Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

La på för snabbt – fick sparken av SOS-alarm

Pressen att undvika felringningar gjorde att larmoperatören ibland fick avbryta samtal och lägga på luren då ingen fanns på andra sidan. Men när stickkontroller gjordes av SOS-alarm blev hon av med jobbet.
Lina Björk Publicerad
SOS-alarms logga
Arbetsmiljön var stressig på SOS-alarm och larmoperatörerna hade svårt att klara av kraven på svarstider, enligt stämningsansökan. Foto: Johan Nilsson/TT

Av alla samtal som kommer in till SOS-alarm är ungefär en tredjedel felringningar. Kraven från chefshåll att enbart svara på nödsamtal har gjort att man instruerat de anställda att avsluta samtalet om man inte fått kontakt med den som ringer inom sju till åtta sekunder.

När larmoperatören jobbat på SOS-alarm i fem år fick hon en ny chef. Vid den tiden hade arbetsplatsen stora arbetsmiljöproblem. Det var stressigt och bolaget hade svårt att hålla sitt avtal om svarstider. Delvis på grund av tekniska problem då operatören ibland var tvungen att byta station då hörlurarna inte fungerade.

När en stickkontroll gjordes så visade det sig att larmoperatören hade fler avslutade larmsamtal än andra operatörer. Men i stället för att utreda vad som låg bakom detta så kallades hon in till ledningen och avskedades.

Unionen stämmer SOS-alarm för avskedandet

Under åren hade hon aldrig haft några klagomål. Hon var också en av de operatörer som tog emot flest samtal, vilket skulle kunna förklara varför hon också hade fler avslutade samtal menar Unionen i sin stämningsansökan. Ett avslutat samtal leder dessutom ögonblickligen till en ny inringare, så vad larmoperatören skulle ha tjänat på att neka fler samtal är oklart, skriver Unionens jurister.

Unionen stämmer nu SOS-alarm på sammanlagt 150 000 kronor för medlemmens räkning.

Kollega har kontaktat SOS Alarm, som avböjer att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.