Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

PTK har fått eget avtal för utländska företag

Senast den sista oktober ska Sif och andra PTK-förbund ha enats med respektive arbetsgivarförbund om kollektivavtal för utländska företag. Det är innebörden av det avtal som PTK och Svenskt Näringsliv undertecknade i dag, tisdag.<br />
Publicerad
För en vecka sedan kom LO och Svenskt Näringsliv överens. Nu har tjänstemännen fått ett i stort sett likalydande avtal. Frågor om löner, försäkringar, förhandlingsordning och tvistelösning är upp till förbunden att lösa. Enligt Mathias Åström på Sifs förhandlingsenhet kommer man inte att acceptera att avtalets lägstanivåer tillämpas för utländsk arbetskraft med erfarenhet och kunskap.
- Det viktigaste signalvärdet är att parterna ska reglera svensk arbetsmarknad och att kollektivavtalen ska gälla, säger han.
Därmed hoppas man att diskussionen om lagstiftade minimilöner är avslutad, och att kollektivavtalens ställning i EU har stärkts.
Avtalet gäller utländska företag som är medlemmar i en arbetsgivarorganisation. Mathias Åström tror att de flesta kommer att gå med.
- Det är det enklaste sättet för ett köpande svenskt företag att slippa Vaxholmssituationer.
Facken kommer, enligt överenskommelsen, ha rätt att ta del av anställningsvillkoren på de företag som har tecknat kollektivavtal, och se till att de efterlevs.
Företag från EU- och EES-länder är undantagna från flera försäkringsavtal, som ITP. För till exempel de indiska IT-tekniker som IBM har anlitat gäller att de har egna liknande uppgörelser. Om de inte har det ska de svenska försäkringarna gälla.
Den 31 oktober ska förbundsavtalen vara klara, samma datum som LO och Svenskt Näringsliv kom överens om. Fram till dess råder fredsplikt.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."