Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

La på för snabbt – fick sparken av SOS-alarm

Pressen att undvika felringningar gjorde att larmoperatören ibland fick avbryta samtal och lägga på luren då ingen fanns på andra sidan. Men när stickkontroller gjordes av SOS-alarm blev hon av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
SOS-alarms logga
Arbetsmiljön var stressig på SOS-alarm och larmoperatörerna hade svårt att klara av kraven på svarstider, enligt stämningsansökan. Foto: Johan Nilsson/TT

Av alla samtal som kommer in till SOS-alarm är ungefär en tredjedel felringningar. Kraven från chefshåll att enbart svara på nödsamtal har gjort att man instruerat de anställda att avsluta samtalet om man inte fått kontakt med den som ringer inom sju till åtta sekunder.

När larmoperatören jobbat på SOS-alarm i fem år fick hon en ny chef. Vid den tiden hade arbetsplatsen stora arbetsmiljöproblem. Det var stressigt och bolaget hade svårt att hålla sitt avtal om svarstider. Delvis på grund av tekniska problem då operatören ibland var tvungen att byta station då hörlurarna inte fungerade.

När en stickkontroll gjordes så visade det sig att larmoperatören hade fler avslutade larmsamtal än andra operatörer. Men i stället för att utreda vad som låg bakom detta så kallades hon in till ledningen och avskedades.

Unionen stämmer SOS-alarm för avskedandet

Under åren hade hon aldrig haft några klagomål. Hon var också en av de operatörer som tog emot flest samtal, vilket skulle kunna förklara varför hon också hade fler avslutade samtal menar Unionen i sin stämningsansökan. Ett avslutat samtal leder dessutom ögonblickligen till en ny inringare, så vad larmoperatören skulle ha tjänat på att neka fler samtal är oklart, skriver Unionens jurister.

Unionen stämmer nu SOS-alarm på sammanlagt 150 000 kronor för medlemmens räkning.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

42 miljoner till Unionens medlemmar

Sammanlagt betalades 42 miljoner kronor ut till Unionens medlemmar 2025 efter rättsprocesser och omprövning i försäkringsärenden.
Lina Björk Publicerad 4 mars 2026, kl 06:32
Domarklubba och Malin Wulcan, chefsjurist på Unionen, i kontorsmiljö som illustrerar Unionens arbetsrättsliga tvister och ersättningar 2025.
Varje år företräder Unionens jurister över hundra medlemmar i domstol. Förra året fick medlemmarna 42 miljoner kronor i ersättning efter tvister om lön, uppsägningar och a-kassa, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. Foto: Peter Knutsson/Colourbox

2024 slog antalet konkurser rekord enligt myndigheten Tillväxtanalys. Antalet var det högsta sedan 1998, vilket också märktes i Unionens statistik. Och 2025  var det fortsatt en hög nivå. Sammanlagt begärde förbundet 89 företag i konkurs, för att kunna aktivera den statliga lönegarantin. 

– Det är ett tecken på att det varit en svag konjunktur, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen. 

Under fjolåret inkom 508 nya arbetsrättsliga ärenden, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked, som ledde till att det betalades 38 miljoner ersättning till förbundets medlemmar efter förhandlingar i domstol. Förbundets jurister hjälpte dessutom till att bedöma 173 försäkringsrättsliga ärenden, om arbetsskador och a-kassa. Här fick medlemmarna fyra miljoner kronor i ersättning. 

Höga krav på medlemmar – men många krav jämkas

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem påstås röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. Förra året jämkades krav på cirka 30 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på men som inte kom att bli fastslagna.  

–  Att berätta om företagshemligheter eller att bryta mot lojalitetsplikten eller en konkurrensklausul kan leda till höga viten och skadestånd. Så även om vi inte företräder så många medlemmar varje år är beloppen ofta höga, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen som också orsakat dig ekonomisk skada, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året använde 48 personer den möjligheten och kritiserade förbundets handläggning.