Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Så använder du din jobbmobil privat

Att få använda sin jobbmobil privat är ingen ovanlighet i dag. Men vad ska man tänka på när man gör det? Är det okej att ringa utomlands eller ringa ett betalsamtal för att rösta på en favorit i en tävling på tv och vad händer om jag glömmer stänga av roamingen vid en utlandsresa?
Anita Täpp Publicerad
TT
Är du säker på att du får ringa privat med jobbmobilen? TT

Din jobbmobil ägs av arbetsgivaren, så då måste du också följa de riktlinjer som satts upp, exempelvis i en policy. Men då räcker det inte med att en sådan finns. Om du hamnar i en tvist där arbetsgivaren vill säga upp en anställd som anses ha missbrukat mobiltelefonen så skulle facket ställa krav på att arbetsgivaren verkligen gjort tydligt vad som gäller.

- Om man har skickat ut ett mejl om att man nu har en ny policy och har uppmanat de anställda att läsa den, så skulle vi nog ifrågasätta om att man har tydliggjort det tillräckligt. Då måste man nog också ha haft ett möte där man gått igenom policyn och klart talat om vad som gäller. Särskilt viktigt är det om man ändrar någonting som tidigare varit tillåtet, säger Susanne Forssman, förbundsjurist på Unionen.

På en del arbetsplatser kan det finnas en kultur där alla ringer privat, trots att arbetsgivaren inte sagt att det är okej.

- Man får inte komma överens på en arbetsplats om att "nu ringer vi alla privat och berättar det inte för arbetsgivaren". Men i annat fall skulle vi säga att om arbetsgivaren har känt till att alla har använt telefonerna på det viset under lång tid och det liksom har varit underförstått att man gör det, så kan man inte lasta de anställda för det.

- I grunden är det arbetsgivarens sak att bevisa att det finns en saklig grund för uppsägning. Om arbetsgivaren sett mellan fingrarna och accepterat att anställda gör på det här viset så finns ingen grund för uppsägning.

Om i stället arbetsgivaren verkligen har gjort klart för alla vad som gäller skulle alltså ett missbruk av mobilen kunna vara ett skäl för uppsägning. Då kan arbetsgivaren välja att att kräva att den anställde betalar för de privata samtalen eller anse att den anställde har stulit, vilket är en saklig grund för uppsägning. Vilken väg arbetsgivaren väljer beror sannolikt på vilka summor det handlar om.

En arbetsgivare som vill agera när ett missbruk upptäcks måste i så fall göra det inom en rimlig tid efter upptäckten.

- Om en arbetsgivare vill ha skadestånd från en anställd som ringt felaktigt så finns skrivningar i kollektivavtalet enligt vilka arbetsgivaren måste ha skickat ett brev och kallat till förhandling inom fyra månader sedan det blivit känt. Det som hänt får då heller inte ha inträffat längre än två år tillbaka i tiden. För det kan inte vara så att man har kännedom om och struntar i det. Sitter det en personalchef och tittar igenom telefonräkningarna en gång varje månad och inte bryr sig om det får han eller hon stå för det, säger Susanne Forssman.

Även om det kan ses som en förmån att använda jobbmobilen privat så kan det också innebära begränsningar om man bara har den telefonen. Ett exempel är att att man kan ha ett barn som studerar utomlands som man behöver ringa ibland. Ett annat är att man kanske vill ringa betalsamtal för att kunna rösta i en tävling eller skänka pengar till en insamling på tv.

Susanne Forssmans råd är då att man kontaktar personalavdelningen och undersöker om det är möjligt att göra det om arbetsgivaren drar av kostnaden på lönen.

- Då har man ryggen fri så att inte arbetsgivaren kan komma och säga att man åsamkat någon skada senare.

Vad händer om man inte har förstått att man ska, eller har glömt bort, att stänga av roamingen vid en utlandsresa vilket i värsta fall kan leda till en skyhög telefonräkning?

- Då hamnar man nog mer i diskussioner om vad som är rimligt att man själv, och arbetsgivaren, står för, säger Susanne Forssman.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.