Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO vill införa meddelarskydd i näringslivet för att stoppa skandaler

Stärks meddelarskyddet kan etiken i näringslivet höjas. Det hävdar TCO som kräver ett starkare anställningsskydd. Regeringen vill dock att avtalsvägen prövas först. Men det är ingen fråga som Sif driver.
Publicerad
När oegentligheter i företag uppdagats har det oftast skett sedan någon slagit larm internt. Ingvar Bratt på Bofors och Sara Wägnert på ISS Cares vårdhem Polhemsgården i Solna är bara några av de exempel som TCO:s chefsekonom Roland Spånt nämner.
- Till slut brister det och någon reagerar, säger han.
I dag omfattas offentliganställda av meddelarskyddet som innebär att arbetsgivaren enligt lag inte får efterforska vem som är uppgiftslämnare. Nu vill TCO utvidga det till att gälla hela näringslivet genom att förändra lagen om anställningsskydd. Tanken är att det ska bli svårare att säga upp eller omplacera någon utifrån att den yppat uppgifter om missförhållanden.
- Om det är så att man sägs upp på grund av att man använt yttrandefriheten ska det bli dyrare för företaget, säger Roland Spånt.
Regeringen hänvisade till att detta kan lösas i kollektivavtal. Möjligheter som diskuteras är skyddsregler och etiska bollplank inom företagen.
Men meddelarskydd ingår inte i Sifs avtalskrav.
- Avtalskraven är en spegling av de förberedande diskussionerna i klubbarna, frågan var inte uppe där. Men avtalsmöjligheter finns alltid, säger Mathias Åström som samordnar avtalsrörelsen för Sif.
I näringslivet krockar kraven om meddelarskydd med skyddet för företagshemligheter. Men en lucka finns.
- Arbetstagarna är bundna av lojaliteten att inte skvallra. Men det finns en praxis för kritikrätt, om man är säker på att något är olagligt kan man yppa det utan att riskera att bli uppsagd, säger PTK:s jurist Eva-Helena Kling.
Problemet är att arbetsgivaren kan efterfråga källan.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.