När oegentligheter i företag uppdagats har det oftast skett sedan någon slagit larm internt. Ingvar Bratt på Bofors och Sara Wägnert på ISS Cares vårdhem Polhemsgården i Solna är bara några av de exempel som TCO:s chefsekonom Roland Spånt nämner.
- Till slut brister det och någon reagerar, säger han.
I dag omfattas offentliganställda av meddelarskyddet som innebär att arbetsgivaren enligt lag inte får efterforska vem som är uppgiftslämnare. Nu vill TCO utvidga det till att gälla hela näringslivet genom att förändra lagen om anställningsskydd. Tanken är att det ska bli svårare att säga upp eller omplacera någon utifrån att den yppat uppgifter om missförhållanden.
- Om det är så att man sägs upp på grund av att man använt yttrandefriheten ska det bli dyrare för företaget, säger Roland Spånt.
Regeringen hänvisade till att detta kan lösas i kollektivavtal. Möjligheter som diskuteras är skyddsregler och etiska bollplank inom företagen.
Men meddelarskydd ingår inte i Sifs avtalskrav.
- Avtalskraven är en spegling av de förberedande diskussionerna i klubbarna, frågan var inte uppe där. Men avtalsmöjligheter finns alltid, säger Mathias Åström som samordnar avtalsrörelsen för Sif.
I näringslivet krockar kraven om meddelarskydd med skyddet för företagshemligheter. Men en lucka finns.
- Arbetstagarna är bundna av lojaliteten att inte skvallra. Men det finns en praxis för kritikrätt, om man är säker på att något är olagligt kan man yppa det utan att riskera att bli uppsagd, säger PTK:s jurist Eva-Helena Kling.
Problemet är att arbetsgivaren kan efterfråga källan.

CHRISTINA SWAHN