Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt hopp om ändring av tjänstedirektivet

EU:s sysselsättningsutskott föreslår i sitt remissvar på tjänstedirektivet en rad förändringar som går i linje med fackets synpunkter. Bland annat anser man att ursprungslandsprincipen ska slopas.<br />
Publicerad
Enligt ursprungslandsprincipen ska hemlandets lagar och avtal råda för arbetstagare utomlands. Orimligt anser flera fackliga instanser som oroar sig för att det kan leda till social dumpning.
- Det skulle innebära att man kan få 25 olika lagar på en byggarbetsplats. Men jag tror att det går att få pragmatiska lösningar, säger Sven Svensson på LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor.
Sysselsättningsutskottet föreslår också att man ska kunna kräva att utländska företag har en arbetsgivarrepresentant i det land de utför arbete. För svensk del är det avgörande för att kunna teckna kollektivavtal.
- I grunden handlar det om att de arbetsrättsliga systemen inte ska undergrävas av direktivet. Här har vi byggt upp nationella system under lång tid. Att rycka bort det kan få oöverskådliga konsekvenser. EU ska lägga miniminivåer. De ska inte ge sig på de nationella reglerna. Det finns klart i EU:s fördrag, säger Sven Svensson.
I det arbetspapper som sysselsättningsutskottets rapportör Anne van Lancker nu har presenterat har man tagit in mycket av den kritik som framförts av bland andra Europafacket.
- Rapportören har mycket väl förstått vad det handlar om. Det är tre saker som måste ordnas: de fackliga grundrättigheterna, det vill säga rätten att förhandla, teckna avtal och konflikträtten ska inte betraktas som hinder för fri rörlighet, arbetsrätten ska styras av de internationella och nationella instrument som finns och till sist måste det skapas praktiska förutsättningar för att tillämpa reglerna.
Förslaget till tjänstedirektiv presenterades av EU-kommissionen för ett år sedan och ska behandlas i flera instanser. Det kan ta lång tid innan det finns ett färdigbehandlat förslag att ta ställning till.
- Ett snabbt ärende tar två år. Det finns de som tagit 33 år, säger Sven Svensson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.