Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Unionen kräver skadestånd för avstängd domare

Svenska Fotbollförbundet bröt mot las och mbl när de stängde av domaren Martin Strömbergsson, menar Unionen. Fackförbundet kommer att kräva drygt en halv miljon i skadestånd av Svenska Fotbollförbundet om beslutet inte ändras.
Johanna Rovira Publicerad
Erik Mårtensson/TT
Martin Strömbergsson Erik Mårtensson/TT

– Martin Strömbergsson har agerat klandervärt men oavsiktligt, trots det har arbetsgivaren har valt att offra honom till media i stället för att följa sin egen utredning som inte är i linje med den åtgärd som vidtagits, säger Peter Induss, regional ombudsman på Unionen.

Martin Strömbergsson, en av fyra proffsdomare i Sverige och tillika Unionenmedlem, sade under en match i augusti 2019 till Östersunds målvakt Aly Keita att "Sluta prata. Hoppa in i buren så ska jag ge dig en banan”.

– Det var ett klandervärt uttalande, en klyscha som använts historiskt mot målvakter och Strömbergsson fattade på en gång att det var olämpligt och bad om ursäkt, säger Peter Induss.

Straffet att bli avstängd från att döma matcher under resterande år 2020, står dock inte i proportion till det klandervärda uttalandet menar Unionen. Fotbollförbundets egen utredning kommer heller inte fram till att uttalandet är rasistiskt och yrkar på ett mildare straff.  

– Det är en mycket bra utredning och förbundets chefsjurist rekommenderar ett par matchers avstängning, något vi också kan gå med på. Men domarkommittén som tilldelar matcher står fast vid sitt beslut. Jag kan tänka mig att det är mycket prestige i det här, de vill inte gärna ändra ett redan fattat beslut,  säger Peter Induss.

Martin Strömbergsson har ett anställningskontrakt som löper fram till årsskiftet. Förutom en grundlön står det i kontraktet att han ska döma cirka 30 matcher och det utgår en betydande ersättning för varje match. På grund av avstängningen som domarkommittén beslutat om, går Strömbergsson miste om nästan halva sin årslön, men han behåller alltså sin grundlön.

– Arbetsgivarna menar att det inte finns någon garanti att få döma matcher. Jag hävdar tvärtom att det är en bärande del av hans kontrakt och att det man gjort är så ingripande att det måste betraktas som en omplacering av personliga skäl.

Förbundet yrkar skadestånd på drygt en halv miljon. Förutom ersättning för uteblivna matcharvoden begär man 200 000 i skadestånd för brott mot las och 40 000 för brott mot mbl, eftersom avstängningen inte förhandlats med facket.

– Det är ett medvetet högt las-skadestånd eftersom Fotbollförbundets agerande pekar ut vår medlem som rasist, vilket troligtvis har förstört hans fortsatta karriär. Jag tycker att vi har ett bra förhandlingsläge, men vi ser helst en fredlig lösning som gör att Martin kan återvända till att döma matcher, säger Peter Induss.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.