Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SAS förbud mot slöja kan vara brott mot mbl

När SAS införde nya uniformsregler som innebär att ingen får bära slöja så kan man ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott. I morgon kommer frågan sannolikt upp vid ett möte i SAS centrala skyddskommitté.
Anita Täpp Publicerad
SAS AB
Så här ser uniformen ut för SAS markpersonal. Företagets nya uniformsregler innebär ett förbud mot religiösa symboler. SAS AB

Nyligen blev det känt att en 23-årig kvinna inte fick jobb på SAS för att hon bär slöja.

SAS lutar sig mot en ny EU-dom som innebär att om man har enhetliga uniformsregler för alla anställda, oavsett religion, etnisk bakgrund, kön och politisk åsikt, är det inte fråga om diskriminering.

Läs mer: Arbetsgivare får förbjuda slöja

Men uniformsreglerna kan innebära att företaget har gjort sig skyldigt till mbl-brott. Det menar flera anställda som Kollega har talat med, eftersom företaget inte uppfyllde sin förhandlingsplikt med facket innan reglerna infördes.

Eftersom några anställda redan i dag bär hijab, slöja, föreslog SAS centrala skyddskommitté i höstas att företaget skulle införa hijab som en uniformspersedel.

Svaret från uniformskommittén blev att en sådan lösning inte var aktuell. Dock fanns inget hinder för anställda att bära hijab.

Men sedan dess har SAS kommit ut med en förnyad uniformsinformation, där exempelvis religiösa symboler är förbjudna. Den förändringen har man inte förhandlat med facket om, vilket flera anställda reagerat på.

Enligt uppgift till Kollega kommer frågan sannolikt att komma upp vid ett möte i den centrala skyddskommittén på SAS i morgon torsdag.

Förhandlingsskyldigheten

Den primära förhandlingsskyldigheten i  §11 i mbl (medbestämmandelagen) innebär att arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen - till vilken man är bunden av kollektivavtal - till förhandlingar innan man tar beslut om:

  • viktiga förändringar i verksamheten
  • viktiga förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet

Arbetsgivaren får inte fatta beslut innan den lokala förhandlingen är avslutad.
Om parterna inte blir eniga får arbetsgivaren inte fatta beslut innan en eventuell central förhandling har genomförts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bad om föräldraledighet – fick sparken

En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
Barnvagn
En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

Krävde att mannen återvände till Indien

När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.