Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”S ser inte LO som en del av den svenska modellen”

Den omtvistade las-utredningen förpassas tillbaka till garderoben. Men nya utredningar väntar runt hörnet när regeringen i stället väljer att luta sig emot överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv, tror arbetsrättsexperten Mats Glavå.
Niklas Hallstedt Publicerad
Maja Suslin / TT
LO:s ordförande Susanna Gideonsson tillsammans med Stefan Löfven. Maja Suslin / TT

På torsdagsmorgonen meddelade regeringen att den inte går vidare med den statliga utredningen av las som presenterades i början av sommaren. I stället ska man ta fram ett lagförslag som bygger på den överenskommelse som PTK och Svenskt Näringsliv träffade nyligen.

Hur frågan slutligen kommer att lösas är svårt att spå, tycker Mats Glavå, docent i arbetsrätt.

– Det är så många variabler här. Men de har sytt ihop grejor förut, säger han.

– Det jag reagerar på är att socialdemokratin nu definierar den svenska arbetsmarknadsmodellen som Svenskt Näringsliv och PTK. LO är inte längre en del av den.

Mats Glavå påpekar också att bakgrunden till förändringen är politisk. Arbetsmarknadens parter har inte haft en gemensam problembeskrivning. Situationen är ny också därför att man nu säger att om parterna kommer överens så görs det till en lag. Tidigare har man sagt att om parterna kommer överens så behövs ingen lag.

Men om överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv ska bli lag kommer det att krävas en hel del arbete, påpekar han.

– Det här kan inte bli färdigt på en vecka, utan måste utredas igen. Det kommer att krävas ändringar.

Frågan är hur detta kommer att hanteras av parterna. Inom LO har splittringen till synes varit stor.

– Det finns olika agendor inom LO. IF Metall vill hänga på, inom industrin är man van att hitta gemensamma lösningar. Andra förbund säger bestämt nej, säger Mats Glavå.

Läs mer: "En tydlig uppvisning av svenska modellen"

I ett pressmeddelande välkomnade LO på torsdagsförmiddagen att las-utredningen lades ned, men konstaterade också att överenskommelsen mellan PTK och Svenskt Näringsliv inte räcker till för att ensidigt ligga till grund för en ny lagstiftning.

Sannolikt ser PTK och Svenskt Näringsliv annorlunda på den saken. I en intervju i Dagens Arena säger PTK:s förhandlare Camilla Frankelius att om förslaget ska bli lag kan det inte ändras:

– Den överenskommelse som vi har träffat är en helhet och har en balans som är noga övervägt mellan parterna. Om politiken väljer en annan så upphör vår överenskommelse att gälla.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.