Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ny väg för anställda slå larm om oegentligheter

Flera multinationella företag överväger att införa ett system kallat "whistleblowing" i Sverige, där anställda ska kunna rapportera om lagbrott och oetisk verksamhet inom det egna företaget. Men Datainspektionen är kritisk.<br />
Publicerad
- Det finns väldigt mycket att tänka på om man över huvud taget ska kunna införa det här, säger Datarådet Agneta Runmarker.
"Whistleblowing" uppstod i USA i samband med flera skandaler där bokföringsbrott och olagliga revisioner uppdagades, som i fallet Enron.
Systemet ska vara en garanti för att företaget agerar lagligt och fungerar så att anställda kan göra en anonym anmälan på företagets webbplats varpå fallet utreds internt.
"Whistleblowing" har redan införts på många arbetsplatser i världen.
Nu har flera multinationell företag med verksamhet i Sverige hört av sig till Datainspektionen för att undersöka vilka regler som gäller om systemet införs här.
Myndigheten konstaterar att eftersom man inte fått tillräckligt information om vilka uppgifter som ska ingå i systemet får en bedömning bygga på antaganden i nuläget.
Men då systemet troligtvis innebär att personuppgifter kommer att hanteras i stora databaser måste hanteringsreglerna i personuppgiftslagen, PuL, gälla. Det innebär exempelvis att ska finnas ett berättigat ändamål med att samla in och behandla uppgifterna.
Eftersom det också är sannolikt att uppgifter om lagöverträdelser kommer att hanteras och då det, enligt grundregeln i PuL, bara är myndigheter som får behandla brottsuppgifter måste företaget i så fall ansöka om undantag, påpekar Datainspektionen.
- Man måste också tänka på de enskilda. Kanske ska den berörda personen alltid informeras?
En ytterligare faktor som arbetsgivarna behöver ta ställning till är om systemet är förenligt med god sed på den svenska arbetsmarkanden, som att man förhandlar med facket, påpekar Agneta Runmarker.
- Men i stort sett handlar det om att företagen måste se till att man lever upp till de allmänna dataskyddsprinciperna.
"Whistleblowing" har studerats av en grupp inom EU som ska se till att dataskyddsdirektivet efterlevs.
Gruppen kom fram till att direktivet måste tillämpas i sin helhet och att man då måste tillämpa samtliga dataskyddsprinciper.
Däremot, anser gruppen, är det olämpligt med en anonym rapportering eftersom det kan leda till någon form av angiveri om man inte behöver stå för de uppgifter man lämnar.
Kanske borde den grupp som kan anmälas liksom den som kan anmäla begränsas, resonerar gruppen.
Den har dock endast tagit ställning till "whistleblowing" när det gäller ekonomiska oegentligheter.
I de förfrågningar som Datainspektionen fått handlar det om att systemet skulle kunna användas på många fler områden, som oetisk verksamhet.

ANITA TÄPP



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.