De första fem månaderna efter EU-utvidgningen har antalet ansökningar från de nya medlemsländerna om att få arbeta i Sverige nästan fördubblats jämfört med samma period i fjol, visar en LO-rapport. Mellan maj och september i år var det 2 919 personer från de tio länderna som sökte uppehållstillstånd som anställd eller företagare.
Men siffran berättar inte hela sanningen eftersom EU-medborgare som arbetar i Sverige kortare tid än tre månader inte behöver tillstånd och en hel del utländska bolag med egen personal utför arbeten i landet under korta perioder.
- Efter ett halvår kan vi se tendenser, men inte att det är på ett visst sätt, säger LO:s avtalssekreterare Erland Olauson som poängterar att LO är för ett öppet Europa och inte har något emot utländsk arbetskraft och seriösa företag från andra länder.
- Problemet är att smarta företagare utnyttjar människor som har en svår situation i de nya medlemsstaterna. Det är företagare som tjänar pengar på ett apartheidsystem. Vi accepterar inte att det är bra med underbetald arbetskraft för att bevara industrins konkurrenskraft.
I Sverige finns inte, som i de flesta andra EU-länder, minimilagstiftning om lönerna. De regleras i stället i avtalen. Kan man inte övervaka att dessa följs kan Sverige i slutändan tvingas lagstifta om minimivillkoren, säger Erland Olauson.
- Det vill varken vi eller arbetsgivarna. Vi ser gärna att vi kan bli överens med arbetsgivarna om hur vi ska hantera de här frågorna.
I LO-rapporten ges några exempel på när utländsk arbetskraft utnyttjats. Vid Svartlidens gruva i Västerbotten upptäckte Byggnads att de portugisiska byggnadsarbetarna bara tjänade 74 kronor i timmen och saknade både försäkringar och rätt till sjuklön. Ett nytt kollektivavtal ger dem 137 kronor i timmen.
I Piteå tog polska byggnadsarbetare ned en villafasad bestående av asbestämnet eternit helt utan skyddsutrustning. Byggnads stoppade arbetet.
LO kräver nu bland annat rätt att kontrollera villkoren även för anställda som inte är med i facket om det finns ett kollektivavtal på företaget. Man kräver också skärpt kontroll av F-skatt, ökad kontroll av bemanningsföretagen, att offentliga myndigheter ska tvingas att ställa sociala villkor vid upphandlingar och att huvudentreprenören ska tvingas ta ansvar för att underleverantörerna sköter sig.

NIKLAS HALLSTEDT