta kollektivavtal efter ettårsperioden.
  • Vissa anställningsförmåner, som lunchkuponger, hos den gamla arbetsgivaren kan dock försvinna direkt vid övergången, om de är så kallade ensidigt reglerade förmåner, vilket innebär att arbetsgivaren ensidigt kan välja att ta bort dem.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget.

Unionen håller inte med. Förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt bolaget i Solna tingsrätt. Man kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

I stämningsansökan påpekar Unionens jurist att mannen kort före uppsägningen hade fått omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation. Ett halvår tidigare hade han blivit befordrad.

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 
Unionen har avböjt att kommentera tvisten.

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.