Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

LO slår vakt om kollektivavtalen när tjänstedirektivet stöps om

Det av facken kritiserade tjänstedirektivet behandlas i Europaparlamentet. I ett betänkande är ursprungslandsprincipen borta. Men här finns skrivningar som LO ser som ett lika stort hot.
Publicerad
- Fackliga rättigheter nämns inte, man talar om lagar. Men för oss måste det stå lagar och kollektivavtal. Skulle det här förslaget bli verklighet är det ett lika stort hot mot den nordiska modellen som ursprungslandsprincipen, säger LO:s ordförande Wanja Lundby-Wedin.
Det betänkande som socialdemokraten Evelyn Gebhardt i veckan lade fram i Europaparlamentet stod i fokus på LO:s seminarium om tjänstedirektivet.
Ursprungslandsprincipen är ersatt av "ömsesidigt erkännande". Det innebär "att en ekonomisk aktör som i en medlemsstat utför en tjänst i överensstämmelse med denna medlemsstats lagstiftning får utan hinder utföra en likadan tjänst i en annan medlemsstat".
- Det säger inget om vilka regler som gäller om företaget flyttar verksamheten till ett annat land. Vi diskuterar med juristerna om det här är bättre än ursprungslandsprincipen, säger Jan Andersson s-ledamot i Europaparlamentet.
Gebhardt har själv hävdat att hennes förslag förutsätter en viss minimiharmonisering av sociala och miljömässiga förhållanden, rapporterar fackens Brysselkontor.
Samtidigt ska inte direktivet påverka arbetslagstiftningen. Men den skrivningen är inte tillräcklig anser Andersson som vill att den nordiska modellen ska få samma status. Behandlingen fortsätter i Europaparlamentets arbetsmarknadsutskott.
- Arbetsmarknadsreglerna när det gäller värdlandet måste gälla fullt ut. I Sverige handlar det om kollektivavtalen. Miniminivån för löner i respektive land ska gälla, säger Jan Andersson.
Att säkra kollektivavtalen genom undantag i direktivet förespråkar dock inte Wanja Lundby-Wedin som ser risker för att eftergifter tvingas fram. Näringsminister Thomas Östros är snabb att dra paralleller till alkoholpolitiken.
- Vi känner oss lurade, det har fått stora konsekvenser.
Ett tjänstedirektiv anser han nödvändigt, utifrån att exporten av tjänster behöver öka. I dag utgör tjänsterna en femtedel av svensk export.
- Om inte tjänstehandeln regleras, reglerar den sig själv i pågående domstolsprocesser. Tjänstehandeln kan inte regleras genom tolkningar, säger Östros.
En mängd tjänster undantas från de nya reglerna. Framför allt gäller det tjänster som utförs i allmänhetens intresse: hälso- och sjukvård, socialtjänst, utbildning, kultur, audiovisuella tjänster (public service).

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.