Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniaavtal säkrar de svenska jobben

Facken på Scania är väldigt nöjda med det avtal de nu har träffat med Volkswagen. Det innebär bland annat att lastbilstillverkaren förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje och att facket får ett veto mot nedläggningar och flytt av jobb.
Anita Täpp Publicerad
Lars Pehrsson / TT
Lars Pehrsson / TT

När det blev känt att den tyska bilkoncernen vill köpa resten av den svenska lastbilstillverkaren började Scaniafacken genast arbeta med ett avtalsförslag för att säkra jobben och inflytandet.

Som Kollega tidigare rapporterat reste facken för några veckor sedan ner till Tyskland med en gemensam kravlista för att säkra jobben i Södertälje. Nu har man alltså träffat ett avtal.

Något som också bekräftas i ett pressmeddelande som Volkswagens ledning skickat ut med anledning av avtalet som man beskriver innebär en delaktighet för anställda i alla väsentliga beslut, att huvudkontoret blir kvar i Södertäljé, att produktionen inte kommer att flyttas och att forskning och utveckling kommer att stanna kvar.

Mer konkret innebär det, enligt uppgift i Dagens Arbete, att jobben nu tryggas på så vis att facket i praktiken får en vetorätt mot nedläggningar och flytt av jobb. Den vetorätten gäller både på Scania i Sverige liksom vid företagets verksamhet på andra håll i världen.

Avtalet gäller dock bara om Volkswagen tar över hela ägandet av Scania efter budperiodens slut den 25 april.

Det innebär dock inte att facket har tagit ställning till ägarfrågan, enligt koncernfackets förhandlare Stefan Leiding och Michael Gustafsson som tillsammans med tjänstemännen förhandlat fram avtalet.

- Vårt uppdrag är att se till att medlemmarnas bästa. Vi vill att Scania har bra och långsiktiga ägare. Det har vi hittills haft. Men vi har ingen åsikt om Volkswagens bud på hela företaget, säger de till Dagens Arbete.

Kollega har hittills utan framgång sökt Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.