Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket växer i ekonomiska frizoner

Runt 125 000 personer arbetar i fyra ekonomiska frizoner i Sri Lanka. Sedan ett år organiserar sig allt fler fackligt.<br />
Publicerad
Det var när en kvinna avskedades från sitt jobb efter att ha gått på toaletten utan att be om lov som kraftiga protester bröt ut. Anställda strejkade och fackförbundet FTZGSEU som varit vilande i närmare tio år fick nytt liv.
- Man strejkade i tre dagar. På den fjärde dagen var 900 anställda med i den fackliga organisationen. Det spred sig vidare till andra frizoner och närliggande industrier, berättar Mats Wingborg, journalist och författare som följt utvecklingen i Sri Lanka.
I dag har förbundet mellan 30 000 och 40 000 medlemmar. Efter flodvågskatastrofen arbetar man med att hitta medlemmar och stötta dem som förlorat allt.
- Nu befinner sig landet i chocktillstånd, men den fackliga strukturen kommer inte att påverkas långsiktigt, säger Mats Wingborg.
Att bedriva facklig verksamhet i ekonomiska frizoner är i regel svårt. I vissa fall är det förbjudet, men den lankesiska fackföreningsrörelsen fick in en paragraf i lagen redan 1977 om att det skulle tillåtas.
Det finns i dag flera tusen ekonomiska frizoner i världen, de flesta i Asien. Det är avgränsade områden där staterna lockar utländska investerare bland annat genom gratis mark, skattebefrielse och personal till låga kostnader. Internationalen FFI beräknar att 42 miljoner personer arbetar i zonerna. Majoriteten är kvinnor. De arbetar och lever ofta under hårda villkor.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."