Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tidigare anställda begär Metro i konkurs

Tre Unionenmedlemmar som varit anställda på tidningen Metro kräver att bolaget försätts i konkurs. På så sätt hoppas de kunna få ut den lön de har rätt till.
David Österberg Publicerad
Naina Helén Jåma/TT
De tidigare anställda är medlemmar i Unionen och företräds av förbundet i Stockholms tingsrätt. Naina Helén Jåma/TT

Förra året stod det klart att tidningen Metro, som delades ut gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö, hade ekonomiska problem. Under våren blev omkring 30 personer uppsagda och tidningen slutade komma ut i pappersform. Ett tag fanns den på nätet och ägaren hade planer på att ge ut Metro i pappersform en gång i veckan, men så blev det aldrig. Till slut försvann också innehållet på tidningens hemsida.

Läs mer: Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House ansökte om rekonstruktion i slutet av mars. Sedan dess har rekonstruktionstiden förlängts i två omgångar. I december beslutade dock Svea hovrätt, efter begäran från Skatteverket, att rekonstruktionen skulle avbrytas. Metro har överklagat domen till Högsta Domstolen som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.

Nu har tre tidigare anställda begärt Metro i konkurs. De är medlemmar i Unionen och företräds därför av fackförbundet i Stockholms tingsrätt.

– De har lönefordringar som inte har betalats ut. Så fort rekonstruktionen upphörde var Metro skyldigt att omedelbart betala lönefordringarna, men gjorde inte det. Då är enda vägen att begära bolaget i konkurs för att kunna söka pengar i konkursboet och få del av den statliga lönegarantin. Den statliga lönegarantin täcker en viss period och ett visst belopp även under en rekonstruktion, men har inte täckt deras totala lönefordringar, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

Läs mer: Så funkar lönegarantin

Den första konkursförhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt den 10 februari. Hur Metro ställer sig till begäran är oklart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.