Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”S ser inte LO som en del av den svenska modellen”

Den omtvistade las-utredningen förpassas tillbaka till garderoben. Men nya utredningar väntar runt hörnet när regeringen i stället väljer att luta sig emot överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, tror arbetsrättsexperten Mats Glavå.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin / TT
LO:s ordförande Susanna Gideonsson tillsammans med Stefan Löfven. Maja Suslin / TT

På torsdagsmorgonen meddelade regeringen att den inte går vidare med den statliga utredningen av las som presenterades i början av sommaren. I stället ska man ta fram ett lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv träffade nyligen.

Hur frågan slutligen kommer att lösas är svårt att spå, tycker Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

– Det är så många variabler här. Men de har sytt ihop grejor förut, säger han.

– Det jag reagerar på är att socialdemokratin nu definierar den svenska arbetsmarknadsmodellen som Svenskt Näringsliv och PTK. LO är inte längre en del av den.

Mats Glavå påpekar också att bakgrunden till förändringen är politisk. Arbetsmarknadens parter har inte haft en gemensam problembeskrivning. Situationen är ny också därför att man nu säger att om parterna kommer överens så görs det till en lag. Tidigare har man sagt att om parterna kommer överens så behövs ingen lag.

Men om överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska bli lag kommer det att krävas en hel del arbete, påpekar han.

– Det här kan inte bli färdigt på en vecka, utan måste utredas igen. Det kommer att krävas ändringar.

Frågan är hur detta kommer att hanteras av parterna. Inom LO har splittringen till synes varit stor.

– Det finns olika agendor inom LO. IF Metall vill hänga på, inom industrin är man van att hitta gemensamma lösningar. Andra förbund säger bestämt nej, säger Mats Glavå.

Läs mer: "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

I ett pressmeddelande välkomnade LO på torsdagsförmiddagen att las-utredningen lades ned, men konstaterade också att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv inte räcker till för att ensidigt ligga till grund för en ny lagstiftning.

Sannolikt ser PTK och Svenskt Näringsliv annorlunda på den saken. I en intervju i Dagens Arena säger PTK:s förhandlare Camilla Frankelius att om förslaget ska bli lag kan det inte ändras:

– Den överenskommelse som vi har träffat är en helhet och har en balans som är noga övervägt mellan parterna. Om politiken väljer en annan så upphör vår överenskommelse att gälla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen