Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt hopp om ändring av tjänstedirektivet

EU:s sysselsättningsutskott föreslår i sitt remissvar på tjänstedirektivet en rad förändringar som går i linje med fackets synpunkter. Bland annat anser man att ursprungslandsprincipen ska slopas.<br />
Publicerad
Enligt ursprungslandsprincipen ska hemlandets lagar och avtal råda för arbetstagare utomlands. Orimligt anser flera fackliga instanser som oroar sig för att det kan leda till social dumpning.
- Det skulle innebära att man kan få 25 olika lagar på en byggarbetsplats. Men jag tror att det går att få pragmatiska lösningar, säger Sven Svensson på LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor.
Sysselsättningsutskottet föreslår också att man ska kunna kräva att utländska företag har en arbetsgivarrepresentant i det land de utför arbete. För svensk del är det avgörande för att kunna teckna kollektivavtal.
- I grunden handlar det om att de arbetsrättsliga systemen inte ska undergrävas av direktivet. Här har vi byggt upp nationella system under lång tid. Att rycka bort det kan få oöverskådliga konsekvenser. EU ska lägga miniminivåer. De ska inte ge sig på de nationella reglerna. Det finns klart i EU:s fördrag, säger Sven Svensson.
I det arbetspapper som sysselsättningsutskottets rapportör Anne van Lancker nu har presenterat har man tagit in mycket av den kritik som framförts av bland andra Europafacket.
- Rapportören har mycket väl förstått vad det handlar om. Det är tre saker som måste ordnas: de fackliga grundrättigheterna, det vill säga rätten att förhandla, teckna avtal och konflikträtten ska inte betraktas som hinder för fri rörlighet, arbetsrätten ska styras av de internationella och nationella instrument som finns och till sist måste det skapas praktiska förutsättningar för att tillämpa reglerna.
Förslaget till tjänstedirektiv presenterades av EU-kommissionen för ett år sedan och ska behandlas i flera instanser. Det kan ta lång tid innan det finns ett färdigbehandlat förslag att ta ställning till.
- Ett snabbt ärende tar två år. Det finns de som tagit 33 år, säger Sven Svensson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.