Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tvist om hur EU-avtal ska infrias

Företrädare för fack och arbetsgivare överlägger om hur EU-avtalet om distansarbete ska genomföras. Resultatet kan bli avgörande för arbetsmarknadens framtida reglering.
Publicerad
- Frivilliga avtal är ett oerhört principiellt viktigt genombrott för den nordiska modellen på EU-nivå. Förhoppningen är att den här modellen ska ge avtal i stället för lagstiftning, säger Ingemar Hamskär, TCO:s chefsjurist.
Det historiska avtalet om distansarbete slöts våren 2002 av Europafacket EFS och den europeiska arbetsgivarorganisationen UNICE/CEEP. Det var första gången ett avtal slöts frivilligt, utan inblandning av EU-kommissionen.
Innan Svenskt Näringsliv bestämde sig för att bjuda in TCO, LO och Saco till samtal om hur EU-avtalet ska genomföras i Sverige var man tveksam till att agera aktivt vid genomförandet. Men nu har arbetsgivarna svängt och vill agera gemensamt med facket.
- Vi förespråkar frivillighet. Kollektivavtal är inte förstahandsvalet för oss, vi är mer inne på att hitta gemensamma riktlinjer, säger Kent Brorsson, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv.
De svenska facken har hela tiden utgått från att avtalet ska införlivas genom förhandlingar och kollektivavtal i respektive bransch. TCO strävar i överläggningarna efter att få en ordning för genomförandet i Sverige, få till stånd gemensamma riktlinjer och att de offentliga arbetsgivarna ska bjudas in till samtalen.
- En överenskommelse skulle ha stor betydelse. Den skulle bana väg för TCO-förbunden att införliva berörda delar av distansarbetsavtalet genom kollektivavtal, säger Ingemar Hamskär.
Mycket talar för att parterna kommer överens under året. Det tror Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt.
- Samtliga avtalsslutande parter kommer att ta upp detta med motparten. Avtalet om distansarbete bör ligga i separata avtal för respektive bransch. Det är troligt att Facken inom Industrin kommer att träffa likalydande avtal, säger Lars-Bonny Ramstedt som menar att det är svårt att se om det är någon avvikelse mellan branscherna.
På Svenskt Näringsliv poängterar Kent Brorsson motsatsen:
- Jag tror inte att detta blir ett inslag i avtalsrörelsen 2004. En aspekt är att behovet och intresset att hantera distansarbete varierar mellan branscherna. Valfriheten ska finnas när vi kommer fram till någon typ av riktlinjer.
Lars-Bonny Ramstedt tror inte att arbetsgivarna kommer att backa.
- Självklart ska detta genomföras i kommande avtalsrörelse. Det vore hårresande om Svenskt Näringsliv ryggar för något som deras organisation slutit avtal om.
Enligt EU-avtalet har parterna tre år på sig att genomföra det i respektive land, misslyckas man kan den framtida vägen i stället bli lagstiftning.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.