Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fackligt hopp om ändring av tjänstedirektivet

EU:s sysselsättningsutskott föreslår i sitt remissvar på tjänstedirektivet en rad förändringar som går i linje med fackets synpunkter. Bland annat anser man att ursprungslandsprincipen ska slopas.<br />
Publicerad
Enligt ursprungslandsprincipen ska hemlandets lagar och avtal råda för arbetstagare utomlands. Orimligt anser flera fackliga instanser som oroar sig för att det kan leda till social dumpning.
- Det skulle innebära att man kan få 25 olika lagar på en byggarbetsplats. Men jag tror att det går att få pragmatiska lösningar, säger Sven Svensson på LO:s, TCO:s och Sacos Brysselkontor.
Sysselsättningsutskottet föreslår också att man ska kunna kräva att utländska företag har en arbetsgivarrepresentant i det land de utför arbete. För svensk del är det avgörande för att kunna teckna kollektivavtal.
- I grunden handlar det om att de arbetsrättsliga systemen inte ska undergrävas av direktivet. Här har vi byggt upp nationella system under lång tid. Att rycka bort det kan få oöverskådliga konsekvenser. EU ska lägga miniminivåer. De ska inte ge sig på de nationella reglerna. Det finns klart i EU:s fördrag, säger Sven Svensson.
I det arbetspapper som sysselsättningsutskottets rapportör Anne van Lancker nu har presenterat har man tagit in mycket av den kritik som framförts av bland andra Europafacket.
- Rapportören har mycket väl förstått vad det handlar om. Det är tre saker som måste ordnas: de fackliga grundrättigheterna, det vill säga rätten att förhandla, teckna avtal och konflikträtten ska inte betraktas som hinder för fri rörlighet, arbetsrätten ska styras av de internationella och nationella instrument som finns och till sist måste det skapas praktiska förutsättningar för att tillämpa reglerna.
Förslaget till tjänstedirektiv presenterades av EU-kommissionen för ett år sedan och ska behandlas i flera instanser. Det kan ta lång tid innan det finns ett färdigbehandlat förslag att ta ställning till.
- Ett snabbt ärende tar två år. Det finns de som tagit 33 år, säger Sven Svensson.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."