Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Skulle ta över familjeföretag - blev uppsagd

Sonen skulle ta över företaget vid årsskiftet. I stället sades anställningen upp efter ett bråk. Nu stämmer Unionen familjeföretaget på sammanlagt 400 000 kronor för bland annat utebliven uppsägningslön och semesterersättning.
Lina Björk Publicerad
Aleksandr/Colourbox.com
I stället för att sonen tog över familjeföretaget sades han upp efter en fejd om vad företaget var värt. Aleksandr/Colourbox.com

”Mina arbetskamrater ska kännas som bröder, systrar och föräldrar, vi är ett familjeföretag.”

Så står det på smidesföretagets hemsida. Men kollegorna på arbetsplatsen kändes inte bara som en familj. Hälften var släkt med varandra och det släktskapet skulle orsaka en konflikt som nu avslutas i en stämningsansökan.  

Sonen hade varit anställd i bolaget, som ägdes och grundades av pappan, sedan 2002. Han arbetade de senaste åren som arbetsledare, ofta långa dagar och sena kvällar. Men eftersom det fanns planer på att han så småningom skulle ta över firman hade han ingenting emot att lägga extra tid på arbetet. Vid årsskiftet började diskussionerna om försäljningen på allvar, men pappan och sonen hade ett bekymmer: priset.

Relationen i familjen blev frostig och någon försäljning blev inte av. Konflikten eskalerade under en hektisk period på jobbet, där pappan till slut ställde sig mitt framför sonen och bad honom att ”slå honom på käften”. Händelsen, i kombination med flera månaders intensivt arbete utlöste en akut stressreaktion hos medlemmen som sjukskrevs för utmattningssymtom.

Under sjukskrivningen fick han besked om att familjeföretaget hade hävt hans anställningsavtal. Dessutom hävdade bolaget att sonen hade saker som skulle betalas till jobbet och gav honom därför ingen slutlön eller semesterersättning.

Eftersom medlemmen är son till sin arbetsgivare kan hans anställning inte omfattas av lagen om anställningsskydd, las. Enligt arbetsrättsliga principer får anställningsavtal hävas vid ett västenligt avtalsbrott från den anställdes sida, till exempel om en anställd grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Eftersom sonen har skött sina arbetsuppgifter prickfritt och bolaget inte heller har hävdat att han gjort något avtalsbrott, så anser Unionen att medlemmen har rätt till ekonomiskt skadestånd i form av en skälig uppsägningslön.

Läs mer: Släkten har förtur till jobben

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.