Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän vill ha centralt avtal för utländsk arbetskraft

I början av sommaren skickade PTK en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv i hopp om att förhindra lönedumpning för utländsk arbetskraft. Ännu har inga diskussioner inletts.
Publicerad
Svenskt Näringsliv menar att arbetsgivarförbunden först måste ge organisationen i uppdrag att förhandla fram ett avtal. Någon sådan begäran finns inte.
- Jag ska ta upp den frågan med dem, säger Jan-Peter Duker, vice vd.
Sifs förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt skulle finna det provocerande om förbunden nekade.
- Det skulle se oerhört märkligt ut om man förhandlar med LO men inte med oss, som har precis samma problematik. Vi skulle bli minst sagt indignerade.
LO och Svenskt Näringsliv inledde förhandlingar i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, där lettiska byggarbetare jobbade för lägre lön än Byggnads fann acceptabelt. De har ännu inte nått en lösning.
- Det passar oss väldigt bra. Då kommer vi in på plan också, säger Lars-Bonny Ramstedt.
PTK reagerade sent på frågan om hur facken ska hantera den växande andelen utländsk arbetskraft.
- Det är klart att det inte är något jag är hyperstolt över. Det var en riktig inställning man hade på till exempel IBM där man hade velat ha ett centralt avtal när det kom indiska tekniker hit och arbetade. Det är för jösse namn min plikt att se till att det blir så, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom var det svårt att samla PTK-förbunden till en gemensam aktion. Alla ansåg inte att det förelåg några problem.
- Nu har vi en helgjuten uppfattning inom PTK. Vi lägger inte ned även om Svenskt Näringsliv säger nej. Jag har dessutom svårt att tro att de med berått mod vill utmana hela tjänstemannarörelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.