Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

La på för snabbt – fick sparken av SOS-alarm

Pressen att undvika felringningar gjorde att larmoperatören ibland fick avbryta samtal och lägga på luren då ingen fanns på andra sidan. Men när stickkontroller gjordes av SOS-alarm blev hon av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
SOS-alarms logga
Arbetsmiljön var stressig på SOS-alarm och larmoperatörerna hade svårt att klara av kraven på svarstider, enligt stämningsansökan. Foto: Johan Nilsson/TT

Av alla samtal som kommer in till SOS-alarm är ungefär en tredjedel felringningar. Kraven från chefshåll att enbart svara på nödsamtal har gjort att man instruerat de anställda att avsluta samtalet om man inte fått kontakt med den som ringer inom sju till åtta sekunder.

När larmoperatören jobbat på SOS-alarm i fem år fick hon en ny chef. Vid den tiden hade arbetsplatsen stora arbetsmiljöproblem. Det var stressigt och bolaget hade svårt att hålla sitt avtal om svarstider. Delvis på grund av tekniska problem då operatören ibland var tvungen att byta station då hörlurarna inte fungerade.

När en stickkontroll gjordes så visade det sig att larmoperatören hade fler avslutade larmsamtal än andra operatörer. Men i stället för att utreda vad som låg bakom detta så kallades hon in till ledningen och avskedades.

Unionen stämmer SOS-alarm för avskedandet

Under åren hade hon aldrig haft några klagomål. Hon var också en av de operatörer som tog emot flest samtal, vilket skulle kunna förklara varför hon också hade fler avslutade samtal menar Unionen i sin stämningsansökan. Ett avslutat samtal leder dessutom ögonblickligen till en ny inringare, så vad larmoperatören skulle ha tjänat på att neka fler samtal är oklart, skriver Unionens jurister.

Unionen stämmer nu SOS-alarm på sammanlagt 150 000 kronor för medlemmens räkning.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."