Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

SAS förbud mot slöja kan vara brott mot mbl

När SAS införde nya uniformsregler som innebär att ingen får bära slöja så kan man ha gjort sig skyldig till ett mbl-brott. I morgon kommer frågan sannolikt upp vid ett möte i SAS centrala skyddskommitté.
Anita Täpp Publicerad
SAS AB
Så här ser uniformen ut för SAS markpersonal. Företagets nya uniformsregler innebär ett förbud mot religiösa symboler. SAS AB

Nyligen blev det känt att en 23-årig kvinna inte fick jobb på SAS för att hon bär slöja.

SAS lutar sig mot en ny EU-dom som innebär att om man har enhetliga uniformsregler för alla anställda, oavsett religion, etnisk bakgrund, kön och politisk åsikt, är det inte fråga om diskriminering.

Läs mer: Arbetsgivare får förbjuda slöja

Men uniformsreglerna kan innebära att företaget har gjort sig skyldigt till mbl-brott. Det menar flera anställda som Kollega har talat med, eftersom företaget inte uppfyllde sin förhandlingsplikt med facket innan reglerna infördes.

Eftersom några anställda redan i dag bär hijab, slöja, föreslog SAS centrala skyddskommitté i höstas att företaget skulle införa hijab som en uniformspersedel.

Svaret från uniformskommittén blev att en sådan lösning inte var aktuell. Dock fanns inget hinder för anställda att bära hijab.

Men sedan dess har SAS kommit ut med en förnyad uniformsinformation, där exempelvis religiösa symboler är förbjudna. Den förändringen har man inte förhandlat med facket om, vilket flera anställda reagerat på.

Enligt uppgift till Kollega kommer frågan sannolikt att komma upp vid ett möte i den centrala skyddskommittén på SAS i morgon torsdag.

Förhandlingsskyldigheten

Den primära förhandlingsskyldigheten i  §11 i mbl (medbestämmandelagen) innebär att arbetsgivaren är skyldig att kalla den lokala fackliga organisationen - till vilken man är bunden av kollektivavtal - till förhandlingar innan man tar beslut om:

  • viktiga förändringar i verksamheten
  • viktiga förändringar av arbets- och anställningsförhållanden för enskild medlem i förbundet

Arbetsgivaren får inte fatta beslut innan den lokala förhandlingen är avslutad.
Om parterna inte blir eniga får arbetsgivaren inte fatta beslut innan en eventuell central förhandling har genomförts.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet har installerat 15 kameror som, enligt Unionen, används för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Foto: Colourbox

Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa "för länge" – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som "häpnadsväckande". 

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.