Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Leddes ut som en brottsling

Efter 37 år på SKF fick Ilija Cunevski en ny chef. En och en halv månad senare blev han eskorterad till porten med ett avskedspapper i händerna.
Lina Björk, Linnea Andersson Publicerad
Maja-Kristin Nylander
"Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde." Det säger Ilja Cunevski som blev avskedad efter 37 år på SKF. Maja-Kristin Nylander

Under tiden det tog för hans ärende att gå vidare till domstol har han haft det där ögonblicket i tankarna. Hur han ombads lämna sina nycklar, passerkort och dator till personalchefen. Och hur han leddes till dörren, som en simpel brottsling. Arbetskamraterna som tyst tittade upp över sina datorskärmar, oförstående. Han ville gå tillbaka, få en chans att säga hejdå och tala om hur det verkligen låg till.

Ilija Cunevski vet inget annat än SKF. Han började på kullagerfabriken direkt efter högstadiet, först som metallarbetare, sedan som tjänsteman. För tio år sedan blev han sjuk och började jobba halvtid med interna kvalitetsrevisioner. Han tog fram informationsmaterial, planerade och undersökte om företaget hade åtgärdat brister som kommit fram. Det gick bra, till 2011 när hans avdelning fick en ny chef.

– Jag fick snabbt känslan av att hon tyckte att jag hade för få arbetsuppgifter trots att jag gjorde allt enligt min arbetsbeskrivning som jag hade haft de senaste sju åren. Men jag jobbade halvtid och kunde inte hitta på nya uppdrag. Det är ju upp till chefen, säger Ilija Cunevski.

De anställda på SKF har möjlighet till flextid, vilket betydde att Ilija kunde välja att börja klockan sju på morgonen eller klockan nio om det fungerade bättre, så länge han gjorde sina timmar. Men plötsligt var det inte längre tillåtet att välja sin arbetstid och han fick inte längre använda internet.

– Vi hade jobbat fritt innan men nu var vi tillbaka till 1960-talet. Jag är en vuxen man som kan ta ansvar. Chefen förminskade mig och begränsade mig i mitt arbete vilket ledde till att jag på ett möte sa att vi inte går på dagis.

Chefen uppfattade Ilijas kommentar som ett hot. Hon ansåg också att han hade arbetsvägrat då han inte dykt upp på ett avtalat möte, trots att hon visste att han jobbade med en revision den efter­middagen.

Jag gick vidare för att visa att jag hade rätt.

I november kallades han in till SKF:s ”tysta rum” där han ombads att lämna ifrån sig alla arbetsredskap och sedan lämna byggnaden. SKF skulle utreda om Ilija brutit mot företagets etiska riktlinjer.

– Jag frågade om jag skulle få komma till tals och då sa personalchefen ja. Men efter en vecka var allt klart. Jag var avskedad.

Direkt efter beskedet begav sig Ilija till Unionens klubblokaler, som ligger ett stenkast från SKF. Han hade aldrig haft kontakt med facket tidigare, men nu skulle han gå vidare med sitt ärende. Ända upp till domstol.

– Tiden efter att jag blivit avskedad var tuff. Det värsta var att bli anklagad för något jag inte gjort. Så jag valde att gå vidare för att visa att jag hade rätt. Först en månad efter avskedandet fick jag via Unionen reda på orsaken till avskedandet.

SKF erbjöd Ilija först tre, sedan sex månadslöner för att lägga ned sitt ärende. Men han stod på sig och vann sedan på alla punkter i Arbetsdomstolen 2013. Men det blev en dyrköpt seger. Han fick skadestånd och retroaktiv lön på sammanlagt cirka 250 000 kronor, men sitt jobb fick han inte tillbaka och arbetskamraterna som han så gärna ville förklara sig för har inte hört av sig.

– Jag grät av lättnad när jag vann efter 20 månader. Det var så nedvärderande att få sluta på sättet som jag gjorde. Men jag har inte varit tillbaka på SKF. Ingen hörde av sig när jag slutade och frågade vad som hade hänt. Ingen ringde när jag vann och frågade hur jag mådde. Efter 37 år på företaget trodde jag att folk skulle bry sig mer om en människa, så då kan jag strunta i att gå tillbaka och säga hejdå.

Kollega har sökt SKF, som avböjer att kommentera enskilda fall.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD