Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tidigare anställda begär Metro i konkurs

Tre Unionenmedlemmar som varit anställda på tidningen Metro kräver att bolaget försätts i konkurs. På så sätt hoppas de kunna få ut den lön de har rätt till.
David Österberg Publicerad
Naina Helén Jåma/TT
De tidigare anställda är medlemmar i Unionen och företräds av förbundet i Stockholms tingsrätt. Naina Helén Jåma/TT

Förra året stod det klart att tidningen Metro, som delades ut gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö, hade ekonomiska problem. Under våren blev omkring 30 personer uppsagda och tidningen slutade komma ut i pappersform. Ett tag fanns den på nätet och ägaren hade planer på att ge ut Metro i pappersform en gång i veckan, men så blev det aldrig. Till slut försvann också innehållet på tidningens hemsida.

Läs mer: Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House ansökte om rekonstruktion i slutet av mars. Sedan dess har rekonstruktionstiden förlängts i två omgångar. I december beslutade dock Svea hovrätt, efter begäran från Skatteverket, att rekonstruktionen skulle avbrytas. Metro har överklagat domen till Högsta Domstolen som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.

Nu har tre tidigare anställda begärt Metro i konkurs. De är medlemmar i Unionen och företräds därför av fackförbundet i Stockholms tingsrätt.

– De har lönefordringar som inte har betalats ut. Så fort rekonstruktionen upphörde var Metro skyldigt att omedelbart betala lönefordringarna, men gjorde inte det. Då är enda vägen att begära bolaget i konkurs för att kunna söka pengar i konkursboet och få del av den statliga lönegarantin. Den statliga lönegarantin täcker en viss period och ett visst belopp även under en rekonstruktion, men har inte täckt deras totala lönefordringar, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

Läs mer: Så funkar lönegarantin

Den första konkursförhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt den 10 februari. Hur Metro ställer sig till begäran är oklart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.