Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

HP-fack gör självrannsakande rapport

De senaste åren har hundratals personer fått lämna Hewlett Packard i Sverige, ofta genom så kallade frivilliga lösningar. Nu har Sifklubben försökt ta reda på vad som har hänt med dem som slutat, och hur klubben kan förbättra sin verksamhet i sådana processer.
Publicerad
Riksklubben på HP har i samarbete med Sif Stockholm sökt upp gamla medarbetare och bett dem svara på en enkät om bland annat nuvarande sysselsättning och hur man anser att facket skött sig.
- Vi vill visa att vi bryr oss om dem som slutar, och, om så är fallet, tala om för vår arbetsgivare att de inte har skött sig, säger Hans Fryklund, riksklubbsordförande.
Enkäten är en pilotstudie. De svarande är för få för att man ska kunna dra några generella slutsatser om hur nöjda eller missnöjda de är med hur utköpen har gått till. Men svaren visar att hälften har fått nya anställningar, endast ett fåtal är arbetssökande. De som personligen kontaktats av arbetsgivaren är osäkra på om de skulle ta erbjudandet om de ställdes inför samma fråga i dag. De som själva tog initiativ till en ekonomisk uppgörelse är i högre utsträckning nöjda med sitt beslut. Missnöjet mot facket bestod i huvudsak av brist på information och stöd.
Tanken är att andra företag ska kunna göra liknande undersökningar och hämta inspiration av de slutsatser man drar på HP om hur Sifklubben bör agera när företag bestämmer sig för att erbjuda frivilliga uppsägningspaket.
- Det här ju inget unikt för HP. Många IT-företag går ut med erbjudanden om ett antal månadslöner mot att man går med på att bli uppsagd. Det sker kontinuerligt, säger Hans Fryklund.
På HP får klubben information om vilka personer företaget ämnar föreslå uppsägningspaket. På många andra företag blir facket sidsteppat.
- Vi kan ifrågasätta arbetsgivarens planer, och det händer faktiskt att de ändrar sig.
Trots det anser Fryklund att företag som väljer att gå på individer, i stället för att lägga ett varsel och sköta det hela förhandlingsvägen, undergräver fackets roll.
- Fler och fler medlemmar undrar vad de ska ha facket till.
På HP har Sifklubben därför tagit ett beslut att alltid boka personligt möte med dem som berörs.
- Det är viktigt att de som får ett erbjudande känner till att de inte ska ha bråttom. De ska ta reda på vad det kan få för konsekvenser för dem först, och veta att så fort de har skrivit under har de inget mer att säga till om, säger Hans Fryklund.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.