Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stängd skola ger inte rätt till vab

Flera skolor har stängt på grund av oro för att coronaviruset ska spridas. Men anställda som måste vara hemma från jobbet med minderåriga barn har inte rätt att vabba.
Kamilla Kvarntorp, Petra Rendik Publicerad
Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP
Nej, du har inte rätt till ersättning från Försäkringskassan om ditt barns skola stänger på grund av coronaviruset. Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP

Den senaste tiden har det kommit uppgifter om att flera skolor och förskolor i landet håller stängt för att minska risken för spridning av det nya coronaviruset. Men anställda som måste vara hemma från jobbet, därför att barnen behöver tillsyn när de inte kan gå till skolan, har inte rätt till någon ersättning för vård av barn (vab).

– Det krävs att det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta för att ha rätt att vabba. Det räcker inte att skolan uppmanar att ditt barn är hemma, säger Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag Almega får en hel del frågor från arbetsgivare som undrar vad de ska göra när anställda inte kan komma till jobbet därför att skolor är stängda. Enligt organisationens arbetsrättsjurist Mia Fransson finns inga tydliga regler för hur arbetsgivare ska agera när skolor och förskolor är stängda på grund av risk för smittspridning.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

– Det är företagen själva som bestämmer hur de vill hantera situationen. Alla som jag har pratat med har en stor förståelse för att det här är en unik situation. De har en dialog med sina anställda och försöker hitta en lösning i samförstånd. Ingen tvingar in folk, det är inte ett vinnande koncept.

Almega ger också sina medlemsföretag förslag på olika åtgärder.

– Många kan arbeta hemma eller göra vissa arbetsuppgifter hemifrån. Jobbar man hemifrån och arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om det utgår lön, säger Mia Fransson.

Den som bara delvis kan utföra sina uppgifter hemifrån kan få nedsatt lön. Men alla har inte möjlighet att arbeta hemifrån.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

– Då finns många olika lösningar. De kanske kan jobba ikapp den förlorade arbetstiden vid en senare tidpunkt, ta ut kompensationsledighet eller semester. Ytterst stannar de hemma utan att uppbära lön. Det blir en form av tjänstledighet.

Arbetsgivare kan dock, enligt Mia Fransson, kräva att anställda kommer till arbetsplatsen trots att skolan är stängd.

– Det kan finna sådana situationer. Men huvudregeln är att frånvaron inte ses som olovlig i den här situationen som är så unik. Det finns mängder av undantag på grund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Arbetsgivaren kan också alltid kräva att den anställda skickar ett intyg från rektorn på att skolan är stängd.

– Den enskilde måste kunna styrka skälet till varför han eller hon inte kommer till arbetet och ha en dialog med sin chef. Då går det att lösa situationen.

Unionens råd till medlemmar

Så här svarar Filip Vujcic, talesperson för Unionens extrainsatta coronagrupp, på Kollegas frågor om hur medlemmar bör agera när skolor stängs på grund av coronaviruset:

Vilka råd ger Unionen medlemmar som måste vara hemma från jobbet, därför att de inte har någon tillsyn till sina minderåriga barn, när skolor stängs ?
– Om det inte finns misstanke om att ditt barn är sjukt, och vab-reglerna därför inte blir tillämpliga är vårt råd att omedelbart ta kontakt med Unionen för att få stöd i att hitta en bra och flexibel lösning i samförstånd med arbetsgivaren. Det kan i många fall vara att man får jobba hemifrån med bibehållen lön. Det torde ligga i arbetsgivarens intresse att vara flexibel med hänsyn till att eventuell smittspridning ska begränsas.

Vilka råd ger ni medlemmar som inte har möjlighet att jobba hemifrån?
– Det första de bör göra är att höra om det finns släktingar eller vänner som kan bistå med frivillig hjälp. Funkar inte detta bör man se över om det är möjligt att utnyttja föräldraledighet, kompensationsledighet eller semesterledighet. Ett väldigt litet barn kan naturligtvis inta ta hand om sig självt och ytterst kan det därför bli fråga om att stanna hemma utan att någon lön utgår. Det kan möjligen jämföras med att begära ledighet på grund av trängande familjeskäl, som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Man kan även tänka sig att fråga arbetsgivaren om det finns möjlighet att ta med barnet till jobbet, om barnet inte är sjukt.

Hur ser ni på att medlemmar kan tvingas vara hemma utan lön? 
– I de flesta fall borde det vara möjligt att hitta lösningar för att undvika att hamna i den situationen. Om någon tvingas stanna hemma utan lön bör den omedelbart kontakta Unionen, det är av stor betydelse att i ett tidigt skede försöka nå bra och flexibla lösningar. Det måste alltid göras en bedömning i det enskilda fallet och ses över vilka diskussioner som har förekommit mellan parterna. Om det inte går att hitta en lösning kan det bli så olyckligt att man tvingas stanna hemma utan lön.

Coronasmitta och vab

  • Det finns ingen rätt att vabba om en skola stängs för att minska risken för att corona sprids – om barnet inte riskerar att vara smittat.
  • Att låta barnet stanna hemma i förebyggande syfte ger inte rätt till ersättning.
  • Om det finns en misstanke om att barnet sprider smitta går det att få ersättning för vab.
  • Den första veckan gäller samma regel som annars när ditt barn som ännu inte fyllt 12 år blir sjuk. Det är du som förälder som avgör om det finns risk för att ditt barn är sjukt och kan smitta andra. Den som misstänker corona bör ringa 1177.
  • Efter den sjunde dagen krävs ett läkarintyg där läkaren bedömer om barnet smittar eller misstänks smitta.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

AD: Rätt av Ica att sparka medarbetare efter drogtest

Ica gjorde rätt när de avskedade en anställd efter ett positivt drogtest. Det slår Arbetsdomstolen fast i en dom.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2026, kl 11:04
Icas logotyp på en fasad intill en bild som illustrerar provtagning vid drogtest; artikel om AD:s dom i tvist mellan Unionen och Ica.
Unionen ansåg att Icas drogtest var bristfälligt. Men nu slår Arbetsdomstolen fast att Ica gjorde rätt när de valde att avskeda lagerarbetaren och Unionen döms nu att betala 876 000 kronor i rättegångskostnader. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT/MARCUS ANDRAE/TT

Medarbetaren jobbade på ett av Icas lager och testade – enligt företaget – positivt för amfetamin vid ett slumpmässigt drogtest. Som Kollega tidigare har rapporterat ansåg Unionen att det fanns stora brister i hur Ica genomfört drogtestet och valde att stämma bolaget i Arbetsdomstolen. Facket konstaterade bland annat att salivprov inte är en rättssäker metod och att Rikspolisstyrelsen enbart rekommenderar blod- och urinprov.

Ingen ny analys – trots att medarbetaren nekade

Trots att lagerarbetaren förnekade droganvändning skickades inget nytt prov till ett oberoende laboratorium, vilket normalt är praxis. I stället valde Ica att avskeda honom ett par veckor senare. 

Matjätten, som har nolltolerans mot droger, hävdar att han gjort sig skyldig till drograttfylleri eftersom han kört truck på lagret samma dag som provtagningen.

Facket fick inte se testresultatet

Unionen begärde vid upprepade tillfällen att få ta del av testresultatet, men Ica kunde inte visa upp något. Till slut fick facket ta del av ett anonymiserat provsvar – och då framkom att testet utförts av en underleverantör till testföretaget. Vad den firman hette kunde Ica inte svara på.

Med bakgrund av den bristfälliga provtagningen ansåg Unionen att det saknades grund för avskedandet och stämde arbetsgivaren. 

Expert: Låga halter amfetamin

Huvudfrågan i tvisten är hur säkra drogtesterna egentligen är. Ica menar att metoden som deras testföretag använt är mycket säker och att de följt alla regler.
Under huvudförhandlingen i Arbetsdomstolen uppgav Unionens expert att lagerarbetarens prov visade mycket låga halter av amfetamin. Långt mindre än vad barn på receptbelagd medicin uppvisar och väldigt mycket lägre halter än man vanligen ser hos amfetaminmissbrukare.

AD: Rätt av Ica att avskeda

Nu har Arbetsdomstolen tagit ställning i frågan och kommit fram till att Ica agerade rätt när de valde att avskeda mannen. I sin dom konstaterar AD att det är ställt utom rimligt tvivel att det positiva provresultatet var korrekt och att lagerarbetaren medvetet intog det amfetamin som fanns i hans saliv.

Domstolen skriver vidare att eftersom den truckkörning som han utförde med amfetamin i kroppen var såväl påtagligt farlig som olaglig, fanns det laga skäl för avskedandet.  Detta gäller trots att koncentrationen av amfetamin i saliven var låg. 

Två av rättens sju ledamöter anser att det var fel av Ica att avskeda medarbetaren. De anser att samma beviskrav som i brottmål bör gälla i arbetslivet.

Unionen: Domen väntad

Unionen kommer nu att analysera domen vidare. Lena Isenstam, förbundsjurist som företrätt medlemmen, är inte överraskad över utgången: 

Domen var väntad utifrån hur rättspraxis såg ut sedan tidigare. Unionen vill ha drogfria arbetsplatser. Men gör man drogtester måste de vara rättssäkra och tillförlitliga, säger hon.

Om arbetsgivaren ansåg att medarbetaren utgjorde en säkerhetsrisk hade ett rimligare alternativ varit att stänga av honom från arbetet, enligt Lena Isenstam.

– Testresultatet visade så låga nivåer att det inte fanns någon säkerhetsrisk. Att bli avskedad är en oproportionerlig åtgärd.

Drogtesternas tillförlitlighet kan påverkas 

Unionen oroas över konsekvenser av AD:s dom.
– Vi är oroliga för rättsutvecklingen. Drogtester är ”big business” och vi ser en risk att kostnadseffektivitet nu kommer att gå före kvalitet, säger Lena Isenstam.

Unionen ska betala matjättens och Svensk Handels rättegångskostnader på sammanlagt 876 000 kronor.

Ica: Bekräftelse på att vi agerat rätt

Ica välkomnar AD:s avgörande. Bolagets förhandlingschef Anders Graneld skriver en kommentar till Kollega att domen bekräftar att de agerat på ett korrekt sätt. På frågan om Ica kommer att ändra något för att få säkrare testmetoder framöver skriver Graneld:
”Utfallet i Arbetsdomstolen bekräftar att vi har säkra metoder och en säker testprocedur i enlighet med internationella och nationella riktlinjer. Vi ser kontinuerligt över våra rutiner.”

Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision