Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

HP-fack gör självrannsakande rapport

De senaste åren har hundratals personer fått lämna Hewlett Packard i Sverige, ofta genom så kallade frivilliga lösningar. Nu har Sifklubben försökt ta reda på vad som har hänt med dem som slutat, och hur klubben kan förbättra sin verksamhet i sådana processer.
Publicerad
Riksklubben på HP har i samarbete med Sif Stockholm sökt upp gamla medarbetare och bett dem svara på en enkät om bland annat nuvarande sysselsättning och hur man anser att facket skött sig.
- Vi vill visa att vi bryr oss om dem som slutar, och, om så är fallet, tala om för vår arbetsgivare att de inte har skött sig, säger Hans Fryklund, riksklubbsordförande.
Enkäten är en pilotstudie. De svarande är för få för att man ska kunna dra några generella slutsatser om hur nöjda eller missnöjda de är med hur utköpen har gått till. Men svaren visar att hälften har fått nya anställningar, endast ett fåtal är arbetssökande. De som personligen kontaktats av arbetsgivaren är osäkra på om de skulle ta erbjudandet om de ställdes inför samma fråga i dag. De som själva tog initiativ till en ekonomisk uppgörelse är i högre utsträckning nöjda med sitt beslut. Missnöjet mot facket bestod i huvudsak av brist på information och stöd.
Tanken är att andra företag ska kunna göra liknande undersökningar och hämta inspiration av de slutsatser man drar på HP om hur Sifklubben bör agera när företag bestämmer sig för att erbjuda frivilliga uppsägningspaket.
- Det här ju inget unikt för HP. Många IT-företag går ut med erbjudanden om ett antal månadslöner mot att man går med på att bli uppsagd. Det sker kontinuerligt, säger Hans Fryklund.
På HP får klubben information om vilka personer företaget ämnar föreslå uppsägningspaket. På många andra företag blir facket sidsteppat.
- Vi kan ifrågasätta arbetsgivarens planer, och det händer faktiskt att de ändrar sig.
Trots det anser Fryklund att företag som väljer att gå på individer, i stället för att lägga ett varsel och sköta det hela förhandlingsvägen, undergräver fackets roll.
- Fler och fler medlemmar undrar vad de ska ha facket till.
På HP har Sifklubben därför tagit ett beslut att alltid boka personligt möte med dem som berörs.
- Det är viktigt att de som får ett erbjudande känner till att de inte ska ha bråttom. De ska ta reda på vad det kan få för konsekvenser för dem först, och veta att så fort de har skrivit under har de inget mer att säga till om, säger Hans Fryklund.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.