Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SAS förbud mot slöja kan vara brott mot mbl

När SAS införde nya uniformsregler som innebär att ingen får bära slöja så kan man ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott. I morgon kommer frågan sannolikt upp vid ett möte i SAS centrala skyddskommitté.
Anita Täpp Publicerad
SAS AB
Så här ser uniformen ut för SAS markpersonal. Företagets nya uniformsregler innebär ett förbud mot religiösa symboler. SAS AB

Nyligen blev det känt att en 23-årig kvinna inte fick jobb på SAS för att hon bär slöja.

SAS lutar sig mot en ny EU-dom som innebär att om man har enhetliga uniformsregler för alla anställda, oavsett religion, etnisk bakgrund, kön och politisk åsikt, är det inte fråga om diskriminering.

Läs mer: Arbetsgivare får förbjuda slöja

Men uniformsreglerna kan innebära att företaget har gjort sig skyldigt till mbl-brott. Det menar flera anställda som Kollega har talat med, eftersom företaget inte uppfyllde sin förhandlingsplikt med facket innan reglerna infördes.

Eftersom några anställda redan i dag bär hijab, slöja, föreslog SAS centrala skyddskommitté i höstas att företaget skulle införa hijab som en uniformspersedel.

Svaret från uniformskommittén blev att en sådan lösning inte var aktuell. Dock fanns inget hinder för anställda att bära hijab.

Men sedan dess har SAS kommit ut med en förnyad uniformsinformation, där exempelvis religiösa symboler är förbjudna. Den förändringen har man inte förhandlat med facket om, vilket flera anställda reagerat på.

Enligt uppgift till Kollega kommer frågan sannolikt att komma upp vid ett möte i den centrala skyddskommittén på SAS i morgon torsdag.

Förhandlingsskyldigheten

Den primära förhandlingsskyldigheten i  §11 i mbl (medbestämmandelagen) innebär att arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen - till vilken man är bunden av kollektivavtal - till förhandlingar innan man tar beslut om:

  • viktiga förändringar i verksamheten
  • viktiga förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet

Arbetsgivaren får inte fatta beslut innan den lokala förhandlingen är avslutad.
Om parterna inte blir eniga får arbetsgivaren inte fatta beslut innan en eventuell central förhandling har genomförts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."