Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Städbolag vill inte kännas vid fackets polisanmälan

Städföretaget Efmab tillbakavisar anklagelserna om dåliga arbetsvillkor för sina anställda och säger att de inte har blivit polisanmälda. Seko pendelklubb försäkrar dock att en anmälan gjorts.
Johanna Rovira Publicerad
Daniella backlund / SvD / TT
Att anställda skulle vara rädda att ansluta sig fackligt är enligt vice vd Sebastian Fernandez befängt, eftersom Efmab har fackförbund som kunder. Daniella backlund / SvD / TT

I måndags skrev Kollega om städföretaget Efmab som bland annat anlitas av Unionens förbundskontor i Stockholm. Kollega sökte under fredagen och måndagen företagets vd för att bemöta de uppgifter som Sekotidningen var först att rapportera om – att Efmab polisanmälts för misstankar om människohandel.

Läs mer: Bolag polisanmält för människohandel - städar åt Unionen

–Det är förtal, vi har inte blivit polisanmälda, säger Sebastian Fernandez, vice vd på Efmab.

Rainer Andersson, ordförande på Seko Pendelklubben på MTR försäkrar dock att en anmälan har lämnats in.

– Jag lämnade den personligen, å klubbens vägnar, på polisstationen vid SJ-viadukten. I tisdags satt jag i vittnesförhör och i går morse blev jag uppringd av polisen för att få ta del av vittnesutskriften.

Stockholmspolisens människohandelssektion bekräftar att det finns en anmälan med det diarienummer som Rainer Andersson uppgivit, men är förhindrad att svara på övriga frågor och hänvisar till förundersökningssekretess.

Sebastian Fernandez menar att brottsrubriceringen människohandel kändes som ett slag i magen och dementerar att det förekommer missförhållanden på företaget.

– Det är så långt ifrån vår verksamhet som det går att komma. Vi har 150 anställda från världens alla hörn och är mycket måna om personalen och deras välmående. Vi blev väldigt förundrade när vi såg artikeln för vi har kollektivavtal och följer alla regler och lagar, är noga med att göra allt by the book.

Att de anställda skulle vara rädda för att kräva bättre villkor och att ansluta sig fackligt stämmer inte heller enligt Sebastian Fernandez.

– Det är befängt med tanke på att vi har fackförbund som kunder. Vi varken uppmuntrar eller avråder de anställda från att ansluta sig till facket, det är upp till varje individ att fatta det beslutet.

Enligt Sekotidningen kommer städbolaget i dag torsdag att träffa Seko för en förhandling om kollektivavtal även med Seko.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.