Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Stängd skola ger inte rätt till vab

Flera skolor har stängt på grund av oro för att coronaviruset ska spridas. Men anställda som måste vara hemma från jobbet med minderåriga barn har inte rätt att vabba.
Kamilla Kvarntorp, Petra Rendik Publicerad
Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP
Nej, du har inte rätt till ersättning från Försäkringskassan om ditt barns skola stänger på grund av coronaviruset. Jessica Gow/TT, (coronavirus) AP

Den senaste tiden har det kommit uppgifter om att flera skolor och förskolor i landet håller stängt för att minska risken för spridning av det nya coronaviruset. Men anställda som måste vara hemma från jobbet, därför att barnen behöver tillsyn när de inte kan gå till skolan, har inte rätt till någon ersättning för vård av barn (vab).

– Det krävs att det finns en konkret misstanke om att barnet sprider smitta för att ha rätt att vabba. Det räcker inte att skolan uppmanar att ditt barn är hemma, säger Niklas Löfgren, familjepolitisk talesperson på Försäkringskassan.

Arbetsgivarorganisationen för tjänsteföretag Almega får en hel del frågor från arbetsgivare som undrar vad de ska göra när anställda inte kan komma till jobbet därför att skolor är stängda. Enligt organisationens arbetsrättsjurist Mia Fransson finns inga tydliga regler för hur arbetsgivare ska agera när skolor och förskolor är stängda på grund av risk för smittspridning.

Läs mer: Corona - det här gäller på jobbet

– Det är företagen själva som bestämmer hur de vill hantera situationen. Alla som jag har pratat med har en stor förståelse för att det här är en unik situation. De har en dialog med sina anställda och försöker hitta en lösning i samförstånd. Ingen tvingar in folk, det är inte ett vinnande koncept.

Almega ger också sina medlemsföretag förslag på olika åtgärder.

– Många kan arbeta hemma eller göra vissa arbetsuppgifter hemifrån. Jobbar man hemifrån och arbetsgivare och arbetstagare har kommit överens om det utgår lön, säger Mia Fransson.

Den som bara delvis kan utföra sina uppgifter hemifrån kan få nedsatt lön. Men alla har inte möjlighet att arbeta hemifrån.

Läs mer: Då har du rätt till smittbärarpenning

– Då finns många olika lösningar. De kanske kan jobba ikapp den förlorade arbetstiden vid en senare tidpunkt, ta ut kompensationsledighet eller semester. Ytterst stannar de hemma utan att uppbära lön. Det blir en form av tjänstledighet.

Arbetsgivare kan dock, enligt Mia Fransson, kräva att anställda kommer till arbetsplatsen trots att skolan är stängd.

– Det kan finna sådana situationer. Men huvudregeln är att frånvaron inte ses som olovlig i den här situationen som är så unik. Det finns mängder av undantag på grund av omständigheterna i det enskilda fallet.

Arbetsgivaren kan också alltid kräva att den anställda skickar ett intyg från rektorn på att skolan är stängd.

– Den enskilde måste kunna styrka skälet till varför han eller hon inte kommer till arbetet och ha en dialog med sin chef. Då går det att lösa situationen.

Unionens råd till medlemmar

Så här svarar Filip Vujcic, talesperson för Unionens extrainsatta coronagrupp, på Kollegas frågor om hur medlemmar bör agera när skolor stängs på grund av coronaviruset:

Vilka råd ger Unionen medlemmar som måste vara hemma från jobbet, därför att de inte har någon tillsyn till sina minderåriga barn, när skolor stängs ?
– Om det inte finns misstanke om att ditt barn är sjukt, och vab-reglerna därför inte blir tillämpliga är vårt råd att omedelbart ta kontakt med Unionen för att få stöd i att hitta en bra och flexibel lösning i samförstånd med arbetsgivaren. Det kan i många fall vara att man får jobba hemifrån med bibehållen lön. Det torde ligga i arbetsgivarens intresse att vara flexibel med hänsyn till att eventuell smittspridning ska begränsas.

Vilka råd ger ni medlemmar som inte har möjlighet att jobba hemifrån?
– Det första de bör göra är att höra om det finns släktingar eller vänner som kan bistå med frivillig hjälp. Funkar inte detta bör man se över om det är möjligt att utnyttja föräldraledighet, kompensationsledighet eller semesterledighet. Ett väldigt litet barn kan naturligtvis inta ta hand om sig självt och ytterst kan det därför bli fråga om att stanna hemma utan att någon lön utgår. Det kan möjligen jämföras med att begära ledighet på grund av trängande familjeskäl, som har samband med sjukdom eller olycksfall och som gör arbetstagarens omedelbara närvaro absolut nödvändig. Man kan även tänka sig att fråga arbetsgivaren om det finns möjlighet att ta med barnet till jobbet, om barnet inte är sjukt.

Hur ser ni på att medlemmar kan tvingas vara hemma utan lön? 
– I de flesta fall borde det vara möjligt att hitta lösningar för att undvika att hamna i den situationen. Om någon tvingas stanna hemma utan lön bör den omedelbart kontakta Unionen, det är av stor betydelse att i ett tidigt skede försöka nå bra och flexibla lösningar. Det måste alltid göras en bedömning i det enskilda fallet och ses över vilka diskussioner som har förekommit mellan parterna. Om det inte går att hitta en lösning kan det bli så olyckligt att man tvingas stanna hemma utan lön.

Coronasmitta och vab

  • Det finns ingen rätt att vabba om en skola stängs för att minska risken för att corona sprids – om barnet inte riskerar att vara smittat.
  • Att låta barnet stanna hemma i förebyggande syfte ger inte rätt till ersättning.
  • Om det finns en misstanke om att barnet sprider smitta går det att få ersättning för vab.
  • Den första veckan gäller samma regel som annars när ditt barn som ännu inte fyllt 12 år blir sjuk. Det är du som förälder som avgör om det finns risk för att ditt barn är sjukt och kan smitta andra. Den som misstänker corona bör ringa 1177.
  • Efter den sjunde dagen krävs ett läkarintyg där läkaren bedömer om barnet smittar eller misstänks smitta.

Försäkringskassan

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD