Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fick inte jobbet - arbetsgivaren hade läst sambons blogg

Civilingenjören Jonas Pihlström fick inte anställningen, fast hans utbildning var skräddarsydd för jobbet. Chefen hade tagit del av hans sambos blogg.<br />
Admin Admin Publicerad
Jonas Pihlström tyckte att chanserna var goda till jobbet på Noss i Norrköping.
Hans utbildning var inriktad mot skogsindustrin och under intervjun berättade chefen att företaget hade ett gott öga till teknologer från Chalmers.
Men jobbet gick till en person med avsevärt kortare utbildning.
Bland ansökningshandlingarna Jonas Pihlström fick tillbaka med posten hittade han ett egendomligt dokument: en kopia av sin sambos bloggsida.
På bloggen berättar sambon om parets nya fina lägenhet i Göteborg och att hon inte vill flytta till Norrköping. Sambon skriver: "Denna vecka ska han få svar om jobbet i Norrköping. Hoppas han inte får det. Vill som sagt inte flytta."
På kopian av bloggen hade någon från företaget Noss satt en post it-lapp med texten: Vad göra?
- Jag blev helt paff. Jag hade aldrig kollat på hennes blogg. Där stod ju sånt som en arbetsgivare kanske inte har med att göra, säger Jonas Pihlström.
Jonas Pihlström tyckte det var extra skumt att varken hans eget eller sambons namn fanns på bloggen, hon använder pseudonym. Han försökte själv leta efter bloggen på Internet men lyckades inte.
När Jonas Pihlström ringde upp och konfronterade personalhandläggaren blev hon enligt honom darrig på rösten.
Han hänvisades till controllern på den aktuella avdelningen som enligt Jonas Pihlström berättade att företaget använder öppna källor för att kolla dem som söker jobb.
Controllern på Noss, Tommy Jersenius, tillbakavisar den uppgiften. Noss använder sig enligt honom inte regelmässigt av Internet för att kontrollera arbetssökanden.
Enligt Tommy Jersenius var det en enskild medarbetare som på eget bevåg letat upp bloggen.
Misstaget som enligt Jersenius begåtts, var att pappret skickades tillbaka till Jonas Pihlström.
- Det är mycket tråkigt. Det är en medarbetare som av misstag råkat skicka med ett internt arbetsmaterial. Det har jag bett om ursäkt för, säger Tommy Jersenius.
Han vill inte berätta vem som sökt reda på bloggen eller hur personen gått tillväga.
Vilken betydelse hade blogginformationen för bedömningen av Jonas Pihlström?
- Det kan jag inte avgöra. För mig hade det ingen betydelse, men det är inte jag ensam som fattar det enskilda beslutet.
Tommy Jersenius påpekar att personen som fick jobbet visserligen hade kortare utbildning, men erfarenhet från branschen. Han säger också att det inte finns något principiellt hinder för dem att göra sökningar på Internet.
Men borde man inte berätta det i förväg?
- Det där är en svår fråga som jag inte kan svara på. Det har skett ett teknikskifte och vi vet inte hur vi ska förhålla oss.
Civilingenjören Jonas Pihlström fortsätter nu att söka jobb. Sambon har stängt sin blogg, men han har en obehaglig eftersmak av att vara kränkt.
- Det är läskigt hur långt arbetsgivaren kollar en. Jag tror inte folk är medvetna om vilka metoder som används. Det är extra snöpligt att gå miste om ett jobb på grund av något jag själv inte skrivit.

THOMAS HELDMARK

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.