Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så använder du din jobbmobil privat

Att få använda sin jobbmobil privat är ingen ovanlighet i dag. Men vad ska man tänka på när man gör det? Är det okej att ringa utomlands eller ringa ett betalsamtal för att rösta på en favorit i en tävling på tv och vad händer om jag glömmer stänga av roamingen vid en utlandsresa?
Anita Täpp Publicerad
TT
Är du säker på att du får ringa privat med jobbmobilen? TT

Din jobbmobil ägs av arbetsgivaren, så då måste du också följa de riktlinjer som satts upp, exempelvis i en policy. Men då räcker det inte med att en sådan finns. Om du hamnar i en tvist där arbetsgivaren vill säga upp en anställd som anses ha missbrukat mobiltelefonen så skulle facket ställa krav på att arbetsgivaren verkligen gjort tydligt vad som gäller.

- Om man har skickat ut ett mejl om att man nu har en ny policy och har uppmanat de anställda att läsa den, så skulle vi nog ifrågasätta om att man har tydliggjort det tillräckligt. Då måste man nog också ha haft ett möte där man gått igenom policyn och klart talat om vad som gäller. Särskilt viktigt är det om man ändrar någonting som tidigare varit tillåtet, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

På en del arbetsplatser kan det finnas en kultur där alla ringer privat, trots att arbetsgivaren inte sagt att det är okej.

- Man får inte komma överens på en arbetsplats om att "nu ringer vi alla privat och berättar det inte för arbetsgivaren". Men i annat fall skulle vi säga att om arbetsgivaren har känt till att alla har använt telefonerna på det viset under lång tid och det liksom har varit underförstått att man gör det, så kan man inte lasta de anställda för det.

- I grunden är det arbetsgivarens sak att bevisa att det finns en saklig grund för uppsägning. Om arbetsgivaren sett mellan fingrarna och accepterat att anställda gör på det här viset så finns ingen grund för uppsägning.

Om i stället arbetsgivaren verkligen har gjort klart för alla vad som gäller skulle alltså ett missbruk av mobilen kunna vara ett skäl för uppsägning. Då kan arbetsgivaren välja att att kräva att den anställde betalar för de privata samtalen eller anse att den anställde har stulit, vilket är en saklig grund för uppsägning. Vilken väg arbetsgivaren väljer beror sannolikt på vilka summor det handlar om.

En arbetsgivare som vill agera när ett missbruk upptäcks måste i så fall göra det inom en rimlig tid efter upptäckten.

- Om en arbetsgivare vill ha skadestånd från en anställd som ringt felaktigt så finns skrivningar i kollektivavtalet enligt vilka arbetsgivaren måste ha skickat ett brev och kallat till förhandling inom fyra månader sedan det blivit känt. Det som hänt får då heller inte ha inträffat längre än två år tillbaka i tiden. För det kan inte vara så att man har kännedom om och struntar i det. Sitter det en personalchef och tittar igenom telefonräkningarna en gång varje månad och inte bryr sig om det får han eller hon stå för det, säger Susanne Forssman.

Även om det kan ses som en förmån att använda jobbmobilen privat så kan det också innebära begränsningar om man bara har den telefonen. Ett exempel är att att man kan ha ett barn som studerar utomlands som man behöver ringa ibland. Ett annat är att man kanske vill ringa betalsamtal för att kunna rösta i en tävling eller skänka pengar till en insamling på tv.

Susanne Forssmans råd är då att man kontaktar personalavdelningen och undersöker om det är möjligt att göra det om arbetsgivaren drar av kostnaden på lönen.

- Då har man ryggen fri så att inte arbetsgivaren kan komma och säga att man åsamkat någon skada senare.

Vad händer om man inte har förstått att man ska, eller har glömt bort, att stänga av roamingen vid en utlandsresa vilket i värsta fall kan leda till en skyhög telefonräkning?

- Då hamnar man nog mer i diskussioner om vad som är rimligt att man själv, och arbetsgivaren, står för, säger Susanne Forssman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.