Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag stäms för tre felaktiga avskedanden

Sedan tre anställda vid ett IT-företag i Stockholm avskedats har nu Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd, i tingsrätten. Förbundet kräver ett miljonbelopp i skadestånd till de drabbade medlemmarna.
Anita Täpp Publicerad
Proxima Studio/Colourbox
Unionen stämmer IT-företaget för tre felaktiga avskedanden. Proxima Studio/Colourbox

Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter, som är ombud för de avskedade, vill i nuläget inte berätta så mycket om bakgrunden till företagets agerande.

– I avskedsärenden är det arbetsgivaren som har bevisbördan. Det ankommer därför på arbetsgivaren att lägga fram de omständigheter som arbetgivaren menar utgör grund för avskedande. När de är framlagda kommer vi att bemöta dem.

– Men i korthet kan man säga att det handlar om de arbetsmetoder som de avskedade har använt i förhållande till de kunder som företaget säljer produkter till. Att de ska ha använt sig av olika marknadsföringsmedel och volymrabatter på ett oriktigt sätt. Vilket arbetsgivaren menar kan ha påverkat priserna på ett sätt som bryter mot företagets policy och riktlinjer, säger Viktor Anesäter.

De avskedade hävdar å sin sida att de bara använt sedan långt tidigare etablerade och godkända arbetsmetoder vid företaget.

– Därför förstår de inte heller varför de har blivit avskedade, säger Viktor Anesäter.

Han påpekar att arbetsgivaren inte har gjort några formella fel i den process som föregått Unionens stämningsansökan.

– Men utifrån det som anförts i tidigare förhandlingarna på regional nivå och det underlag som sedan lagts fram så håller vi alltså inte med om att det skulle finnas laglig grund för de här avskedandena.

I de tre stämningsansökningar som nu lämnats in till tingsrätten yrkar Unionen på ett ekonomiskt och allmänt skadestånd på totalt över 1,5 miljoner kronor för medlemmarnas räkning.

Så säger lagen

Enligt las, lagen om anställningsskydd, får en arbetsgivare bara avskeda en anställd om denne grovt har misskött sin anställning. Några exempel på vad det kan vara är hot om våld, stöld, förskingring, illojal konkurrens och arbetsvägran.

Den anställde ska förvarnas om detta minst en vecka före själva avskedandet. Om den anställde eller facket då begär överläggningar får den anställde inte avskedas innan överläggningarna är klara. Den avskedade ska ha ett skriftligt besked om det, antingen direkt i handen eller i ett rekommenderat brev.

Vid ett avsked får man direkt lämna anställningen och har inte längre rätt till lön och andra anställningsförmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.