Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stor oro efter branden på Polarbröd

Vad händer med jobbet och lönen om ens arbetsplats försvinner? Det är en högaktuell fråga för de anställda vid Polarbröds stora bageri i Älvsbyn, som förstördes vid en brand i natt.
Anita Täpp Publicerad
Jens Ökvist / TT
Jens Ökvist / TT

Förstämningen är stor på den lilla orten Älvsbyn i Norrbotten i dag, efter att Polarbröds bageri har förstörts av en brand som började sent i går kväll.

Enligt tidningen NSD kom larmet till räddningstjänsten vid 22.30-tiden. Branden ska ha börjat med att ett bröd i en ugn fattade eld vilket ledde till att ett löpande band började brinna.

Även om ingen människa tros har kommit till skada i branden fanns det i förmiddags ännu risk för att ammoniakgas skulle läcka ut från fabriken. Därför uppmanades de cirka 8 000 ortsborna att stanna inomhus och både skolor och förskolor hölls stängda.

Senare framkom också att räddningstjänsten försökte förhindra att tusentals liter med matolja börjar brinna liksom att risken för en explosion var stor.

Företaget, som startades i början av 1970-talet, är ett av Sveriges största bagerier med runt 400 anställda, varav hälften i Älvsbyn. Bageriet har fortsatt gå bra under coronapandemin och skulle just i dag ha invigt en ny produktionslina för 150 miljoner kronor i Älvsbyn, för att öka produktionen där.

I en intervju med SR:s Ekot säger kommunalrådet Tomas Egmark (S) om fabrikens betydelse:

– Den betyder jättemycket, de startade här för jättemånga år sedan och har byggt upp en fantastisk verksamhet som nu står i ljusan låga. Det är en tragedi för företaget och familjen som äger och kommunen i stort. Det är fruktansvärt tragiskt.

Siw Ahlfort, ombudsman på Unionens regionkontor i Norrbotten, som själv är uppvuxen i Älvsbyn vet hur mycket bageriet betyder för hela orten.

– Det är jättehemskt. Det är ju en liten ort där det är otroligt dominerande och viktigt för bygden. Alla har någon slags anknytning till det. Om man inte jobbar eller har jobbat där själv har man någon närstående som gör eller har gjort det, säger hon till Kollega.

Hans Karlström, ledamot i Unionens klubbstyrelse på Polarbröd, som knappt hade sovit en blund sedan branden startade i går kväll berättade i förmiddags:

– Jag jobbar också i räddningstjänsten och kom inte hem förrän vid halv fem i morse efter att ha deltagit i släckningsarbetet. Samtidigt försökte jag då också rädda så många servrar som möjligt genom att få ut dem ur byggnaden. Och nu har jag kört dem hit till Piteå där jag försöker koppla upp dem för att försöka få igång några kärnfunktioner i alla fall.

Har du hunnit prata med några medlemmar?
– Nej, inte än. Och just nu gäller det att försöka se vad vi har kvar. För om vi har kvar företagets ekonomi och bokföring, om sådana bitar är kvar digitalt, så har vi räddat mycket av företagsvärdet faktiskt. Och det tror jag kommer väga ganska tungt i beslutet hur man ska gå vidare. Så att man förhoppningsvis kommer fram till att vi bygger upp och får igång verksamheten igen.

– Men det stora frågetecknet i organisationen just nu är nog, oavsett vad man jobbar med, vad som händer med jobbet och lönen, säger Hans Karlström.

Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen säger:

– Det här är ju en oerhört tragisk händelse där vi ännu inte vet hur arbetsgivaren kommer att agera. Men rent juridiskt är det så att anställningsavtalet fortsätter gälla och då även arbetsgivarens skyldighet att betala lön, så länge man står till förfogande.

– Å andra sidan har arbetsgivaren i ett sådant här läge, när det kan ta lång tid att bygga upp verksamheten igen samtidigt som man inte har några intäkter, möjlighet att säga upp anställningsavtal.

Man har då ändå alltid rätt till lön under uppsägningstiden.

– Nu vet vi ju inget om vilka ekonomiska möjligheter just denne arbetsgivare har. Kanske finns det exempelvis försäkringar som kan täcka upp. Men om man inte får lön under uppsägningstiden ska man som medlem alltid vända sig till Unionen för att få hjälp. Om arbetsgivaren går i konkurs kan det finnas en rätt till statlig lönegaranti, säger Lena Isenstam.

I ett pressmeddelande skriver Björn O. Nilsson, landshövding i Norrbotten:

”Vilka konsekvenserna blir på sikt går naturligtvis inte att säga i dagsläget. Men helt klart är att vi tillsammans med kommunen, region Norrbotten och Polarbröd ska göra det vi kan för att verksamheten ska komma igång igen så snabbt som möjligt.”

Vid en presskonferens som Polarbröd höll vid lunchtid förklarade företagets vd Karin Bodin att planen just nu är att återuppbygga fabriken.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.

Arbetsrätt

Facket: Anställd förlorade jobbet trots rätt kompetens

Teamchefen hade tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster – men förlorade ändå jobbet när assistansbolaget gjorde en omorganisation. Det hävdar Unionen som nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen för brott mot turordningsreglerna.
Ola Rennstam Publicerad 24 juni 2026, kl 11:04
Arbetsdomstolens fasad
En teamchef sades upp efter en omorganisation – nu ska frågan om arbetsgivaren först borde ha erbjudit mannen en omplacering prövas i Arbetsdomstolen. Foto: Ola Rennstam

Hur långt sträcker sig en arbetsgivares omplaceringsskyldighet innan en anställd kan sägas upp? Den frågan ställs nu på sin spets i en tvist mellan Unionen och ett av landets större assistansbolag.

Teamchef sades upp vid omorganisationen

Hösten 2025 beslutade bolaget att minska personalstyrkan efter att ha förlorat en stor kund. Omorganisationen innebar att en Unionenmedlem, som hade en teamchefsroll, blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Unionen menar att uppsägningen strider mot turordningsreglerna i lagen om anställningsskydd, las. Förbundet har därför stämt företaget i Arbetsdomstolen.

Tvist om kvalifikationer för andra tjänster

Enligt Unionen hade mannen tillräckliga kvalifikationer för andra tjänster inom bolaget, bland annat som assistanskoordinator. De jobben innehades av personer med kortare anställningstid.

Arbetsgivaren har gjort en annan bedömning. Under förhandlingarna med facket har bolaget hävdat att mannen saknade rätt kompetens för de aktuella rollerna.

Unionen: Borde ha erbjudits omplacering

I stämningsansökan slår Unionen fast att arbetsgivaren borde ha erbjudit en omplacering innan uppsägningen genomfördes. Nu kräver förbundet 100000 kronor i skadestånd till medlemmen.

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar. Almega, som företräder arbetsgivaren i AD, uppger att de inte vill kommentera ett pågående ärende. 

Omplaceringsskyldighet – det här gäller:

En arbetsgivare är enligt lagen om anställningsskydd skyldig att hitta andra arbetsuppgifter inom organisationen åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning. Det innebär att arbetsgivaren ska:

  • undersöka lediga tjänster
  • bedöma om den anställde har tillräckliga kvalifikationer
  • i vissa fall acceptera att den anställde kan lära sig jobbet inom rimlig tid.

    Källa: Unionen