Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tidigare anställda begär Metro i konkurs

Tre Unionenmedlemmar som varit anställda på tidningen Metro kräver att bolaget försätts i konkurs. På så sätt hoppas de kunna få ut den lön de har rätt till.
David Österberg Publicerad
Naina Helén Jåma/TT
De tidigare anställda är medlemmar i Unionen och företräds av förbundet i Stockholms tingsrätt. Naina Helén Jåma/TT

Förra året stod det klart att tidningen Metro, som delades ut gratis i Stockholm, Göteborg och Malmö, hade ekonomiska problem. Under våren blev omkring 30 personer uppsagda och tidningen slutade komma ut i pappersform. Ett tag fanns den på nätet och ägaren hade planer på att ge ut Metro i pappersform en gång i veckan, men så blev det aldrig. Till slut försvann också innehållet på tidningens hemsida.

Läs mer: Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House ansökte om rekonstruktion i slutet av mars. Sedan dess har rekonstruktionstiden förlängts i två omgångar. I december beslutade dock Svea hovrätt, efter begäran från Skatteverket, att rekonstruktionen skulle avbrytas. Metro har överklagat domen till Högsta Domstolen som ännu inte meddelat om de beviljar prövningstillstånd.

Nu har tre tidigare anställda begärt Metro i konkurs. De är medlemmar i Unionen och företräds därför av fackförbundet i Stockholms tingsrätt.

– De har lönefordringar som inte har betalats ut. Så fort rekonstruktionen upphörde var Metro skyldigt att omedelbart betala lönefordringarna, men gjorde inte det. Då är enda vägen att begära bolaget i konkurs för att kunna söka pengar i konkursboet och få del av den statliga lönegarantin. Den statliga lönegarantin täcker en viss period och ett visst belopp även under en rekonstruktion, men har inte täckt deras totala lönefordringar, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen.

Läs mer: Så funkar lönegarantin

Den första konkursförhandlingen äger rum i Stockholms tingsrätt den 10 februari. Hur Metro ställer sig till begäran är oklart.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.