Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle ta över familjeföretag - blev uppsagd

Sonen skulle ta över företaget vid årsskiftet. I stället sades anställningen upp efter ett bråk. Nu stämmer Unionen familjeföretaget på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat utebliven uppsägningslön och semesterersättning.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr/Colourbox.com
I stället för att sonen tog över familjeföretaget sades han upp efter en fejd om vad företaget var värt. Aleksandr/Colourbox.com

”Mina arbetskamrater ska kännas som bröder, systrar och föräldrar, vi är ett familjeföretag.”

Så står det på smidesföretagets hemsida. Men kollegorna på arbetsplatsen kändes inte bara som en familj. Hälften var släkt med varandra och det släktskapet skulle orsaka en konflikt som nu avslutas i en stämningsansökan.  

Sonen hade varit anställd i bolaget, som ägdes och grundades av pappan, sedan 2002. Han arbetade de senaste åren som arbetsledare, ofta långa dagar och sena kvällar. Men eftersom det fanns planer på att han så småningom skulle ta över firman hade han ingenting emot att lägga extra tid på arbetet. Vid årsskiftet började diskussionerna om försäljningen på allvar, men pappan och sonen hade ett bekymmer: priset.

Relationen i familjen blev frostig och någon försäljning blev inte av. Konflikten eskalerade under en hektisk period på jobbet, där pappan till slut ställde sig mitt framför sonen och bad honom att ”slå honom på käften”. Händelsen, i kombination med flera månaders intensivt arbete utlöste en akut stressreaktion hos medlemmen som sjukskrevs för utmattningssymtom.

Under sjukskrivningen fick han besked om att familjeföretaget hade hävt hans anställningsavtal. Dessutom hävdade bolaget att sonen hade saker som skulle betalas till jobbet och gav honom därför ingen slutlön eller semesterersättning.

Eftersom medlemmen är son till sin arbetsgivare kan hans anställning inte omfattas av lagen om anställningsskydd, las. Enligt arbetsrättsliga principer får anställningsavtal hävas vid ett västenligt avtalsbrott från den anställdes sida, till exempel om en anställd grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Eftersom sonen har skött sina arbetsuppgifter prickfritt och bolaget inte heller har hävdat att han gjort något avtalsbrott, så anser Unionen att medlemmen har rätt till ekonomiskt skadestånd i form av en skälig uppsägningslön.

Läs mer: Släkten har förtur till jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.