Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

PTK tackar ja till samtal om nytt Saltsjöbadsavtal

Svenskt Näringsliv vill diskutera konfliktreglerna och lagen om anställningsskydd. Men mycket talar för att PTK kommer att ha en egen agenda.
Publicerad
Svenskt Näringsliv har bjudit in både LO och PTK till överläggningar om det så kallade Saltsjöbadsavtalet från 1938. Enligt arbetsgivarna krävs en modernisering; bland annat ifrågasätter man konfliktreglerna, och menar att det råder en obalans mellan fack och arbetsgivare.
PTK har beslutat att tacka ja till inbjudan. Nu ska PTK:s förhandlingschefsgrupp lägga fram förslag till inriktning av samtalen.
- Det är viktigt att vi bestämmer vilka frågor vi vill lyfta in i diskussionen, så att det inte bara sker på Svenskt Näringslivs eller LO:s villkor, säger Lars-Bonny Ramstedt, Sifs förhandlingschef och ordförande för förhandlingschefsgruppen.
Än så länge är inga beslut fattade, men själv har Lars-Bonny Ramstedt två förslag som han anser att PTK bör föra fram. Det gäller dels förbättrade rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna, dels omställningsstöd.
- Regeringen har avvecklat vuxenutbildningen. Det här kommer att bli ett jätteproblem. Med det omvandlingstryck som företagen lever under kommer många att ställas in för stora förändringar. Då krävs det ordentliga insatser för att våra medlemmar ska komma igen, säger Lars-Bonny Ramstedt
Han kan inte helt utesluta att det kan finnas delar av konflikträtten som kan komma att omprövas, men anser att arbetsgivarnas tonläge har varit onödigt högt.
- Det är bara demagogi. Vi har inte konfliktat på nästan 20 år, ändå hojtar man fortfarande. Och inte ens teknikarbetsgivarna tycker att det är något problem med Las.

NIKLAS HALLSTEDT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.