Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

”Positivt att skrota lex Laval”

Riv upp lex Laval. Det föreslår en oenig kommitté som vill ge facken större kontroll över arbetsvillkor och större möjlighet att ta till stridsåtgärder mot arbetsgivare. ”Jättepositivt”, menar Malin Wulkan, jurist på Unionen.
Linnea Andersson Publicerad
Informationsblad om blockaden mot Lex Laval.
För att få kollektivavtal för de lettiska arbetarna hos företaget Laval ordnade Byggnads en blockad mot företaget vid ett skolbygge i Vaxholm i december 2004. Foto: Fredrik Persson / TT

Lex Laval gäller utländska arbetstagare som jobbar tillfälligt i Sverige. Lagen kom till efter att ett dotterbolag till det lettiska företaget Laval år 2004 utsattes för en blockad av fackförbundet Byggnads sedan förhandlingar om kollektivavtal havererat. Blockaden ledde till att Laval tvingades i konkurs, varpå Lettlands regering såg den fackliga blockaden som ett brott mot EU:s grundläggande rättighet om fri rörlighet. Arbetsdomstolen tog upp fallet och vände sig 2007 till EU-domstolen, som dömde att blockaden var otillåten.

Sedan lex Laval började gälla våren 2010 har den blivit hårt kritiserad från fackligt håll eftersom utländsk arbetskraft kan få jobba under sämre villkor och för att lex Laval äventyrar den svenska modellen. Till exempel begränsar lagen fackens möjligheter att ta till konflikt mot utländska arbetsgivare som tillfällig är verksamma i Sverige och att det inte är tillåtet att kräva mer än lägstalön även om de verklige lönerna i branschen är högre.

Utstationeringskommittén fick därför i uppdrag att se över lagen och lämnade i veckan ett antal förslag för att värna den svenska modellen och kollektivavtalets ställning vid utstationering.

Som Kollega skrivit tidigare är utstationering inte särskilt utbrett bland privatanställda tjänstemän, men statistiken pekar på att det är ett ökande fenomen. Dessutom är utstationeringsfrågan inte en isolerad fråga, utan spiller över även på andra områden. Ett exempel är lagen om offentlig upphandling som måste ta hänsyn till reglerna för utstationerade.

- Det är självklart jättepositivt ur ett fackligt perspektiv om förslaget blir verklighet, säger Malin Wulkan, jurist på Unionen, som menar att nuvarande lagstiftning är ett ingrepp i fackens rättigheter.

Dessutom är tillämpningen av lex Laval komplicerad, enligt Malin Wulkan. Dels för att regelverket är komplext, dels för att risken finns att höga skadestånd fungerar avskräckande.

Förslagen bedöms enligt kommittén vara förenliga med EU-rätten medan företrädare för Allianspartierna hävdar motsatsen.

- Det är säkert en tolkningsfråga men jag utgår från att det är möjligt och att kommittén har gjort en kvalificerad bedömning. Nu återstår bara att se om det finns politisk majoritet för förslaget, säger Malin Wulkan.

Utredningens förslag:

  •  Stridsåtgärder ska alltid vara tillåtna för att uppnå ett så kallat utstationeringskollektivavtal med minimivillkor enligt tillämpligt svenskt branschavtal. Det är en ny form av kollektivavtal som innebär vissa begränsningar.
     
  • Krav på betalning av premier för arbetsskade- och livförsäkring bör kunna ingå i minimivillkoren.
     
  • Fackförbundens kontrollmöjligheter stärks genom att en arbetsgivare på begäran, inom tre veckor, måste lämna in anställningsavtal, lönespecifikationer och annan dokumentation.
     
  • En utstationerande arbetsgivare måste på begäran, inom tio dagar, utse en företrädare med behörighet att förhandla om kollektivavtal.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2017.

Regeringen.se & TT

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.