Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

La på för snabbt – fick sparken av SOS-alarm

Pressen att undvika felringningar gjorde att larmoperatören ibland fick avbryta samtal och lägga på luren då ingen fanns på andra sidan. Men när stickkontroller gjordes av SOS-alarm blev hon av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
SOS-alarms logga
Arbetsmiljön var stressig på SOS-alarm och larmoperatörerna hade svårt att klara av kraven på svarstider, enligt stämningsansökan. Foto: Johan Nilsson/TT

Av alla samtal som kommer in till SOS-alarm är ungefär en tredjedel felringningar. Kraven från chefshåll att enbart svara på nödsamtal har gjort att man instruerat de anställda att avsluta samtalet om man inte fått kontakt med den som ringer inom sju till åtta sekunder.

När larmoperatören jobbat på SOS-alarm i fem år fick hon en ny chef. Vid den tiden hade arbetsplatsen stora arbetsmiljöproblem. Det var stressigt och bolaget hade svårt att hålla sitt avtal om svarstider. Delvis på grund av tekniska problem då operatören ibland var tvungen att byta station då hörlurarna inte fungerade.

När en stickkontroll gjordes så visade det sig att larmoperatören hade fler avslutade larmsamtal än andra operatörer. Men i stället för att utreda vad som låg bakom detta så kallades hon in till ledningen och avskedades.

Unionen stämmer SOS-alarm för avskedandet

Under åren hade hon aldrig haft några klagomål. Hon var också en av de operatörer som tog emot flest samtal, vilket skulle kunna förklara varför hon också hade fler avslutade samtal menar Unionen i sin stämningsansökan. Ett avslutat samtal leder dessutom ögonblickligen till en ny inringare, så vad larmoperatören skulle ha tjänat på att neka fler samtal är oklart, skriver Unionens jurister.

Unionen stämmer nu SOS-alarm på sammanlagt 150 000 kronor för medlemmens räkning.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger hon. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.