Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
Förstämningen är stor på den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten i dag, efter att Polarbröds bageri har förstörts av en brand som började sent i går kväll.
Enligt tidningen NSD kom larmet till räddningstjänsten vid 22.30-tiden. Branden ska ha börjat med att ett bröd i en ugn fattade eld vilket ledde till att ett löpande band började brinna.
Även om ingen människa tros har kommit till skada i branden fanns det i förmiddags ännu risk för att ammoniakgas skulle läcka ut från fabriken. Därför uppmanades de cirka 8 000 ortsborna att stanna inomhus och både skolor och förskolor hölls stängda.
Senare framkom också att räddningstjänsten försökte förhindra att tusentals liter med matolja börjar brinna liksom att risken för en explosion var stor.
Företaget, som startades i början av 1970-talet, är ett av Sveriges största bagerier med runt 400 anställda, varav hälften i Älvsbyn. Bageriet har fortsatt gå bra under coronapandemin och skulle just i dag ha invigt en ny produktionslina för 150 miljoner kronor i Älvsbyn, för att öka produktionen där.
I en intervju med SR:s Ekot säger kommunalrådet Tomas Egmark (S) om fabrikens betydelse:
– Den betyder jättemycket, de startade här för jättemånga år sedan och har byggt upp en fantastisk verksamhet som nu står i ljusan låga. Det är en tragedi för företaget och familjen som äger och kommunen i stort. Det är fruktansvärt tragiskt.
Siw Ahlfort, ombudsman på Unionens regionkontor i Norrbotten, som själv är uppvuxen i Älvsbyn vet hur mycket bageriet betyder för hela orten.
– Det är jättehemskt. Det är ju en liten ort där det är otroligt dominerande och viktigt för bygden. Alla har någon slags anknytning till det. Om man inte jobbar eller har jobbat där själv har man någon närstående som gör eller har gjort det, säger hon till Kollega.
Hans Karlström, ledamot i Unionens klubbstyrelse på Polarbröd, som knappt hade sovit en blund sedan branden startade i går kväll berättade i förmiddags:
– Jag jobbar också i räddningstjänsten och kom inte hem förrän vid halv fem i morse efter att ha deltagit i släckningsarbetet. Samtidigt försökte jag då också rädda så många servrar som möjligt genom att få ut dem ur byggnaden. Och nu har jag kört dem hit till Piteå där jag försöker koppla upp dem för att försöka få igång några kärnfunktioner i alla fall.
Har du hunnit prata med några medlemmar?
– Nej, inte än. Och just nu gäller det att försöka se vad vi har kvar. För om vi har kvar företagets ekonomi och bokföring, om sådana bitar är kvar digitalt, så har vi räddat mycket av företagsvärdet faktiskt. Och det tror jag kommer väga ganska tungt i beslutet hur man ska gå vidare. Så att man förhoppningsvis kommer fram till att vi bygger upp och får igång verksamheten igen.
– Men det stora frågetecknet i organisationen just nu är nog, oavsett vad man jobbar med, vad som händer med jobbet och lönen, säger Hans Karlström.
Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen säger:
– Det här är ju en oerhört tragisk händelse där vi ännu inte vet hur arbetsgivaren kommer att agera. Men rent juridiskt är det så att anställningsavtalet fortsätter gälla och då även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, så länge man står till förfogande.
– Å andra sidan har arbetsgivaren i ett sådant här läge, när det kan ta lång tid att bygga upp verksamheten igen samtidigt som man inte har några intäkter, möjlighet att säga upp anställningsavtal.
Man har då ändå alltid rätt till lön under uppsägningstiden.
– Nu vet vi ju inget om vilka ekonomiska möjligheter just denne arbetsgivare har. Kanske finns det exempelvis försäkringar som kan täcka upp. Men om man inte får lön under uppsägningstiden ska man som medlem alltid vända sig till Unionen för att få hjälp. Om arbetsgivaren går i konkurs kan det finnas en rätt till statlig lönegaranti, säger Lena Isenstam.
I ett pressmeddelande skriver Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten:
”Vilka konsekvenserna blir på sikt går naturligtvis inte att säga i dagsläget. Men helt klart är att vi tillsammans med kommunen, region Norrbotten och Polarbröd ska göra det vi kan för att verksamheten ska komma igång igen så snabbt som möjligt.”
Vid en presskonferens som Polarbröd höll vid lunchtid förklarade företagets vd Karin Bodin att planen just nu är att återuppbygga fabriken.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
