Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Flextronics säger upp avtal inför försäljning

De anställda kan mista möjligheten att gå i tidig pension samtidigt som de 34 semesterdagarna kan bli färre. Inför samgåendet med Telavie har Flextronics Network Services sagt upp alla centrala och lokala avtal.
Publicerad
- Företaget vill göra anställningsvillkoren mer marknadsmässiga, säger Roland Wassén ordförande för Sifs koncernfack på Flextronics Network Services.
Majoriteten av de närmare 4 000 anställda på bolaget arbetade tidigare på Telia. Sedan den tiden har de rätt att gå i pension vid 60 eller 63. Till det kommer 34 semesterdagar.
- Medlemmarna är förbannande. Vi kommer att slåss för att behålla förmånerna, säger Roland Wassén
När det i förra veckan stod klart att Telavie vill ta över verksamheten pågick förhandlingar om övertalighet rörande ett 40-tal personer.
- Vi avslutade i oenighet, läget blev komplicerat på grund av affären, säger Roland Wassén.
Frågetecknen är flera.
- Enligt lagen om anställningsskydd får inte ett bolag städas innan försäljning, säger Wassén.
Facket undersöker nu vad avsiktsförklaringen om samgående står för i lagens mening.
På onsdag fortsätter förhandlingarna, oklarheter finns kring övertagandet.
Telavie, som säljer nätverkstjänster, hette tidigare Bravida Telecom och ägs sedan årsskiftet av riskkapitalfonden Altor. Det nya företaget ska till 70 procent ägas av Altor och till 30 procent av Flextronics. Efter fusionen kommer bolaget att ha verksamhet i 18 länder.
Flextronics Network Services har sedan övergången från Telia för fyra år sedan minskat antalet anställda från 5 300 till 3 900. Företaget har verksamhet på ett stort antal orter i hela landet.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.