Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Skulle ta över familjeföretag - blev uppsagd
Sonen skulle ta över företaget vid årsskiftet. I stället sades anställningen upp efter ett bråk. Nu stämmer Unionen familjeföretaget på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat utebliven uppsägningslön och semesterersättning.
”Mina arbetskamrater ska kännas som bröder, systrar och föräldrar, vi är ett familjeföretag.”
Så står det på smidesföretagets hemsida. Men kollegorna på arbetsplatsen kändes inte bara som en familj. Hälften var släkt med varandra och det släktskapet skulle orsaka en konflikt som nu avslutas i en stämningsansökan.
Sonen hade varit anställd i bolaget, som ägdes och grundades av pappan, sedan 2002. Han arbetade de senaste åren som arbetsledare, ofta långa dagar och sena kvällar. Men eftersom det fanns planer på att han så småningom skulle ta över firman hade han ingenting emot att lägga extra tid på arbetet. Vid årsskiftet började diskussionerna om försäljningen på allvar, men pappan och sonen hade ett bekymmer: priset.
Relationen i familjen blev frostig och någon försäljning blev inte av. Konflikten eskalerade under en hektisk period på jobbet, där pappan till slut ställde sig mitt framför sonen och bad honom att ”slå honom på käften”. Händelsen, i kombination med flera månaders intensivt arbete utlöste en akut stressreaktion hos medlemmen som sjukskrevs för utmattningssymtom.
Under sjukskrivningen fick han besked om att familjeföretaget hade hävt hans anställningsavtal. Dessutom hävdade bolaget att sonen hade saker som skulle betalas till jobbet och gav honom därför ingen slutlön eller semesterersättning.
Eftersom medlemmen är son till sin arbetsgivare kan hans anställning inte omfattas av lagen om anställningsskydd, las. Enligt arbetsrättsliga principer får anställningsavtal hävas vid ett västenligt avtalsbrott från den anställdes sida, till exempel om en anställd grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Eftersom sonen har skött sina arbetsuppgifter prickfritt och bolaget inte heller har hävdat att han gjort något avtalsbrott, så anser Unionen att medlemmen har rätt till ekonomiskt skadestånd i form av en skälig uppsägningslön.
Läs mer: Släkten har förtur till jobben
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
