Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Medlem kan få betala skadestånd

I januari begärde en Unionenmedlem sin tidigare arbetsgivare i konkurs för att få ut semesterersättning. När det senare visade sig att han redan fått pengarna drogs konkursbegäran tillbaka. Nu kan företaget stämma mannen och kräva skadestånd.
Anita Täpp Publicerad
Janerik Henriksson/TT
Janerik Henriksson/TT

47 000 kronor i utebliven semesterersättning. Det var grunden för den konkursansökan som Unionenmedlemmen, med stöd av en jurist på förbundet, lämnade in till tingsrätten den 13 januari. Knappt två veckor senare drogs ansökan tillbaka sedan det visat sig att mannen redan fått pengarna.

Enligt uppgift planerar nu Romy Foods, mannens tidigare arbetsgivare, att stämma medlemmen och kräva skadestånd.

– Vi har givetvis rätt till skadestånd som vi kommer att utkräva för att kompensera för de kostnader vi har haft i anledning av det vi drabbats av i form av negativ publicitet och skadat förtroende, säger Romy Foods koncernchef Rickard Gillblad till branschorganet Food Supply.

– Situationen har skapat problem för företaget och lett till att vissa kunder och samarbetspartners har sagt upp avtal med Romy Foods, tillägger han.

Hur kunde då detta hända?

Enligt uppgifter i Food Supply vände sig medlemmen till Unionen för att få hjälp med att få ut sin semesterersättning i oktober förra året. Sedan förbundet skickat ett kravbrev till företaget med en veckas frist och beloppet ändå inte hade betalats fick arbetsgivaren en betalningsuppmaning med en frist fram till den 12 januari.

När medlemmen då uppgav att han ännu inte hade fått några pengar lämnade Unionen, som mannens juridiska ombud, in konkursansökan till Västmanlands tingsrätt den 13 januari. Knappt två veckor senare meddelade företaget tingsrätten att man hade betalat ut semesterersättningen redan den 19 oktober – en dag efter den första fristen. Det bekräftades också av medlemmen, varpå konkursansökan direkt drogs tillbaka.

Rickard Gillblad har hävdat att både den tidigare anställde och Unionen visste om att mannen hade fått beloppet redan i oktober.

Unionens chefsjurist Martin Wästfelt vill inte gå in på några detaljer i fallet, men tillbakavisar bestämt att förbundet kände till utbetalningen. Han påpekar att när konkursansökan lämnades in så hade förbundet en god grund för det, baserat på de uppgifter man då hade.

– Vi har följt de regler som gäller som ombud. Det är inte Unionen, utan medlemmen, som är part och borgenär, som är konkurssökande. När vi hjälpte honom att göra det här så ansåg vi att det fanns god grund för det.

– När vi fick information om att ersättningen var betald så följde vi god inkassosed på så vis att vi omedelbart återkallade stämningen, skickade ut en dementi och informerade kreditupplysningsföretagen om detta.

Om Romy Foods beslutar sig för att stämma den tidigare anställde så kommer inte Unionen att företräda denne.

– Om arbetsgivaren stämmer medlemmen för att den har gjort något felaktigt, så är det en sak mellan arbetsgivaren och medlemmen, säger Martin Wästfelt som påpekar att han inte vill kommentera mer när det gäller det aktuella fallet.

Enligt honom kan man som privatperson ”huvudsakligen inte” ha en försäkring som skyddar en mot skadeståndanspråk, som i det här fallet. Däremot har Unionen en ansvarsförsäkring i det fall man, rent hypotetiskt, hjälper en medlem att göra något som sedan visar sig vara fel.

– Vi tar självklart ansvar för våra handlingar, vilket är reglerat i stadgar och i en ganska omfattande praxis. Men i det här fallet tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att kommentera. Det är en ovanlig situation som har uppstått.

Kollega har sökt Richard Gillblad men inte lyckats nå någon på Romy Foods.

Därför konkursansökan

Om din arbetsgivare inte betalar ut lön eller annan ersättning ska du så snart som möjligt vända dig till ditt fackförbund och i sista hand få hjälp med att göra en konkursansökan. Det för att säkra din rätt till den statliga lönegarantin och därmed din fordran om arbetsgivaren skulle gå i konkurs.
Unionen har årligen runt ett par hundra sådana ärenden.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.