Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Sif utreder särskilt löneavtal för utländska konsulter

Svenskt Näringsliv och LO ska överlägga om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Sif kan följa efter.<br />- Läget har varit låst av elektrikerkonflikten, när den nu är löst kan diskussioner börja om partslösningar, säger Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet.
Publicerad
Efter diskussioner i Sifs förbundsstyrelse utreds ett särskilt avtal för utländska entreprenörer. I det kan lönerna regleras. I dag finns lägstlöner i Sifs avtal, i avtalet med Teknikarbetsgivarna 12 970 kronor i månaden.
- Lägstlönerna är tänkta som ingångslöner för 18-åringar utan erfarenheter. Om man systematiskt lägger hela grupper med hög kompetens på lägstlön används inte avtalet som det är avsett, säger Mathias Åström.
Svenskt Näringsliv och LO har ambitionen att bli klara med riktlinjer före sommaren.
- Det brådskar att hitta en lösning, innan sommaren behövs en mall även för tjänstemännen, säger Mathias Åström.
Ett särskilt avtal kan också omfatta försäkringslösningar. Högre krav ska dock inte ställas på utländska företag.
- Vi är måna om att inte diskriminera utländska företag som kommer hit, säger Mathias Åström.
Tjänstemännen ska diskutera frågan med arbetsgivarna. Hittills har det inte varit en fråga för Förhandlings- och samverkansrådet PTK.
- Det ingår inte i PTK:s uppdrag att arbeta med dessa frågor och vi har inte heller fått något uppdrag från förbunden. Men det är positivt att man försöker lösa frågorna genom att slå vakt om kollektivavtalsmodellen, säger PTK:s kanslichef Anders Widlund.

CHRISTINA SWAHN




Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.