Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så använder du din jobbmobil privat

Att få använda sin jobbmobil privat är ingen ovanlighet i dag. Men vad ska man tänka på när man gör det? Är det okej att ringa utomlands eller ringa ett betalsamtal för att rösta på en favorit i en tävling på tv och vad händer om jag glömmer stänga av roamingen vid en utlandsresa?
Anita Täpp Publicerad
TT
Är du säker på att du får ringa privat med jobbmobilen? TT

Din jobbmobil ägs av arbetsgivaren, så då måste du också följa de riktlinjer som satts upp, exempelvis i en policy. Men då räcker det inte med att en sådan finns. Om du hamnar i en tvist där arbetsgivaren vill säga upp en anställd som anses ha missbrukat mobiltelefonen så skulle facket ställa krav på att arbetsgivaren verkligen gjort tydligt vad som gäller.

- Om man har skickat ut ett mejl om att man nu har en ny policy och har uppmanat de anställda att läsa den, så skulle vi nog ifrågasätta om att man har tydliggjort det tillräckligt. Då måste man nog också ha haft ett möte där man gått igenom policyn och klart talat om vad som gäller. Särskilt viktigt är det om man ändrar någonting som tidigare varit tillåtet, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

På en del arbetsplatser kan det finnas en kultur där alla ringer privat, trots att arbetsgivaren inte sagt att det är okej.

- Man får inte komma överens på en arbetsplats om att "nu ringer vi alla privat och berättar det inte för arbetsgivaren". Men i annat fall skulle vi säga att om arbetsgivaren har känt till att alla har använt telefonerna på det viset under lång tid och det liksom har varit underförstått att man gör det, så kan man inte lasta de anställda för det.

- I grunden är det arbetsgivarens sak att bevisa att det finns en saklig grund för uppsägning. Om arbetsgivaren sett mellan fingrarna och accepterat att anställda gör på det här viset så finns ingen grund för uppsägning.

Om i stället arbetsgivaren verkligen har gjort klart för alla vad som gäller skulle alltså ett missbruk av mobilen kunna vara ett skäl för uppsägning. Då kan arbetsgivaren välja att att kräva att den anställde betalar för de privata samtalen eller anse att den anställde har stulit, vilket är en saklig grund för uppsägning. Vilken väg arbetsgivaren väljer beror sannolikt på vilka summor det handlar om.

En arbetsgivare som vill agera när ett missbruk upptäcks måste i så fall göra det inom en rimlig tid efter upptäckten.

- Om en arbetsgivare vill ha skadestånd från en anställd som ringt felaktigt så finns skrivningar i kollektivavtalet enligt vilka arbetsgivaren måste ha skickat ett brev och kallat till förhandling inom fyra månader sedan det blivit känt. Det som hänt får då heller inte ha inträffat längre än två år tillbaka i tiden. För det kan inte vara så att man har kännedom om och struntar i det. Sitter det en personalchef och tittar igenom telefonräkningarna en gång varje månad och inte bryr sig om det får han eller hon stå för det, säger Susanne Forssman.

Även om det kan ses som en förmån att använda jobbmobilen privat så kan det också innebära begränsningar om man bara har den telefonen. Ett exempel är att att man kan ha ett barn som studerar utomlands som man behöver ringa ibland. Ett annat är att man kanske vill ringa betalsamtal för att kunna rösta i en tävling eller skänka pengar till en insamling på tv.

Susanne Forssmans råd är då att man kontaktar personalavdelningen och undersöker om det är möjligt att göra det om arbetsgivaren drar av kostnaden på lönen.

- Då har man ryggen fri så att inte arbetsgivaren kan komma och säga att man åsamkat någon skada senare.

Vad händer om man inte har förstått att man ska, eller har glömt bort, att stänga av roamingen vid en utlandsresa vilket i värsta fall kan leda till en skyhög telefonräkning?

- Då hamnar man nog mer i diskussioner om vad som är rimligt att man själv, och arbetsgivaren, står för, säger Susanne Forssman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.