Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Tänk efter före uppsägning

Är din arbetssituation är så vidrig att du bara inte står ut en dag till på jobbet? Står valet inför att säga upp dig eller skita i det blå skåpet, kan det vara bra att veta att det faktiskt finns förmildrande omständigheter som gör att du kan slippa avstängning från a-kassan.
Johanna Rovira Publicerad

Men säg upp dig då! brukar besserwissrarna säga när man beklagar sig över sin usla lön, sin psykopatiske chef och sitt nedbrytande arbete. Lätt att säga, men hur listigt är det egentligen att säga upp sig, när man inte har något nytt jobb på lut? Få har en buffert som motsvarar de 45 avstängningsdagarna då man inte får någon a-kassa och sedan ska man leva på 80 procent av sin lön. I bästa fall. Har man ingen inkomstförsäkring kan det bli betydligt mindre.

Dessutom kommer du i regel inte ifrån den lagstadgade månaden uppsägningstid. Vägrar du gå tillbaka till jobbet efter att du lämnat besked om uppsägning kan du faktiskt bli skyldig att ersätta uppkommen skada.

Många resonerar att de inte har något annat val än att skita i det blå skåpet*, som det heter när man gör bort sig rejält. I det här fallet så pass att du gör dig omöjlig på jobbet och kommer undan med sju karensdagar eller, om du har riktig tur, med arbetsbefriad uppsägningstid och kanske ett litet avgångsvederlag.

Men riskerna med det är att du skiter lite för lite eller för mycket, och blir avskedad vilket inte kommer att vara dig till gagn i din framtida karriär och dessutom kan leda till att du blir avstängd från a-kassan i 60 dagar i stället för 45.

– Blir du uppsagd av personliga skäl eller avskedad går vi in och ser om du betett sig otillbörligt och finner vi att det är så, riskerar du en värre sanktion än om du skulle sagt upp dig själv, säger Jeanette Mandl, juridisk expert på Unionens a-kassa.

– Det råd jag brukar ge medlemmar som vill säga upp sig är att försök stå ut tills du hittar ett nytt jobb. För huvudregeln är att du blir avstängd från a-kassan om du säger upp dig.  

Det finns dock några omständigheter som gör att du kan slippa avstängning. Om arbetsgivaren inte betalat ut din lön till exempel eller om den lön du fått varit så usel att den under minst en månad har understigit dagpenningen i a-kassan med mer än 10 procent.  

– Hälsoskälen är de vanligaste undantagen. Kan du styrka att du blir sjuk av ditt arbete, med ett tydligt läkarintyg som är utfärdat innan du sagt upp dig och kan visa att du har uttömt alla alternativ som till exempel omplacering, kan du slippa avstängning. Mobbning och trakasserier kan också vara skäl enligt förarbetena, men det krävs att man kan styrka det, säger Jeanette Mandl.

En annan orsak som kassan kan godta är om din make eller maka får en tillsvidareanställning på annan ort och tvingas säga upp dig på grund av att familjen flyttat.

– Men det är noga med när flytten faktiskt skett och det skälet håller kanske inte om man först börjar pendla men sedan tröttnar efter ett tag och säger upp sig. Vi gör alltid bedömningar i varje enskilt fall, säger Jeanette Mandl.

*Läs om uttrycket Skita i det blå skåpet här (Källa: Wikipedia)

Fakta

Lagen om arbetslöshetsförsäkring

  • Enligt 21 § får dagpenning inte lämnas förrän den sökande under en sammanhängande tid av 12 månader varit arbetslös 7 dagar.
  • Enligt 43 & 44§§ ska den sökande stängas av från rätt till ersättning om han eller hon
    1. Lämnat sitt arbete utan giltig anledning - 45 dagar
    2. Skilts från arbetet på grund av otillbörligt uppförande - 60 dagar

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD