Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Positivt att skrota lex Laval”

Riv upp lex Laval. Det föreslår en oenig kommitté som vill ge facken större kontroll över arbetsvillkor och större möjlighet att ta till stridsåtgärder mot arbetsgivare. ”Jättepositivt”, menar Malin Wulkan, jurist på Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Informationsblad om blockaden mot Lex Laval.
För att få kollektivavtal för de lettiska arbetarna hos företaget Laval ordnade Byggnads en blockad mot företaget vid ett skolbygge i Vaxholm i december 2004. Foto: Fredrik Persson / TT

Lex Laval gäller utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. Lagen kom till efter att ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval år 2004 utsattes för en blockad av fackförbundet Byggnads sedan förhandlingar om kollektivavtal havererat. Blockaden ledde till att Laval tvingades i konkurs, varpå Lettlands regering såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundläggande rättighet om fri rörlighet. Arbetsdomstolen tog upp fallet och vände sig 2007 till EU-domstolen, som dömde att blockaden var otillåten.

Sedan lex Laval började gälla våren 2010 har den blivit hårt kritiserad från fackligt håll eftersom utländsk arbetskraft kan få jobba under sämre villkor och för att lex Laval äventyrar den svenska modellen. Till exempel begränsar lagen fackens möjligheter att ta till konflikt mot utländska arbetsgivare som tillfällig är verksamma i Sverige och att det inte är tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verklige lönerna i branschen är högre.

Utstationeringskommittén fick därför i uppdrag att se över lagen och lämnade i veckan ett antal förslag för att värna den svenska modellen och kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Som Kollega skrivit tidigare är utstationering inte särskilt utbrett bland privatanställda tjänstemän, men statistiken pekar på att det är ett ökande fenomen. Dessutom är utstationeringsfrågan inte en isolerad fråga, utan spiller över även på andra områden. Ett exempel är lagen om offentlig upphandling som måste ta hänsyn till reglerna för utstationerade.

- Det är självklart jättepositivt ur ett fackligt perspektiv om förslaget blir verklighet, säger Malin Wulkan, jurist på Unionen, som menar att nuvarande lagstiftning är ett ingrepp i fackens rättigheter.

Dessutom är tillämpningen av lex Laval komplicerad, enligt Malin Wulkan. Dels för att regelverket är komplext, dels för att risken finns att höga skadestånd fungerar avskräckande.

Förslagen bedöms enligt kommittén vara förenliga med EU-rätten medan företrädare för Allianspartierna hävdar motsatsen.

- Det är säkert en tolkningsfråga men jag utgår från att det är möjligt och att kommittén har gjort en kvalificerad bedömning. Nu återstår bara att se om det finns politisk majoritet för förslaget, säger Malin Wulkan.

Utredningens förslag:

  •  Stridsåtgärder ska alltid vara tillåtna för att uppnå ett så kallat utstationeringskollektivavtal med minimivillkor enligt tillämpligt svenskt branschavtal. Det är en ny form av kollektivavtal som innebär vissa begränsningar.
     
  • Krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring bör kunna ingå i minimivillkoren.
     
  • Fackförbundens kontrollmöjligheter stärks genom att en arbetsgivare på begäran, inom tre veckor, måste lämna in anställningsavtal, lönespecifikationer och annan dokumentation.
     
  • En utstationerande arbetsgivare måste på begäran, inom tio dagar, utse en företrädare med behörighet att förhandla om kollektivavtal.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Regeringen.se & TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.