Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk efter före uppsägning

Är din arbetssituation är så vidrig att du bara inte står ut en dag till på jobbet? Står valet inför att säga upp dig eller skita i det blå skåpet, kan det vara bra att veta att det faktiskt finns förmildrande omständigheter som gör att du kan slippa avstängning från a-kassan.
Johanna Rovira Publicerad

Men säg upp dig då! brukar besserwissrarna säga när man beklagar sig över sin usla lön, sin psykopatiske chef och sitt nedbrytande arbete. Lätt att säga, men hur listigt är det egentligen att säga upp sig, när man inte har något nytt jobb på lut? Få har en buffert som motsvarar de 45 avstängningsdagarna då man inte får någon a-kassa och sedan ska man leva på 80 procent av sin lön. I bästa fall. Har man ingen inkomstförsäkring kan det bli betydligt mindre.

Dessutom kommer du i regel inte ifrån den lagstadgade månaden uppsägningstid. Vägrar du gå tillbaka till jobbet efter att du lämnat besked om uppsägning kan du faktiskt bli skyldig att ersätta uppkommen skada.

Många resonerar att de inte har något annat val än att skita i det blå skåpet*, som det heter när man gör bort sig rejält. I det här fallet så pass att du gör dig omöjlig på jobbet och kommer undan med sju karensdagar eller, om du har riktig tur, med arbetsbefriad uppsägningstid och kanske ett litet avgångsvederlag.

Men riskerna med det är att du skiter lite för lite eller för mycket, och blir avskedad vilket inte kommer att vara dig till gagn i din framtida karriär och dessutom kan leda till att du blir avstängd från a-kassan i 60 dagar i stället för 45.

– Blir du uppsagd av personliga skäl eller avskedad går vi in och ser om du betett sig otillbörligt och finner vi att det är så, riskerar du en värre sanktion än om du skulle sagt upp dig själv, säger Jeanette Mandl, juridisk expert på Unionens a-kassa.

– Det råd jag brukar ge medlemmar som vill säga upp sig är att försök stå ut tills du hittar ett nytt jobb. För huvudregeln är att du blir avstängd från a-kassan om du säger upp dig.  

Det finns dock några omständigheter som gör att du kan slippa avstängning. Om arbetsgivaren inte betalat ut din lön till exempel eller om den lön du fått varit så usel att den under minst en månad har understigit dagpenningen i a-kassan med mer än 10 procent.  

– Hälsoskälen är de vanligaste undantagen. Kan du styrka att du blir sjuk av ditt arbete, med ett tydligt läkarintyg som är utfärdat innan du sagt upp dig och kan visa att du har uttömt alla alternativ som till exempel omplacering, kan du slippa avstängning. Mobbning och trakasserier kan också vara skäl enligt förarbetena, men det krävs att man kan styrka det, säger Jeanette Mandl.

En annan orsak som kassan kan godta är om din make eller maka får en tillsvidareanställning på annan ort och tvingas säga upp dig på grund av att familjen flyttat.

– Men det är noga med när flytten faktiskt skett och det skälet håller kanske inte om man först börjar pendla men sedan tröttnar efter ett tag och säger upp sig. Vi gör alltid bedömningar i varje enskilt fall, säger Jeanette Mandl.

*Läs om uttrycket Skita i det blå skåpet här (Källa: Wikipedia)

Fakta

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

  • Enligt 21 § får dagpenning inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader varit arbetslös 7 dagar.
  • Enligt 43 & 44§§ ska den sökande stängas av från rätt till ersättning om han eller hon
    1. Lämnat sitt arbete utan giltig anledning - 45 dagar
    2. Skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande - 60 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.