Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

IT-företag stäms för tre felaktiga avskedanden

Sedan tre anställda vid ett IT-företag i Stockholm avskedats har nu Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd, i tingsrätten. Förbundet kräver ett miljonbelopp i skadestånd till de drabbade medlemmarna.
Anita Täpp Publicerad
Proxima Studio/Colourbox
Unionen stämmer IT-företaget för tre felaktiga avskedanden. Proxima Studio/Colourbox

Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter, som är ombud för de avskedade, vill i nuläget inte berätta så mycket om bakgrunden till företagets agerande.

– I avskedsärenden är det arbetsgivaren som har bevisbördan. Det ankommer därför på arbetsgivaren att lägga fram de omständigheter som arbetgivaren menar utgör grund för avskedande. När de är framlagda kommer vi att bemöta dem.

– Men i korthet kan man säga att det handlar om de arbetsmetoder som de avskedade har använt i förhållande till de kunder som företaget säljer produkter till. Att de ska ha använt sig av olika marknadsföringsmedel och volymrabatter på ett oriktigt sätt. Vilket arbetsgivaren menar kan ha påverkat priserna på ett sätt som bryter mot företagets policy och riktlinjer, säger Viktor Anesäter.

De avskedade hävdar å sin sida att de bara använt sedan långt tidigare etablerade och godkända arbetsmetoder vid företaget.

– Därför förstår de inte heller varför de har blivit avskedade, säger Viktor Anesäter.

Han påpekar att arbetsgivaren inte har gjort några formella fel i den process som föregått Unionens stämningsansökan.

– Men utifrån det som anförts i tidigare förhandlingarna på regional nivå och det underlag som sedan lagts fram så håller vi alltså inte med om att det skulle finnas laglig grund för de här avskedandena.

I de tre stämningsansökningar som nu lämnats in till tingsrätten yrkar Unionen på ett ekonomiskt och allmänt skadestånd på totalt över 1,5 miljoner kronor för medlemmarnas räkning.

Så säger lagen

Enligt las, lagen om anställningsskydd, får en arbetsgivare bara avskeda en anställd om denne grovt har misskött sin anställning. Några exempel på vad det kan vara är hot om våld, stöld, förskingring, illojal konkurrens och arbetsvägran.

Den anställde ska förvarnas om detta minst en vecka före själva avskedandet. Om den anställde eller facket då begär överläggningar får den anställde inte avskedas innan överläggningarna är klara. Den avskedade ska ha ett skriftligt besked om det, antingen direkt i handen eller i ett rekommenderat brev.

Vid ett avsked får man direkt lämna anställningen och har inte längre rätt till lön och andra anställningsförmåner.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.