Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniaavtal säkrar de svenska jobben

Facken på Scania är väldigt nöjda med det avtal de nu har träffat med Volkswagen. Det innebär bland annat att lastbilstillverkaren förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje och att facket får ett veto mot nedläggningar och flytt av jobb.
Anita Täpp Publicerad
Lars Pehrsson / TT
Lars Pehrsson / TT

När det blev känt att den tyska bilkoncernen vill köpa resten av den svenska lastbilstillverkaren började Scaniafacken genast arbeta med ett avtalsförslag för att säkra jobben och inflytandet.

Som Kollega tidigare rapporterat reste facken för några veckor sedan ner till Tyskland med en gemensam kravlista för att säkra jobben i Södertälje. Nu har man alltså träffat ett avtal.

Något som också bekräftas i ett pressmeddelande som Volkswagens ledning skickat ut med anledning av avtalet som man beskriver innebär en delaktighet för anställda i alla väsentliga beslut, att huvudkontoret blir kvar i Södertäljé, att produktionen inte kommer att flyttas och att forskning och utveckling kommer att stanna kvar.

Mer konkret innebär det, enligt uppgift i Dagens Arbete, att jobben nu tryggas på så vis att facket i praktiken får en vetorätt mot nedläggningar och flytt av jobb. Den vetorätten gäller både på Scania i Sverige liksom vid företagets verksamhet på andra håll i världen.

Avtalet gäller dock bara om Volkswagen tar över hela ägandet av Scania efter budperiodens slut den 25 april.

Det innebär dock inte att facket har tagit ställning till ägarfrågan, enligt koncernfackets förhandlare Stefan Leiding och Michael Gustafsson som tillsammans med tjänstemännen förhandlat fram avtalet.

- Vårt uppdrag är att se till att medlemmarnas bästa. Vi vill att Scania har bra och långsiktiga ägare. Det har vi hittills haft. Men vi har ingen åsikt om Volkswagens bud på hela företaget, säger de till Dagens Arbete.

Kollega har hittills utan framgång sökt Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Tog stol från jobbets container – tvingas böta

En man i Skåne tog en kontorsstol från en container utanför sitt jobb. Nu döms han till 10 000 kronor i böter. Att ta saker från sin arbetsgivare är nästan alltid otillåtet – även om det finns undantag.
David Österberg, Oscar Broström Publicerad 19 mars 2026, kl 06:02
Kontorsstolar i ett ljust kontor som används för att belysa fråga om det är tillåtet att ta arbetsplatsens saker hem.
Det är inte tillåtet att låna hem en kontorsstol utan att fråga om lov först, enligt en dom från Lunds tingsrätt. Att den kanske skulle slängas saknar betydelse. Colourbox

Två kollegor vid Lunds universitet hittade tre kontorsstolar i en container utanför jobbet. Männen tyckte att stolarna var i hyggligt skick och bar därför in dem igen, skriver tidningen Lundagård. Tanken var att använda dem som reservstolar.

Några veckor senare stoppade en väktare en av männen när han rullade ut en av kontorsstolarna till sin bil. Mannen uppgav att han skulle ta hem stolen till sin son, för att sonen skulle se om han gillade modellen. 

Väktaren skrev en rapport och universitet uppmanade därefter mannen att ta tillbaka stolen till arbetsplatsen. Det gjorde han också, men polisanmäldes ändå för att ha tagit den. 

Döms för egenmäktigt förfarande

Tingsrätten i Lund ansåg att mannen har gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande, ett brott man kan bli dömd för om man olovligen tagit något utan avsikt att behålla det. Straffet blev 20 dagsböter på sammanlagt 10 000 kronor. Enligt domen spelade det ingen roll att mannen hittat stolen i en container eftersom stolen tillhörde universitetet så fort den burits tillbaka till universitetets lokaler.

Får man ta en penna från jobbet?

Att ta en kontorsstol från sin arbetsgivare hör kanske till ovanligheterna. Men många har nog fått med sig kontorsmaterial som papper och pennor hem någon gång. Huruvida det är brottsligt eller inte beror på om du tar grejerna för att använda dem privat eller inte. Om du tar det med flit för privat användning kan arbetsgivaren hävda att du stulit av dennes egendom.

– Ur ett arbetsrättsligt perspektiv spelar värdet egentligen ingen avgörande roll. Det spelar som utgångspunkt ingen roll om det är ett kuvert eller en penna. Det kan betraktas som en stöld, eller ringa stöld, om det skett avsiktligen och du tagit något för att tillägna dig föremålet privat. Det innebär en förtroendeförlust för medarbetaren, har Annika Jonasson, jurist på Unionen, tidigare sagt till Kollega.

Inte stöld att ta choklad på Cloetta

Avsiktlig brottslighet riktad mot arbetsgivaren kan leda till arbetsrättsliga åtgärder. Men arbetsgivaren måste alltså hävda att du tagit föremålen med uppsåt för att handlingen ska kunna vara grund för ett avskedande.

Det finns exempel när Arbetsdomstolen, AD, ansett att en stöld inte varit skäl för att skilja personen från sin anställning. 2006 fick tre personer vid Cloetta sparken för att de tagit choklad från lagret och lagt i fikarummet. AD ogiltigförklarade avskedande med motivering att arbetstagarna inte känt till eller förstått att de agerat i strid med interna regler när de hämtat godis på lagret.

Ett liknande fall rörde en kvinnlig polisanställd som tog med sig ett paket kaffe hem från sin arbetsgivare. Hon hävdade i rätten att det fanns en kultur av att låna hem saker från stationen och att hon skulle köpa nytt kaffe till arbetsplatsen. Hon dömdes i tingsrätten men friades i hovrätten.

Det här gäller när du tar saker från jobbet

  • Det är inte tillåtet att ta arbetsgivarens egendom utan uttryckligt tillstånd.
     
  • Att ta saker kan vara brottsligt och bedömas som stöld, ringa stöld eller egenmäktigt förfarande.
     
  • Värdet spelar liten roll – även småsaker som pennor, kuvert eller kaffe kan få konsekvenser.
     
  • Arbetsgivaren måste kunna visa att du haft uppsåt att använda saken privat för att det ska kunna leda till avsked.
     
  • Interna regler och kultur spelar roll – otydliga riktlinjer kan påverka hur domstolar bedömer situationen.