Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så använder du din jobbmobil privat

Att få använda sin jobbmobil privat är ingen ovanlighet i dag. Men vad ska man tänka på när man gör det? Är det okej att ringa utomlands eller ringa ett betalsamtal för att rösta på en favorit i en tävling på tv och vad händer om jag glömmer stänga av roamingen vid en utlandsresa?
Anita Täpp Publicerad
TT
Är du säker på att du får ringa privat med jobbmobilen? TT

Din jobbmobil ägs av arbetsgivaren, så då måste du också följa de riktlinjer som satts upp, exempelvis i en policy. Men då räcker det inte med att en sådan finns. Om du hamnar i en tvist där arbetsgivaren vill säga upp en anställd som anses ha missbrukat mobiltelefonen så skulle facket ställa krav på att arbetsgivaren verkligen gjort tydligt vad som gäller.

- Om man har skickat ut ett mejl om att man nu har en ny policy och har uppmanat de anställda att läsa den, så skulle vi nog ifrågasätta om att man har tydliggjort det tillräckligt. Då måste man nog också ha haft ett möte där man gått igenom policyn och klart talat om vad som gäller. Särskilt viktigt är det om man ändrar någonting som tidigare varit tillåtet, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

På en del arbetsplatser kan det finnas en kultur där alla ringer privat, trots att arbetsgivaren inte sagt att det är okej.

- Man får inte komma överens på en arbetsplats om att "nu ringer vi alla privat och berättar det inte för arbetsgivaren". Men i annat fall skulle vi säga att om arbetsgivaren har känt till att alla har använt telefonerna på det viset under lång tid och det liksom har varit underförstått att man gör det, så kan man inte lasta de anställda för det.

- I grunden är det arbetsgivarens sak att bevisa att det finns en saklig grund för uppsägning. Om arbetsgivaren sett mellan fingrarna och accepterat att anställda gör på det här viset så finns ingen grund för uppsägning.

Om i stället arbetsgivaren verkligen har gjort klart för alla vad som gäller skulle alltså ett missbruk av mobilen kunna vara ett skäl för uppsägning. Då kan arbetsgivaren välja att att kräva att den anställde betalar för de privata samtalen eller anse att den anställde har stulit, vilket är en saklig grund för uppsägning. Vilken väg arbetsgivaren väljer beror sannolikt på vilka summor det handlar om.

En arbetsgivare som vill agera när ett missbruk upptäcks måste i så fall göra det inom en rimlig tid efter upptäckten.

- Om en arbetsgivare vill ha skadestånd från en anställd som ringt felaktigt så finns skrivningar i kollektivavtalet enligt vilka arbetsgivaren måste ha skickat ett brev och kallat till förhandling inom fyra månader sedan det blivit känt. Det som hänt får då heller inte ha inträffat längre än två år tillbaka i tiden. För det kan inte vara så att man har kännedom om och struntar i det. Sitter det en personalchef och tittar igenom telefonräkningarna en gång varje månad och inte bryr sig om det får han eller hon stå för det, säger Susanne Forssman.

Även om det kan ses som en förmån att använda jobbmobilen privat så kan det också innebära begränsningar om man bara har den telefonen. Ett exempel är att att man kan ha ett barn som studerar utomlands som man behöver ringa ibland. Ett annat är att man kanske vill ringa betalsamtal för att kunna rösta i en tävling eller skänka pengar till en insamling på tv.

Susanne Forssmans råd är då att man kontaktar personalavdelningen och undersöker om det är möjligt att göra det om arbetsgivaren drar av kostnaden på lönen.

- Då har man ryggen fri så att inte arbetsgivaren kan komma och säga att man åsamkat någon skada senare.

Vad händer om man inte har förstått att man ska, eller har glömt bort, att stänga av roamingen vid en utlandsresa vilket i värsta fall kan leda till en skyhög telefonräkning?

- Då hamnar man nog mer i diskussioner om vad som är rimligt att man själv, och arbetsgivaren, står för, säger Susanne Forssman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.