Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tjänstemän vill ha centralt avtal för utländsk arbetskraft

I början av sommaren skickade PTK en förhandlingsframställan till Svenskt Näringsliv i hopp om att förhindra lönedumpning för utländsk arbetskraft. Ännu har inga diskussioner inletts.
Publicerad
Svenskt Näringsliv menar att arbetsgivarförbunden först måste ge organisationen i uppdrag att förhandla fram ett avtal. Någon sådan begäran finns inte.
- Jag ska ta upp den frågan med dem, säger Jan-Peter Duker, vice vd.
Sifs förhandlingschef och PTK:s förhandlingsledare Lars-Bonny Ramstedt skulle finna det provocerande om förbunden nekade.
- Det skulle se oerhört märkligt ut om man förhandlar med LO men inte med oss, som har precis samma problematik. Vi skulle bli minst sagt indignerade.
LO och Svenskt Näringsliv inledde förhandlingar i efterdyningarna av Vaxholmskonflikten, där lettiska byggarbetare jobbade för lägre lön än Byggnads fann acceptabelt. De har ännu inte nått en lösning.
- Det passar oss väldigt bra. Då kommer vi in på plan också, säger Lars-Bonny Ramstedt.
PTK reagerade sent på frågan om hur facken ska hantera den växande andelen utländsk arbetskraft.
- Det är klart att det inte är något jag är hyperstolt över. Det var en riktig inställning man hade på till exempel IBM där man hade velat ha ett centralt avtal när det kom indiska tekniker hit och arbetade. Det är för jösse namn min plikt att se till att det blir så, säger Lars-Bonny Ramstedt.
Enligt honom var det svårt att samla PTK-förbunden till en gemensam aktion. Alla ansåg inte att det förelåg några problem.
- Nu har vi en helgjuten uppfattning inom PTK. Vi lägger inte ned även om Svenskt Näringsliv säger nej. Jag har dessutom svårt att tro att de med berått mod vill utmana hela tjänstemannarörelsen.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.