Kvinnorna sade upp sig från ett marknadsundersökningsföretag och startade ett konkurrerande bolag för några år sedan. Snart upptäckte deras tidigare arbetsgivare att man börjat tappa uppdrag från en av sina viktigaste kunder till kvinnornas företag.
Arbetsgivaren har bland annat kunna bevisa att man haft fog för sina misstankar genom att en kontrolladress har lagts in i en av databaserna med kontaktuppgifter, enligt Dagens Industri.
Adressuppgiften lades till för att marknadsundersökningsföretaget skulle veta att de mejlutskick som man gjorde gick fram korrekt.
Kontrolladressen tillhörde en anhörig till en anställd och att denne fått ta del av ett massutskick från kvinnornas företag har använts som bevis på att de har lagt beslag på databasen och sedan också har använt sig av innehållet.
Vid en intrångsundersökning på företagets kontor påträffades också mycket riktigt databaser med kontaktuppgifter som ägs av den tidigare arbetsgivaren.
Kvinnorna har hävdat att databaserna varken är upphovsrättsligt skyddade eller utgör några företagshemligheter. De har också uppgett att de varken har framställt några exemplar av databaserna eller har kopierat dem när de var anställda.
En av kvinnorna har sagt att hon har fått flera anonyma mejl med filer i. Uppgifter ska också ha kommit på en usb-sticka i ett kuvert med en anonym avsändare.
Men hovrätten anser alltså att kvinnorna har gjort sig skyldiga till brott mot företagshemlighetslagen och att de och deras bolag ska betala ett skadestånd på sammanlagt 10, 5 miljoner kronor till den förre arbetsgivaren.
I det ingår ett allmänt skadestånd på 2 miljoner, som är själva straffet, och en ekonomisk del där beloppet beräknats utifrån hur stor ekonomisk skada den förre arbetsgivaren anses har drabbats av.
Hovrätten anser också att databaserna är skyddade av upphovsrättslagen.
Kvinnorna och deras advokat har ännu inte beslutat om de ska överklaga hovrättens beslut men menar att det borde kunna ligga till grund för prövningstillstånd i Högsta Domstolen.
