Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oro efter branden på Polarbröd

Vad händer med jobbet och lönen om ens arbetsplats försvinner? Det är en högaktuell fråga för de anställda vid Polarbröds stora bageri i Älvsbyn, som förstördes vid en brand i natt.
Anita Täpp Publicerad
Jens Ökvist / TT
Jens Ökvist / TT

Förstämningen är stor på den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten i dag, efter att Polarbröds bageri har förstörts av en brand som började sent i går kväll.

Enligt tidningen NSD kom larmet till räddningstjänsten vid 22.30-tiden. Branden ska ha börjat med att ett bröd i en ugn fattade eld vilket ledde till att ett löpande band började brinna.

Även om ingen människa tros har kommit till skada i branden fanns det i förmiddags ännu risk för att ammoniakgas skulle läcka ut från fabriken. Därför uppmanades de cirka 8 000 ortsborna att stanna inomhus och både skolor och förskolor hölls stängda.

Senare framkom också att räddningstjänsten försökte förhindra att tusentals liter med matolja börjar brinna liksom att risken för en explosion var stor.

Företaget, som startades i början av 1970-talet, är ett av Sveriges största bagerier med runt 400 anställda, varav hälften i Älvsbyn. Bageriet har fortsatt gå bra under coronapandemin och skulle just i dag ha invigt en ny produktionslina för 150 miljoner kronor i Älvsbyn, för att öka produktionen där.

I en intervju med SR:s Ekot säger kommunalrådet Tomas Egmark (S) om fabrikens betydelse:

– Den betyder jättemycket, de startade här för jättemånga år sedan och har byggt upp en fantastisk verksamhet som nu står i ljusan låga. Det är en tragedi för företaget och familjen som äger och kommunen i stort. Det är fruktansvärt tragiskt.

Siw Ahlfort, ombudsman på Unionens regionkontor i Norrbotten, som själv är uppvuxen i Älvsbyn vet hur mycket bageriet betyder för hela orten.

– Det är jättehemskt. Det är ju en liten ort där det är otroligt dominerande och viktigt för bygden. Alla har någon slags anknytning till det. Om man inte jobbar eller har jobbat där själv har man någon närstående som gör eller har gjort det, säger hon till Kollega.

Hans Karlström, ledamot i Unionens klubbstyrelse på Polarbröd, som knappt hade sovit en blund sedan branden startade i går kväll berättade i förmiddags:

– Jag jobbar också i räddningstjänsten och kom inte hem förrän vid halv fem i morse efter att ha deltagit i släckningsarbetet. Samtidigt försökte jag då också rädda så många servrar som möjligt genom att få ut dem ur byggnaden. Och nu har jag kört dem hit till Piteå där jag försöker koppla upp dem för att försöka få igång några kärnfunktioner i alla fall.

Har du hunnit prata med några medlemmar?
– Nej, inte än. Och just nu gäller det att försöka se vad vi har kvar. För om vi har kvar företagets ekonomi och bokföring, om sådana bitar är kvar digitalt, så har vi räddat mycket av företagsvärdet faktiskt. Och det tror jag kommer väga ganska tungt i beslutet hur man ska gå vidare. Så att man förhoppningsvis kommer fram till att vi bygger upp och får igång verksamheten igen.

– Men det stora frågetecknet i organisationen just nu är nog, oavsett vad man jobbar med, vad som händer med jobbet och lönen, säger Hans Karlström.

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen säger:

– Det här är ju en oerhört tragisk händelse där vi ännu inte vet hur arbetsgivaren kommer att agera. Men rent juridiskt är det så att anställningsavtalet fortsätter gälla och då även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, så länge man står till förfogande.

– Å andra sidan har arbetsgivaren i ett sådant här läge, när det kan ta lång tid att bygga upp verksamheten igen samtidigt som man inte har några intäkter, möjlighet att säga upp anställningsavtal.

Man har då ändå alltid rätt till lön under uppsägningstiden.

– Nu vet vi ju inget om vilka ekonomiska möjligheter just denne arbetsgivare har. Kanske finns det exempelvis försäkringar som kan täcka upp. Men om man inte får lön under uppsägningstiden ska man som medlem alltid vända sig till Unionen för att få hjälp. Om arbetsgivaren går i konkurs kan det finnas en rätt till statlig lönegaranti, säger Lena Isenstam.

I ett pressmeddelande skriver Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten:

”Vilka konsekvenserna blir på sikt går naturligtvis inte att säga i dagsläget. Men helt klart är att vi tillsammans med kommunen, region Norrbotten och Polarbröd ska göra det vi kan för att verksamheten ska komma igång igen så snabbt som möjligt.”

Vid en presskonferens som Polarbröd höll vid lunchtid förklarade företagets vd Karin Bodin att planen just nu är att återuppbygga fabriken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD