Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk efter före uppsägning

Är din arbetssituation är så vidrig att du bara inte står ut en dag till på jobbet? Står valet inför att säga upp dig eller skita i det blå skåpet, kan det vara bra att veta att det faktiskt finns förmildrande omständigheter som gör att du kan slippa avstängning från a-kassan.
Johanna Rovira Publicerad

Men säg upp dig då! brukar besserwissrarna säga när man beklagar sig över sin usla lön, sin psykopatiske chef och sitt nedbrytande arbete. Lätt att säga, men hur listigt är det egentligen att säga upp sig, när man inte har något nytt jobb på lut? Få har en buffert som motsvarar de 45 avstängningsdagarna då man inte får någon a-kassa och sedan ska man leva på 80 procent av sin lön. I bästa fall. Har man ingen inkomstförsäkring kan det bli betydligt mindre.

Dessutom kommer du i regel inte ifrån den lagstadgade månaden uppsägningstid. Vägrar du gå tillbaka till jobbet efter att du lämnat besked om uppsägning kan du faktiskt bli skyldig att ersätta uppkommen skada.

Många resonerar att de inte har något annat val än att skita i det blå skåpet*, som det heter när man gör bort sig rejält. I det här fallet så pass att du gör dig omöjlig på jobbet och kommer undan med sju karensdagar eller, om du har riktig tur, med arbetsbefriad uppsägningstid och kanske ett litet avgångsvederlag.

Men riskerna med det är att du skiter lite för lite eller för mycket, och blir avskedad vilket inte kommer att vara dig till gagn i din framtida karriär och dessutom kan leda till att du blir avstängd från a-kassan i 60 dagar i stället för 45.

– Blir du uppsagd av personliga skäl eller avskedad går vi in och ser om du betett sig otillbörligt och finner vi att det är så, riskerar du en värre sanktion än om du skulle sagt upp dig själv, säger Jeanette Mandl, juridisk expert på Unionens a-kassa.

– Det råd jag brukar ge medlemmar som vill säga upp sig är att försök stå ut tills du hittar ett nytt jobb. För huvudregeln är att du blir avstängd från a-kassan om du säger upp dig.  

Det finns dock några omständigheter som gör att du kan slippa avstängning. Om arbetsgivaren inte betalat ut din lön till exempel eller om den lön du fått varit så usel att den under minst en månad har understigit dagpenningen i a-kassan med mer än 10 procent.  

– Hälsoskälen är de vanligaste undantagen. Kan du styrka att du blir sjuk av ditt arbete, med ett tydligt läkarintyg som är utfärdat innan du sagt upp dig och kan visa att du har uttömt alla alternativ som till exempel omplacering, kan du slippa avstängning. Mobbning och trakasserier kan också vara skäl enligt förarbetena, men det krävs att man kan styrka det, säger Jeanette Mandl.

En annan orsak som kassan kan godta är om din make eller maka får en tillsvidareanställning på annan ort och tvingas säga upp dig på grund av att familjen flyttat.

– Men det är noga med när flytten faktiskt skett och det skälet håller kanske inte om man först börjar pendla men sedan tröttnar efter ett tag och säger upp sig. Vi gör alltid bedömningar i varje enskilt fall, säger Jeanette Mandl.

*Läs om uttrycket Skita i det blå skåpet här (Källa: Wikipedia)

Fakta

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

  • Enligt 21 § får dagpenning inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader varit arbetslös 7 dagar.
  • Enligt 43 & 44§§ ska den sökande stängas av från rätt till ersättning om han eller hon
    1. Lämnat sitt arbete utan giltig anledning - 45 dagar
    2. Skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande - 60 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.