Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

HP-fack gör självrannsakande rapport

De senaste åren har hundratals personer fått lämna Hewlett Packard i Sverige, ofta genom så kallade frivilliga lösningar. Nu har Sifklubben försökt ta reda på vad som har hänt med dem som slutat, och hur klubben kan förbättra sin verksamhet i sådana processer.
Publicerad
Riksklubben på HP har i samarbete med Sif Stockholm sökt upp gamla medarbetare och bett dem svara på en enkät om bland annat nuvarande sysselsättning och hur man anser att facket skött sig.
- Vi vill visa att vi bryr oss om dem som slutar, och, om så är fallet, tala om för vår arbetsgivare att de inte har skött sig, säger Hans Fryklund, riksklubbsordförande.
Enkäten är en pilotstudie. De svarande är för få för att man ska kunna dra några generella slutsatser om hur nöjda eller missnöjda de är med hur utköpen har gått till. Men svaren visar att hälften har fått nya anställningar, endast ett fåtal är arbetssökande. De som personligen kontaktats av arbetsgivaren är osäkra på om de skulle ta erbjudandet om de ställdes inför samma fråga i dag. De som själva tog initiativ till en ekonomisk uppgörelse är i högre utsträckning nöjda med sitt beslut. Missnöjet mot facket bestod i huvudsak av brist på information och stöd.
Tanken är att andra företag ska kunna göra liknande undersökningar och hämta inspiration av de slutsatser man drar på HP om hur Sifklubben bör agera när företag bestämmer sig för att erbjuda frivilliga uppsägningspaket.
- Det här ju inget unikt för HP. Många IT-företag går ut med erbjudanden om ett antal månadslöner mot att man går med på att bli uppsagd. Det sker kontinuerligt, säger Hans Fryklund.
På HP får klubben information om vilka personer företaget ämnar föreslå uppsägningspaket. På många andra företag blir facket sidsteppat.
- Vi kan ifrågasätta arbetsgivarens planer, och det händer faktiskt att de ändrar sig.
Trots det anser Fryklund att företag som väljer att gå på individer, i stället för att lägga ett varsel och sköta det hela förhandlingsvägen, undergräver fackets roll.
- Fler och fler medlemmar undrar vad de ska ha facket till.
På HP har Sifklubben därför tagit ett beslut att alltid boka personligt möte med dem som berörs.
- Det är viktigt att de som får ett erbjudande känner till att de inte ska ha bråttom. De ska ta reda på vad det kan få för konsekvenser för dem först, och veta att så fort de har skrivit under har de inget mer att säga till om, säger Hans Fryklund.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund, Ola Rennstam Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

UPPDATERAD 4 maj 2026.
Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars process har pågått sedan 2023.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Beslutet innebär att Kim Beligantols mål kommer att tas upp i Arbetsdomstolen i slutet av augusti. Han är lättad över beskedet men har upplevt den tre år långa väntan som påfrestande.

– Det har inneburit en osäkerhet kring hur jag ska planera min framtid, eftersom jag inte vet hur tvisten kommer att sluta.  Att vänta har påverkat mig mentalt i form av stress och oro. Oenigheten i sig har också varit påfrestande, eftersom den rör min och familjens trygghet, säger han.

– Självklart är jag glad att målet blir prövat men att möta de där människorna igen är inget jag längtar efter. 

AD: ”Vi är nöjda”

Lars Dirke, ordförande för Arbetsdomstolen, säger till Arbetet att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till tidningen.