Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Leddes ut som en brottsling

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Maja-Kristin Nylander
"Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde." Det säger Ilja Cunevski som blev avskedad efter 37 år på SKF. Maja-Kristin Nylander

Under tiden det tog för hans ärende att gå vidare till domstol har han haft det där ögonblicket i tankarna. Hur han ombads lämna sina nycklar, passerkort och dator till personalchefen. Och hur han leddes till dörren, som en simpel brottsling. Arbetskamraterna som tyst tittade upp över sina datorskärmar, oförstående. Han ville gå tillbaka, få en chans att säga hejdå och tala om hur det verkligen låg till.

Ilija Cunevski vet inget annat än SKF. Han började på kullagerfabriken direkt efter högstadiet, först som metallarbetare, sedan som tjänsteman. För tio år sedan blev han sjuk och började jobba halvtid med interna kvalitetsrevisioner. Han tog fram informationsmaterial, planerade och undersökte om företaget hade åtgärdat brister som kommit fram. Det gick bra, till 2011 när hans avdelning fick en ny chef.

– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, säger Ilija Cunevski.

De anställda på SKF har möjlighet till flextid, vilket betydde att Ilija kunde välja att börja klockan sju på morgonen eller klockan nio om det fungerade bättre, så länge han gjorde sina timmar. Men plötsligt var det inte längre tillåtet att välja sin arbetstid och han fick inte längre använda internet.

– Vi hade jobbat fritt innan men nu var vi tillbaka till 1960-talet. Jag är en vuxen man som kan ta ansvar. Chefen förminskade mig och begränsade mig i mitt arbete vilket ledde till att jag på ett möte sa att vi inte går på dagis.

Chefen uppfattade Ilijas kommentar som ett hot. Hon ansåg också att han hade arbetsvägrat då han inte dykt upp på ett avtalat möte, trots att hon visste att han jobbade med en revision den efter­middagen.

Jag gick vidare för att visa att jag hade rätt.

I november kallades han in till SKF:s ”tysta rum” där han ombads att lämna ifrån sig alla arbetsredskap och sedan lämna byggnaden. SKF skulle utreda om Ilija brutit mot företagets etiska riktlinjer.

– Jag frågade om jag skulle få komma till tals och då sa personalchefen ja. Men efter en vecka var allt klart. Jag var avskedad.

Direkt efter beskedet begav sig Ilija till Unionens klubblokaler, som ligger ett stenkast från SKF. Han hade aldrig haft kontakt med facket tidigare, men nu skulle han gå vidare med sitt ärende. Ända upp till domstol.

– Tiden efter att jag blivit avskedad var tuff. Det värsta var att bli anklagad för något jag inte gjort. Så jag valde att gå vidare för att visa att jag hade rätt. Först en månad efter avskedandet fick jag via Unionen reda på orsaken till avskedandet.

SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen 2013. Men det blev en dyrköpt seger. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka och arbetskamraterna som han så gärna ville förklara sig för har inte hört av sig.

– Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde. Men jag har inte varit tillbaka på SKF. Ingen hörde av sig när jag slutade och frågade vad som hade hänt. Ingen ringde när jag vann och frågade hur jag mådde. Efter 37 år på företaget trodde jag att folk skulle bry sig mer om en människa, så då kan jag strunta i att gå tillbaka och säga hejdå.

Kollega har sökt SKF, som avböjer att kommentera enskilda fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.