Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän vill ha centralt avtal för utländsk arbetskraft

I början av sommaren skickade PTK en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv i hopp om att förhindra lönedumpning för utländsk arbetskraft. Ännu har inga diskussioner inletts.
Publicerad
Svenskt Näringsliv menar att arbetsgivarförbunden först måste ge organisationen i uppdrag att förhandla fram ett avtal. Någon sådan begäran finns inte.
- Jag ska ta upp den frågan med dem, säger Jan-Peter Duker, vice vd.
Sifs förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt skulle finna det provocerande om förbunden nekade.
- Det skulle se oerhört märkligt ut om man förhandlar med LO men inte med oss, som har precis samma problematik. Vi skulle bli minst sagt indignerade.
LO och Svenskt Näringsliv inledde förhandlingar i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, där lettiska byggarbetare jobbade för lägre lön än Byggnads fann acceptabelt. De har ännu inte nått en lösning.
- Det passar oss väldigt bra. Då kommer vi in på plan också, säger Lars-Bonny Ramstedt.
PTK reagerade sent på frågan om hur facken ska hantera den växande andelen utländsk arbetskraft.
- Det är klart att det inte är något jag är hyperstolt över. Det var en riktig inställning man hade på till exempel IBM där man hade velat ha ett centralt avtal när det kom indiska tekniker hit och arbetade. Det är för jösse namn min plikt att se till att det blir så, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom var det svårt att samla PTK-förbunden till en gemensam aktion. Alla ansåg inte att det förelåg några problem.
- Nu har vi en helgjuten uppfattning inom PTK. Vi lägger inte ned även om Svenskt Näringsliv säger nej. Jag har dessutom svårt att tro att de med berått mod vill utmana hela tjänstemannarörelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan