Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniaavtal säkrar de svenska jobben

Facken på Scania är väldigt nöjda med det avtal de nu har träffat med Volkswagen. Det innebär bland annat att lastbilstillverkaren förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje och att facket får ett veto mot nedläggningar och flytt av jobb.
Anita Täpp Publicerad
Lars Pehrsson / TT
Lars Pehrsson / TT

När det blev känt att den tyska bilkoncernen vill köpa resten av den svenska lastbilstillverkaren började Scaniafacken genast arbeta med ett avtalsförslag för att säkra jobben och inflytandet.

Som Kollega tidigare rapporterat reste facken för några veckor sedan ner till Tyskland med en gemensam kravlista för att säkra jobben i Södertälje. Nu har man alltså träffat ett avtal.

Något som också bekräftas i ett pressmeddelande som Volkswagens ledning skickat ut med anledning av avtalet som man beskriver innebär en delaktighet för anställda i alla väsentliga beslut, att huvudkontoret blir kvar i Södertäljé, att produktionen inte kommer att flyttas och att forskning och utveckling kommer att stanna kvar.

Mer konkret innebär det, enligt uppgift i Dagens Arbete, att jobben nu tryggas på så vis att facket i praktiken får en vetorätt mot nedläggningar och flytt av jobb. Den vetorätten gäller både på Scania i Sverige liksom vid företagets verksamhet på andra håll i världen.

Avtalet gäller dock bara om Volkswagen tar över hela ägandet av Scania efter budperiodens slut den 25 april.

Det innebär dock inte att facket har tagit ställning till ägarfrågan, enligt koncernfackets förhandlare Stefan Leiding och Michael Gustafsson som tillsammans med tjänstemännen förhandlat fram avtalet.

- Vårt uppdrag är att se till att medlemmarnas bästa. Vi vill att Scania har bra och långsiktiga ägare. Det har vi hittills haft. Men vi har ingen åsikt om Volkswagens bud på hela företaget, säger de till Dagens Arbete.

Kollega har hittills utan framgång sökt Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar