Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Svenska modellen överlever internationalisering

- Jag tror att kollektivavtalen kommer att överleva i Sverige. Till saken hör att också andra länder tillämpar en mix av avtal och lag även om övervikten på avtal är större här.<br />
Publicerad
Det sa Birgitta Nyström, professor i avtalsrätt vid Lunds universitet på ett seminarium ordnat av några LO-förbund. Det faktum att kollektivavtal har förhandlats fram mellan parterna under stundom ganska lång tid ger legitimitet åt innehållet.
- Att tonvikten ligger på lagstiftning i en del andra EU-länder beror bland annat på att de inte har så starka och enhetliga fackförbund som här. Då blir det viktigare med en lag som ger minimiskydd åt alla.
Seminarierubriken var om utländsk arbetskraft är ett tillskott eller hot. Både arbetsgivarsidan och facket enades om att den är en nödvändighet i ett land med en så internationaliserad ekonomi som Sverige.
Teknikföretagens vice vd Karl Olof Stenqvist framhöll att gamla regler och beteenden hela tiden måste omprövas:
- En Huskvarna-motorsåg består av 150 komponenter gjorda i 30 olika länder. Det skulle inte funka om vi gjorde allting själva, varken kvalitetsmässigt eller prismässigt.
LO:s avtalssekreterare Erland Olausson sa att det är unikt för Sverige att fackförbund inte har motsatt sig förändringar under årens lopp. Svenska arbetare slog inte sönder vävstolar och bönderna godtog strukturförändringarna i jordbruket. Och att syftet med EU-reglerna är att olika länder inte ska kunna spela ut varandra. På samma sätt som vi har skapat lägsta golv (minimibestämmelser) här i Sverige borde det göras inom unionen. Problemet är att olika länder har olika begrepp om vad som är lågt och högt eftersom levnadsomständigheterna och priser varierar så pass mycket.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."