Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Kom till jobbet – lokalen tömd

När Unionenmedlemmarna kom till jobbet en dag i våras var tandläkarkliniken tömd på utrustning – och ägaren hade stuckit utomlands. Unionen menar att medlemmarna har blivit avskedade och har nu stämt bolaget.
Ola Rennstam Publicerad
Ägare flydde utomlands – Unionen kräver skadestånd
När tandläkaren och tandsköterskan kom till jobbet var kliniken tömd - och ägaren försvunnen. Det visade sig dessutom att ägarens licens hade dragits in redan 2018 men att hon trots det valt att driva kliniken vidare. Foto: Colourbox.

Tandläkaren och tandsköterskan var anställda vid en klinik i Stockholmsområdet sedan ett par år tillbaka. När de kom till jobbet den 5 april i år fick de en rejäl chock: tandläkarkliniken var helt tömd på utrustning. Bolagets ägare gick inte att kontakta och det har senare visat sig att hon flyttat utomlands.

Indragen licens 2018 - fortsatte verksamheten

Personalen hade ingen aning om att mottagningen brottades med problem förrän i mars då deras löner betalades ut för sent och månaden efter då lönerna uteblev helt. Under våren uppdagades det även andra besynnerligheter: bolagets ägare hade fått sin tandläkarlicens indragen redan 2018 men trots det valt att driva kliniken vidare.

Unionen har förgäves försökt nå ägaren för att diskutera situationen och nu valt att stämma arbetsgivaren. Förbundet anser att den tömda kliniken är att jämställa med ett avsked.

Det finns praxis på området där man till exempel satt lås på fabriksdörren och inte längre släppt in personalen, det tycker jag påminner om den här situationen, säger Björn Alquist, förbundsjurist på Unionen som företräder de båda medlemmarna.

Unionen hyser dock inga större förhoppningar på att arbetsgivaren ska ge sig till känna eller dyka upp på huvudförhandlingen i tingsrätten. Men genom att driva ärendet hoppas förbundet kunna ge medlemmarna rätt till ekonomiskt skadestånd via den statliga lönegarantin. Det handlar om cirka 230 000 kronor för tandläkarens del och 90 000 kronor för tandsköterskan.

Arbetsgivarens agerande har inneburit stora påfrestningar för våra två medlemmar. De har fått problem att betala hyra eftersom de inte fått a-kassa, uppsägningslön eller semesterersättning. Därför försöker vi nu hjälpa dem på alla sätt, säger Björn Alquist.

Unionen: "Viktigt få bort dessa arbetsgivare"

Unionen utgår från att det inte kommer att finnas några tillgångar kvar i boet, om man väljer att begära bolaget i konkurs. Men trots att förbundet inte kommer få ut ersättning för sina rättegångskostnader och allmänt skadestånd är det principiellt viktigt att driva den här typen av ärenden ärendet, enligt Björn Alquist

Detta är en slags avart där någon som försöker undvika göra rätt för sig. Att få bort den här typen av arbetsgivare genom att försätta dem i konkurs har ett värde i sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blåstes på 400 000 i bonus

Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Ola Rennstam Publicerad 15 januari 2026, kl 06:01
Prorogationsavtal. Kostymklädd man river sönder ett papper med texten bonus.
En marknadschef nekades utlovad bonus på 427 500 kronor av sin utländska arbetsgivare – nu prövas tvisten i svensk domstol då Unionen har stämt företaget för att medlemmen ska få pengarna. Foto: Colourbox

Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.

Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.

Bolaget: Vd:n saknade mandat

Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.

Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).

Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande

Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.

Viktor Anesäter Foto: Unionen

Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.

 

Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?

Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.

Vad är ett prorogationsavtal?

Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.