Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Leddes ut som en brottsling

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Maja-Kristin Nylander
"Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde." Det säger Ilja Cunevski som blev avskedad efter 37 år på SKF. Maja-Kristin Nylander

Under tiden det tog för hans ärende att gå vidare till domstol har han haft det där ögonblicket i tankarna. Hur han ombads lämna sina nycklar, passerkort och dator till personalchefen. Och hur han leddes till dörren, som en simpel brottsling. Arbetskamraterna som tyst tittade upp över sina datorskärmar, oförstående. Han ville gå tillbaka, få en chans att säga hejdå och tala om hur det verkligen låg till.

Ilija Cunevski vet inget annat än SKF. Han började på kullagerfabriken direkt efter högstadiet, först som metallarbetare, sedan som tjänsteman. För tio år sedan blev han sjuk och började jobba halvtid med interna kvalitetsrevisioner. Han tog fram informationsmaterial, planerade och undersökte om företaget hade åtgärdat brister som kommit fram. Det gick bra, till 2011 när hans avdelning fick en ny chef.

– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, säger Ilija Cunevski.

De anställda på SKF har möjlighet till flextid, vilket betydde att Ilija kunde välja att börja klockan sju på morgonen eller klockan nio om det fungerade bättre, så länge han gjorde sina timmar. Men plötsligt var det inte längre tillåtet att välja sin arbetstid och han fick inte längre använda internet.

– Vi hade jobbat fritt innan men nu var vi tillbaka till 1960-talet. Jag är en vuxen man som kan ta ansvar. Chefen förminskade mig och begränsade mig i mitt arbete vilket ledde till att jag på ett möte sa att vi inte går på dagis.

Chefen uppfattade Ilijas kommentar som ett hot. Hon ansåg också att han hade arbetsvägrat då han inte dykt upp på ett avtalat möte, trots att hon visste att han jobbade med en revision den efter­middagen.

Jag gick vidare för att visa att jag hade rätt.

I november kallades han in till SKF:s ”tysta rum” där han ombads att lämna ifrån sig alla arbetsredskap och sedan lämna byggnaden. SKF skulle utreda om Ilija brutit mot företagets etiska riktlinjer.

– Jag frågade om jag skulle få komma till tals och då sa personalchefen ja. Men efter en vecka var allt klart. Jag var avskedad.

Direkt efter beskedet begav sig Ilija till Unionens klubblokaler, som ligger ett stenkast från SKF. Han hade aldrig haft kontakt med facket tidigare, men nu skulle han gå vidare med sitt ärende. Ända upp till domstol.

– Tiden efter att jag blivit avskedad var tuff. Det värsta var att bli anklagad för något jag inte gjort. Så jag valde att gå vidare för att visa att jag hade rätt. Först en månad efter avskedandet fick jag via Unionen reda på orsaken till avskedandet.

SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen 2013. Men det blev en dyrköpt seger. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka och arbetskamraterna som han så gärna ville förklara sig för har inte hört av sig.

– Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde. Men jag har inte varit tillbaka på SKF. Ingen hörde av sig när jag slutade och frågade vad som hade hänt. Ingen ringde när jag vann och frågade hur jag mådde. Efter 37 år på företaget trodde jag att folk skulle bry sig mer om en människa, så då kan jag strunta i att gå tillbaka och säga hejdå.

Kollega har sökt SKF, som avböjer att kommentera enskilda fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen