Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Två tidigare ingenjörsstudenter kräver Volvo PV på 17,4 miljoner för en uppfinning som de tog fram när de gjorde sitt exjobb för tio år sedan. Ärendet ligger nu hos Göteborgs tingsrätt. Det rör sig om Driver Alert-systemet som varnar trötta förare bakom ratten. Det systemet ska de båda studenterna ha utvecklat 2003 och 2004.
I samband med examensarbetet överlät de sina uppfinningar till Volvo, och fick då en schablonersättning på 122 106 kronor var. Som examensarbetare var de dock inte anställda på Volvo.
- För att företaget ska få rätt till uppfinningen krävs en särskild överlåtelse, ett avtal. Då ska uppfinnaren också begära betalt på samma sätt som om företaget hade betalt för en uppfinning från en fristående person, sa förbundsjuristen på Sveriges ingenjörer Karin Lundin till tidningen Ingenjören i samband med att förbundet stämde Volvo i början av året.
Ingenjörerna kräver 8,7 miljoner kronor var i ersättning. Enligt Ingenjören ska försäljningen av systemet dragit in ungefär 96 miljoner kronor i vinst hittills och förväntas dra in ytterligare 485 miljoner innan patenttiden löper ut.
Ärendet ligger för närvarande i Göteborgs tingsrätt.
Tillsammans med tre ingenjörskollegor konstruerade Kurt Paulsson en uppfinning som skapade stora vinster åt deras arbetsgivare, Televerket. Efter 31 år av tvistande slogs det i fjol fast att uppfinnarna borde få dela på sex miljoner kronor. Två av ingenjörerna hade hunnit avlida när Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, SNAU, kom med sin rekommendation.
Det var 1979 som de fyra tillsammans uppfann en så kallad hänvisningsdator som innebar att anställda själva kunde knappa in frånvaro och beräknad återkomst. Av Televerket erbjöds de 216 000 kronor, men tackade då nej.
1986 rekommenderade SNAU att uppfinnarna skulle få dela på tre miljoner kronor. Det var också på den summan som det nya ersättningsbeloppet grundade sig.
När ärendet drivits vidare riktades kravet mot staten eftersom Televerket inte längre existerar. Statens talan fördes av Justitiekanslern, JK, vars uppfattning var att ingenjörerna inte skulle ha rätt till ersättning.
- JK har fått förklarat för sig att invändningen att staten inte är skyldig att utge en enda krona är felaktig. Däremot när det gäller vilket belopp som ska utges har vi inte nått ända fram. Vi hade hoppats på bra mycket mer än sex miljoner, sa uppfinnarnas advokat Thorulf Arwidson till Kollega.
Ett år efter SNAU:s beslut har uppfinnarna ännu inte nått någon slutuppgörelse med JK, uppger Thorulf Arwidson i dag. Enligt Arwidson överväger uppfinnarna en stämning i allmän domstol.
Ofta avgörs tvister mellan anställda och företag som handlar om uppfinningar bakom stängda dörrar.
Ett typexempel är fallet med den ingenjör som via Unionen stämde sin tidigare arbetsgivare på över 2,5 miljoner kronor. Vad parterna så småningom kom överens är dock hemligt.
Uppfinningen kom ingenjören på redan i början av sin anställning på ett företag som tillverkar mätinstrument och lasersensorer i slutet av 1990-talet. Han överlät sedan uppfinningen till bolaget som lät patensöka den. Bolaget överlät senare i sin tur sina tillgångar, inklusive uppfinningen, till ett annat bolag.
Efter att ingenjören slutat sin anställning vände han sig facket för att få hjälp att kräva ersättning för uppfinningen. Vid förhandlingen hävdade bolaget att ingenjören inte hade rätt till ersättning eftersom utvecklingen av uppfinningen låg inom ramen för hans huvudsakliga arbetsuppgifter.
Men Unionen ansåg att det inte ingick att utveckla nya produkter i ingenjörens arbetsuppgifter, och hänvisade till att uppfinnarlagen ger honom rätt till skälig ersättning. I det här fallet skulle det motsvara över 2,5 miljoner kronor, enligt Unionen som stämde bolaget i tingsrätten.
Något avgörande kom dock aldrig. Parterna kom i stället överens vid en förlikning. Hur mycket ingenjören till slut fick är okänt, eftersom förlikningens innehåll är hemligt.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.