Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SAS förbud mot slöja kan vara brott mot mbl

När SAS införde nya uniformsregler som innebär att ingen får bära slöja så kan man ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott. I morgon kommer frågan sannolikt upp vid ett möte i SAS centrala skyddskommitté.
Anita Täpp Publicerad
SAS AB
Så här ser uniformen ut för SAS markpersonal. Företagets nya uniformsregler innebär ett förbud mot religiösa symboler. SAS AB

Nyligen blev det känt att en 23-årig kvinna inte fick jobb på SAS för att hon bär slöja.

SAS lutar sig mot en ny EU-dom som innebär att om man har enhetliga uniformsregler för alla anställda, oavsett religion, etnisk bakgrund, kön och politisk åsikt, är det inte fråga om diskriminering.

Läs mer: Arbetsgivare får förbjuda slöja

Men uniformsreglerna kan innebära att företaget har gjort sig skyldigt till mbl-brott. Det menar flera anställda som Kollega har talat med, eftersom företaget inte uppfyllde sin förhandlingsplikt med facket innan reglerna infördes.

Eftersom några anställda redan i dag bär hijab, slöja, föreslog SAS centrala skyddskommitté i höstas att företaget skulle införa hijab som en uniformspersedel.

Svaret från uniformskommittén blev att en sådan lösning inte var aktuell. Dock fanns inget hinder för anställda att bära hijab.

Men sedan dess har SAS kommit ut med en förnyad uniformsinformation, där exempelvis religiösa symboler är förbjudna. Den förändringen har man inte förhandlat med facket om, vilket flera anställda reagerat på.

Enligt uppgift till Kollega kommer frågan sannolikt att komma upp vid ett möte i den centrala skyddskommittén på SAS i morgon torsdag.

Förhandlingsskyldigheten

Den primära förhandlingsskyldigheten i  §11 i mbl (medbestämmandelagen) innebär att arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen - till vilken man är bunden av kollektivavtal - till förhandlingar innan man tar beslut om:

  • viktiga förändringar i verksamheten
  • viktiga förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet

Arbetsgivaren får inte fatta beslut innan den lokala förhandlingen är avslutad.
Om parterna inte blir eniga får arbetsgivaren inte fatta beslut innan en eventuell central förhandling har genomförts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.