Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om hur EU-avtal ska infrias

Företrädare för fack och arbetsgivare överlägger om hur EU-avtalet om distansarbete ska genomföras. Resultatet kan bli avgörande för arbetsmarknadens framtida reglering.
Publicerad
- Frivilliga avtal är ett oerhört principiellt viktigt genombrott för den nordiska modellen på EU-nivå. Förhoppningen är att den här modellen ska ge avtal i stället för lagstiftning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Det historiska avtalet om distansarbete slöts våren 2002 av Europafacket EFS och den europeiska arbetsgivarorganisationen UNICE/CEEP. Det var första gången ett avtal slöts frivilligt, utan inblandning av EU-kommissionen.
Innan Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bjuda in TCO, LO och Saco till samtal om hur EU-avtalet ska genomföras i Sverige var man tveksam till att agera aktivt vid genomförandet. Men nu har arbetsgivarna svängt och vill agera gemensamt med facket.
- Vi förespråkar frivillighet. Kollektivavtal är inte förstahandsvalet för oss, vi är mer inne på att hitta gemensamma riktlinjer, säger Kent Brorsson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
De svenska facken har hela tiden utgått från att avtalet ska införlivas genom förhandlingar och kollektivavtal i respektive bransch. TCO strävar i överläggningarna efter att få en ordning för genomförandet i Sverige, få till stånd gemensamma riktlinjer och att de offentliga arbetsgivarna ska bjudas in till samtalen.
- En överenskommelse skulle ha stor betydelse. Den skulle bana väg för TCO-förbunden att införliva berörda delar av distansarbetsavtalet genom kollektivavtal, säger Ingemar Hamskär.
Mycket talar för att parterna kommer överens under året. Det tror Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
- Samtliga avtalsslutande parter kommer att ta upp detta med motparten. Avtalet om distansarbete bör ligga i separata avtal för respektive bransch. Det är troligt att Facken inom Industrin kommer att träffa likalydande avtal, säger Lars-Bonny Ramstedt som menar att det är svårt att se om det är någon avvikelse mellan branscherna.
På Svenskt Näringsliv poängterar Kent Brorsson motsatsen:
- Jag tror inte att detta blir ett inslag i avtalsrörelsen 2004. En aspekt är att behovet och intresset att hantera distansarbete varierar mellan branscherna. Valfriheten ska finnas när vi kommer fram till någon typ av riktlinjer.
Lars-Bonny Ramstedt tror inte att arbetsgivarna kommer att backa.
- Självklart ska detta genomföras i kommande avtalsrörelse. Det vore hårresande om Svenskt Näringsliv ryggar för något som deras organisation slutit avtal om.
Enligt EU-avtalet har parterna tre år på sig att genomföra det i respektive land, misslyckas man kan den framtida vägen i stället bli lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket. 

Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.