Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så använder du din jobbmobil privat

Att få använda sin jobbmobil privat är ingen ovanlighet i dag. Men vad ska man tänka på när man gör det? Är det okej att ringa utomlands eller ringa ett betalsamtal för att rösta på en favorit i en tävling på tv och vad händer om jag glömmer stänga av roamingen vid en utlandsresa?
Anita Täpp Publicerad 13 januari 2014, kl 10:47
TT
Är du säker på att du får ringa privat med jobbmobilen? TT

Din jobbmobil ägs av arbetsgivaren, så då måste du också följa de riktlinjer som satts upp, exempelvis i en policy. Men då räcker det inte med att en sådan finns. Om du hamnar i en tvist där arbetsgivaren vill säga upp en anställd som anses ha missbrukat mobiltelefonen så skulle facket ställa krav på att arbetsgivaren verkligen gjort tydligt vad som gäller.

- Om man har skickat ut ett mejl om att man nu har en ny policy och har uppmanat de anställda att läsa den, så skulle vi nog ifrågasätta om att man har tydliggjort det tillräckligt. Då måste man nog också ha haft ett möte där man gått igenom policyn och klart talat om vad som gäller. Särskilt viktigt är det om man ändrar någonting som tidigare varit tillåtet, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

På en del arbetsplatser kan det finnas en kultur där alla ringer privat, trots att arbetsgivaren inte sagt att det är okej.

- Man får inte komma överens på en arbetsplats om att "nu ringer vi alla privat och berättar det inte för arbetsgivaren". Men i annat fall skulle vi säga att om arbetsgivaren har känt till att alla har använt telefonerna på det viset under lång tid och det liksom har varit underförstått att man gör det, så kan man inte lasta de anställda för det.

- I grunden är det arbetsgivarens sak att bevisa att det finns en saklig grund för uppsägning. Om arbetsgivaren sett mellan fingrarna och accepterat att anställda gör på det här viset så finns ingen grund för uppsägning.

Om i stället arbetsgivaren verkligen har gjort klart för alla vad som gäller skulle alltså ett missbruk av mobilen kunna vara ett skäl för uppsägning. Då kan arbetsgivaren välja att att kräva att den anställde betalar för de privata samtalen eller anse att den anställde har stulit, vilket är en saklig grund för uppsägning. Vilken väg arbetsgivaren väljer beror sannolikt på vilka summor det handlar om.

En arbetsgivare som vill agera när ett missbruk upptäcks måste i så fall göra det inom en rimlig tid efter upptäckten.

- Om en arbetsgivare vill ha skadestånd från en anställd som ringt felaktigt så finns skrivningar i kollektivavtalet enligt vilka arbetsgivaren måste ha skickat ett brev och kallat till förhandling inom fyra månader sedan det blivit känt. Det som hänt får då heller inte ha inträffat längre än två år tillbaka i tiden. För det kan inte vara så att man har kännedom om och struntar i det. Sitter det en personalchef och tittar igenom telefonräkningarna en gång varje månad och inte bryr sig om det får han eller hon stå för det, säger Susanne Forssman.

Även om det kan ses som en förmån att använda jobbmobilen privat så kan det också innebära begränsningar om man bara har den telefonen. Ett exempel är att att man kan ha ett barn som studerar utomlands som man behöver ringa ibland. Ett annat är att man kanske vill ringa betalsamtal för att kunna rösta i en tävling eller skänka pengar till en insamling på tv.

Susanne Forssmans råd är då att man kontaktar personalavdelningen och undersöker om det är möjligt att göra det om arbetsgivaren drar av kostnaden på lönen.

- Då har man ryggen fri så att inte arbetsgivaren kan komma och säga att man åsamkat någon skada senare.

Vad händer om man inte har förstått att man ska, eller har glömt bort, att stänga av roamingen vid en utlandsresa vilket i värsta fall kan leda till en skyhög telefonräkning?

- Då hamnar man nog mer i diskussioner om vad som är rimligt att man själv, och arbetsgivaren, står för, säger Susanne Forssman.

Arbetsrätt

Shoppade med företagets kort – fick sparken

Privata inköp med företagskortet och distansarbete från utlandet. Det ledde till att en hög chef på ett företag i energibranschen avskedades. Men enligt Unionen har mannen inte misskött sitt arbete och väljer nu att stämma arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 18 mars 2024, kl 06:00
Till vänster kraftledningar utomhus, till höger en man med ett kreditkort i handen.
Chefen köpte säkerhetsutrustning på företagskortet och lade delar av arbetet utomlands. Det ledde till att han avskedades. Helt felaktigt, menar Unionen och pekar på brister i arbetsgivarens agerande. Foto: Colourbox.

Mannen var anställd som hög chef för ett bolag inom produktion och handel av el. 
Den 23 oktober förra året – samma dag han kom tillbaka till arbetet efter en fyra veckor lång semester – möttes han av beskedet att han blivit avskedad. Orsaken var att chefen, enligt arbetsgivaren, vid sex tillfällen använt företagskortet för privata inköp samt att han inte varit tillräckligt närvarande vid kontoret i Stockholm.

Mannen är utländsk medborgare och arbetade från sitt hemland en vecka varje månad. Ett år och fyra månader före avskedet tilldelades han en varning på grund av bristande närvaro i Stockholm. Vid tidpunkten hade hans pappa diagnosticerats med cancer och genomgick en prövande behandling i hemlandet.

Efter ett samtal med bolagets grundare kom man överens om att vår medlem kunde fortsätta att arbeta från utlandet på samma sätt som tidigare. Efter det samtalet tog arbetsgivaren aldrig upp ämnet igen och mannen tog för givet att allt var i sin ordning, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder mannen.

”Skyldighet att påtala brister”

Unionen anser att avskedandet saknar grund och har nu stämt bolaget i Stockholms tingsrätt. Enligt förbundet har mannens arbete från utlandet inte påverkat verksamheten i Sverige. Avstämningar och möten med teamet i Sverige skedde alltid digitalt och om mannens närvaro efterfrågades var han på plats.

Det är anmärkningsvärt att arbetsgivaren har låtit det gå så lång tid innan man agerat. Om de nu menar att vår medlem har gjort fel så har man en skyldighet att medvetandegöra och påtala detta. Man kan inte sitta still i båten i 1,5 år och plötsligt ta upp omständigheter man känt till så pass länge i en avskedshandling, säger Annika Melin Koeppel.

En arbetsgivare kan inte grunda ett avsked enbart på saker som denne känt till mer än två månader. Enligt Unionen gjordes fem av de sex inköpen med företagskortet längre tillbaka i tiden. Eftersom bolaget bör haft kännedom om inköpen genom sina månadsgranskningar kan köpen inte ligga till grund för avskedet. Annika Melin Koeppel påpekar att det sjätte inköpet gällde säkerhetsutrustning som bolaget uppmanat personalen att införskaffa och ha i sina bilar. Utrustningen lämnades tillbaka i samband med att anställningen upphörde.

− Arbetsgivaren påstår att det är cykelutrustning, men jag har väldigt svårt att förstå hur de kan få ett vattentätt skydd till mobilen och en resehandduk till cykelutrustning, säger hon.

Unionen begär högt skadestånd

Mannen hade en hög inkomst och var dessutom berättigad till bonus, som under 2021 och 2022 uppgick till sammanlagt 197 000 euro. Därför väljer Unionen att yrka på skadestånd till medlemmen som är betydligt högre än det normala. Förbundet kräver drygt 265 000 kronor i skadestånd per månad i utebliven lön och bonus från och med avskedet i höstas. Utöver det begär man 120 000 kronor i allmänt skadestånd.

Företaget är dotterbolag till en internationell koncern och mannens chef var baserad i ett annat europeiskt land. Men att han eventuellt saknade kunskap om svensk lagstiftning är ingen hållbar förklaring till agerandet, menar Unionens jurist.

Bedriver man verksamhet i Sverige har man en skyldighet att sätta sig in i de regler som gäller här. Man kan inte komma undan genom att säga vi kände inte tills svensk lag, säger Annika Melin Koeppel.