Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

TCO nobbar privat lönegaranti

Förslaget att lönegarantin för anställda vid konkurser ska hanteras av fack och företag får nej. TCO anser att det i första hand är ett sätt att få bort en utgiftspost ur statsbudgeten.<br />
Publicerad
När företaget går i konkurs kan anställda få ut innestående lön och lön under uppsägningstiden genom den statliga lönegarantin, som mest cirka 155 000 kronor. I dag finansieras lönegarantin genom en arbetsgivaravgift. I en statlig utredning föreslås nu att arbetsmarknadens parter i stället ska ansvara för en lönegarantiförsäkring som arbetsgivarna betalar till.
TCO anser att förslaget har fler nackdelar än fördelar. Bland annat påpekar man att kostnaden troligen kommer att öka när ett försäkringsbolag med lönsamhetskrav ska administrera försäkringen. Förslaget väcker också ett antal svåra juridiska frågor, som inte får några svar i utredningen. I huvudsak är förslaget "ett komplicerat sätt att få bort lönegarantin ur statsbudgeten", utan att konsekvenserna kan överblickas, skriver TCO i sitt yttrande.
- Vi ställer oss avvisande, vi tror inte på idén, säger chefsjuristen Ingemar Hamskär.
TCO pekar också på att parterna har svårt att förhindra att företag går i konkurs, och att det därför hade varit mer förståeligt om ett förslag till en ny finansieringsmodell hade kommit inom något annat område.
- Jag tror att statsmakten kommer att ta upp frågan på ånyo. Utredningen ger en plattform för fortsatta diskussioner som kan ha bäring på andra försäkringar, som arbetsskadeförsäkringen, säger Ingemar Hamskär.
TCO lämnar också ett motförslag: att det i stället införs en statlig lönegarantifond av det slag som fanns före 1995, ett självständigt fondsystem som finansierades via statliga anslag. Den idén fördes, enligt Ingemar Hamskär, fram redan under utredningens gång. Då var beskedet att det inte låg inom ramen för utredningens direktiv att föreslå en sådan lösning.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."