Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
IT-företag stäms för tre felaktiga avskedanden
Sedan tre anställda vid ett IT-företag i Stockholm avskedats har nu Unionen stämt företaget för brott mot las, lagen om anställningsskydd, i tingsrätten. Förbundet kräver ett miljonbelopp i skadestånd till de drabbade medlemmarna.
Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter, som är ombud för de avskedade, vill i nuläget inte berätta så mycket om bakgrunden till företagets agerande.
– I avskedsärenden är det arbetsgivaren som har bevisbördan. Det ankommer därför på arbetsgivaren att lägga fram de omständigheter som arbetgivaren menar utgör grund för avskedande. När de är framlagda kommer vi att bemöta dem.
– Men i korthet kan man säga att det handlar om de arbetsmetoder som de avskedade har använt i förhållande till de kunder som företaget säljer produkter till. Att de ska ha använt sig av olika marknadsföringsmedel och volymrabatter på ett oriktigt sätt. Vilket arbetsgivaren menar kan ha påverkat priserna på ett sätt som bryter mot företagets policy och riktlinjer, säger Viktor Anesäter.
De avskedade hävdar å sin sida att de bara använt sedan långt tidigare etablerade och godkända arbetsmetoder vid företaget.
– Därför förstår de inte heller varför de har blivit avskedade, säger Viktor Anesäter.
Han påpekar att arbetsgivaren inte har gjort några formella fel i den process som föregått Unionens stämningsansökan.
– Men utifrån det som anförts i tidigare förhandlingarna på regional nivå och det underlag som sedan lagts fram så håller vi alltså inte med om att det skulle finnas laglig grund för de här avskedandena.
I de tre stämningsansökningar som nu lämnats in till tingsrätten yrkar Unionen på ett ekonomiskt och allmänt skadestånd på totalt över 1,5 miljoner kronor för medlemmarnas räkning.
Så säger lagen
Enligt las, lagen om anställningsskydd, får en arbetsgivare bara avskeda en anställd om denne grovt har misskött sin anställning. Några exempel på vad det kan vara är hot om våld, stöld, förskingring, illojal konkurrens och arbetsvägran.
Den anställde ska förvarnas om detta minst en vecka före själva avskedandet. Om den anställde eller facket då begär överläggningar får den anställde inte avskedas innan överläggningarna är klara. Den avskedade ska ha ett skriftligt besked om det, antingen direkt i handen eller i ett rekommenderat brev.
Vid ett avsked får man direkt lämna anställningen och har inte längre rätt till lön och andra anställningsförmåner.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Blåstes på 400 000 i bonus
Jobbar du i ett utländskt bolag? Då bör du upprätta ett avtal om att svensk lag gäller vid en tvist med din arbetsgivare.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
En marknadschef, som blåstes på över 400 000 kronor i bonus av ett nederländskt företag, får nu sin sak prövad i svensk domstol – tack vare ett sådant avtal.
Kvinnan var marknadschef på ett företag med hemvist i Nederländerna och jobbade i huvudsak från sitt hem i Göteborg. Förutom lön var hon berättigad till en prestationsbaserad bonus. I januari förra året hade hon ett möte med företagets vd som meddelade att hon hade uppfyllt målen för 2024 till fullo och därför skulle få maximal bonus, 427 500 kronor.
Men det skulle visa sig att arbetsgivaren inte ville betala ut några pengar. När det gått två månader kontaktade hon vd:n igen som bekräftade att hon var berättigad till ersättningen och gav instruktioner till sina medarbetare att verkställa utbetalningen av bonusen. Men kvinnan fick aldrig någon bonus och nu har Unionen stämt det nederländska företaget för att få ut pengarna till medlemmen.
Bolaget: Vd:n saknade mandat
Bolaget hävdar att vd:n inte hade mandat att besluta om marknadschefens bonus eftersom han sagt upp sig. Unionen anser att det saknar betydelse eftersom han otvivelaktigt var registrerad som vd när han hade gav löftet om bonus. Sammanlagt kräver Unionen företaget på 520 000 kronor i utebliven ersättning för medlemmens räkning.
Nu ska saken avgöras i Göteborgs tingsrätt. Att det blir i svensk – och inte nederländsk – domstol beror på att marknadschefen och arbetsgivaren hade upprättat ett avtal om vilket lands lagstiftning som ska tillämpas i händelse av en tvist. Det kallas prorogationsavtal (se faktaruta).
Jobbar du åt ett bolag utomlands? Då är avtalet avgörande
Unionen rekommenderar alla arbetstagare som är anställda i bolag med hemvist utanför Sveriges gränser att upprätta avtal om att det är svensk lagstiftning som ska gälla.
– Om arbetstagaren arbetar i ett land och arbetsgivaren är registrerat i ett annat land är det en god idé att reglera detta. Arbetstagaren har typiskt sett ett intresse av att kunna få sin sak prövad i sitt hemvistland, vilket det alltså är möjligt att komma överens om i ett anställningsavtal, säger Viktor Anesäter, förbundsjurist på Unionen och som företräder marknadschefen.
Är det någon skillnad om företaget har sin hemvist i ett EU-land eller utanför EU:s gränser?
– Det kan ändå vara möjligt för en arbetstagare att väcka talan i sitt hemvistland. Inom EU finns lagstiftning som reglerar sådana situationer men frågorna beror på omständigheterna i det enskilda fallet och därför är det säkrast att avtala om vad som ska gälla.
Vad är ett prorogationsavtal?
Ett prorogationsavtal är en överenskommelse där parterna i förväg bestämmer vilken domstol som ska vara behörig att hantera en eventuell framtida tvist. Avtalet är vanligt i samband med internationella affärer. Det ökar förutsebarheten och undviker osäkerhet om var en rättegång ska äga rum.
