Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Scaniaavtal säkrar de svenska jobben

Facken på Scania är väldigt nöjda med det avtal de nu har träffat med Volkswagen. Det innebär bland annat att lastbilstillverkaren förblir ett svenskt företag med säte i Södertälje och att facket får ett veto mot nedläggningar och flytt av jobb.
Anita Täpp Publicerad
Lars Pehrsson / TT
Lars Pehrsson / TT

När det blev känt att den tyska bilkoncernen vill köpa resten av den svenska lastbilstillverkaren började Scaniafacken genast arbeta med ett avtalsförslag för att säkra jobben och inflytandet.

Som Kollega tidigare rapporterat reste facken för några veckor sedan ner till Tyskland med en gemensam kravlista för att säkra jobben i Södertälje. Nu har man alltså träffat ett avtal.

Något som också bekräftas i ett pressmeddelande som Volkswagens ledning skickat ut med anledning av avtalet som man beskriver innebär en delaktighet för anställda i alla väsentliga beslut, att huvudkontoret blir kvar i Södertäljé, att produktionen inte kommer att flyttas och att forskning och utveckling kommer att stanna kvar.

Mer konkret innebär det, enligt uppgift i Dagens Arbete, att jobben nu tryggas på så vis att facket i praktiken får en vetorätt mot nedläggningar och flytt av jobb. Den vetorätten gäller både på Scania i Sverige liksom vid företagets verksamhet på andra håll i världen.

Avtalet gäller dock bara om Volkswagen tar över hela ägandet av Scania efter budperiodens slut den 25 april.

Det innebär dock inte att facket har tagit ställning till ägarfrågan, enligt koncernfackets förhandlare Stefan Leiding och Michael Gustafsson som tillsammans med tjänstemännen förhandlat fram avtalet.

- Vårt uppdrag är att se till att medlemmarnas bästa. Vi vill att Scania har bra och långsiktiga ägare. Det har vi hittills haft. Men vi har ingen åsikt om Volkswagens bud på hela företaget, säger de till Dagens Arbete.

Kollega har hittills utan framgång sökt Håkan Thurfjell, Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.