Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk efter före uppsägning

Är din arbetssituation är så vidrig att du bara inte står ut en dag till på jobbet? Står valet inför att säga upp dig eller skita i det blå skåpet, kan det vara bra att veta att det faktiskt finns förmildrande omständigheter som gör att du kan slippa avstängning från a-kassan.
Johanna Rovira Publicerad

Men säg upp dig då! brukar besserwissrarna säga när man beklagar sig över sin usla lön, sin psykopatiske chef och sitt nedbrytande arbete. Lätt att säga, men hur listigt är det egentligen att säga upp sig, när man inte har något nytt jobb på lut? Få har en buffert som motsvarar de 45 avstängningsdagarna då man inte får någon a-kassa och sedan ska man leva på 80 procent av sin lön. I bästa fall. Har man ingen inkomstförsäkring kan det bli betydligt mindre.

Dessutom kommer du i regel inte ifrån den lagstadgade månaden uppsägningstid. Vägrar du gå tillbaka till jobbet efter att du lämnat besked om uppsägning kan du faktiskt bli skyldig att ersätta uppkommen skada.

Många resonerar att de inte har något annat val än att skita i det blå skåpet*, som det heter när man gör bort sig rejält. I det här fallet så pass att du gör dig omöjlig på jobbet och kommer undan med sju karensdagar eller, om du har riktig tur, med arbetsbefriad uppsägningstid och kanske ett litet avgångsvederlag.

Men riskerna med det är att du skiter lite för lite eller för mycket, och blir avskedad vilket inte kommer att vara dig till gagn i din framtida karriär och dessutom kan leda till att du blir avstängd från a-kassan i 60 dagar i stället för 45.

– Blir du uppsagd av personliga skäl eller avskedad går vi in och ser om du betett sig otillbörligt och finner vi att det är så, riskerar du en värre sanktion än om du skulle sagt upp dig själv, säger Jeanette Mandl, juridisk expert på Unionens a-kassa.

– Det råd jag brukar ge medlemmar som vill säga upp sig är att försök stå ut tills du hittar ett nytt jobb. För huvudregeln är att du blir avstängd från a-kassan om du säger upp dig.  

Det finns dock några omständigheter som gör att du kan slippa avstängning. Om arbetsgivaren inte betalat ut din lön till exempel eller om den lön du fått varit så usel att den under minst en månad har understigit dagpenningen i a-kassan med mer än 10 procent.  

– Hälsoskälen är de vanligaste undantagen. Kan du styrka att du blir sjuk av ditt arbete, med ett tydligt läkarintyg som är utfärdat innan du sagt upp dig och kan visa att du har uttömt alla alternativ som till exempel omplacering, kan du slippa avstängning. Mobbning och trakasserier kan också vara skäl enligt förarbetena, men det krävs att man kan styrka det, säger Jeanette Mandl.

En annan orsak som kassan kan godta är om din make eller maka får en tillsvidareanställning på annan ort och tvingas säga upp dig på grund av att familjen flyttat.

– Men det är noga med när flytten faktiskt skett och det skälet håller kanske inte om man först börjar pendla men sedan tröttnar efter ett tag och säger upp sig. Vi gör alltid bedömningar i varje enskilt fall, säger Jeanette Mandl.

*Läs om uttrycket Skita i det blå skåpet här (Källa: Wikipedia)

Fakta

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

  • Enligt 21 § får dagpenning inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader varit arbetslös 7 dagar.
  • Enligt 43 & 44§§ ska den sökande stängas av från rätt till ersättning om han eller hon
    1. Lämnat sitt arbete utan giltig anledning - 45 dagar
    2. Skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande - 60 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen