Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

La på för snabbt – fick sparken av SOS-alarm

Pressen att undvika felringningar gjorde att larmoperatören ibland fick avbryta samtal och lägga på luren då ingen fanns på andra sidan. Men när stickkontroller gjordes av SOS-alarm blev hon av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
SOS-alarms logga
Arbetsmiljön var stressig på SOS-alarm och larmoperatörerna hade svårt att klara av kraven på svarstider, enligt stämningsansökan. Foto: Johan Nilsson/TT

Av alla samtal som kommer in till SOS-alarm är ungefär en tredjedel felringningar. Kraven från chefshåll att enbart svara på nödsamtal har gjort att man instruerat de anställda att avsluta samtalet om man inte fått kontakt med den som ringer inom sju till åtta sekunder.

När larmoperatören jobbat på SOS-alarm i fem år fick hon en ny chef. Vid den tiden hade arbetsplatsen stora arbetsmiljöproblem. Det var stressigt och bolaget hade svårt att hålla sitt avtal om svarstider. Delvis på grund av tekniska problem då operatören ibland var tvungen att byta station då hörlurarna inte fungerade.

När en stickkontroll gjordes så visade det sig att larmoperatören hade fler avslutade larmsamtal än andra operatörer. Men i stället för att utreda vad som låg bakom detta så kallades hon in till ledningen och avskedades.

Unionen stämmer SOS-alarm för avskedandet

Under åren hade hon aldrig haft några klagomål. Hon var också en av de operatörer som tog emot flest samtal, vilket skulle kunna förklara varför hon också hade fler avslutade samtal menar Unionen i sin stämningsansökan. Ett avslutat samtal leder dessutom ögonblickligen till en ny inringare, så vad larmoperatören skulle ha tjänat på att neka fler samtal är oklart, skriver Unionens jurister.

Unionen stämmer nu SOS-alarm på sammanlagt 150 000 kronor för medlemmens räkning.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.