Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tidigare anställda begär Metro i konkurs

Tre Unionenmedlemmar som varit anställda på tidningen Metro kräver att bolaget försätts i konkurs. På så sätt hoppas de kunna få ut den lön de har rätt till.
David Österberg Publicerad
Naina Helén Jåma/TT
De tidigare anställda är medlemmar i Unionen och företräds av förbundet i Stockholms tingsrätt. Naina Helén Jåma/TT

Förra året stod det klart att tidningen Metro, som delades ut gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö, hade ekonomiska problem. Under våren blev omkring 30 personer uppsagda och tidningen slutade komma ut i pappersform. Ett tag fanns den på nätet och ägaren hade planer på att ge ut Metro i pappersform en gång i veckan, men så blev det aldrig. Till slut försvann också innehållet på tidningens hemsida.

Läs mer: Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House ansökte om rekonstruktion i slutet av mars. Sedan dess har rekonstruktionstiden förlängts i två omgångar. I december beslutade dock Svea hovrätt, efter begäran från Skatteverket, att rekonstruktionen skulle avbrytas. Metro har överklagat domen till Högsta Domstolen som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.

Nu har tre tidigare anställda begärt Metro i konkurs. De är medlemmar i Unionen och företräds därför av fackförbundet i Stockholms tingsrätt.

– De har lönefordringar som inte har betalats ut. Så fort rekonstruktionen upphörde var Metro skyldigt att omedelbart betala lönefordringarna, men gjorde inte det. Då är enda vägen att begära bolaget i konkurs för att kunna söka pengar i konkursboet och få del av den statliga lönegarantin. Den statliga lönegarantin täcker en viss period och ett visst belopp även under en rekonstruktion, men har inte täckt deras totala lönefordringar, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

Läs mer: Så funkar lönegarantin

Den första konkursförhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt den 10 februari. Hur Metro ställer sig till begäran är oklart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.