Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Facket vägras handling i omplaceringsärende

När en medlem omplacerades krävde facket att få veta vem som lämnat uppgifterna till Polisen. Men Polismyndigheten vägrade att lämna ut handlingarna. Nu har kammarrätten gett dem rätt - uppgifterna är inte offentlig handling.
Ola Rennstam Publicerad

När Polisen i Stockholm fick specifik information om en anställd valde man att omplacera vederbörande. En facklig representant för den lokala Seko-klubbben reagerade starkt och ville polisanmäla person som lämnat uppgiften till arbetsgivaren.
Men när mannen, i egenskap av fackligt ombud, begärde att få en kopia av de ursprungliga anteckningarna där uppgifterna framgår fick han nobben. Enligt polismyndigheten var anteckningarna inte en allmän handling enligt Tryckfrihetsförordningen.

Fackrepresentanten överklagade beslutet till kammarrätten med motiveringen att handlingen skulle lämnas ut med stöd av medbestämmandelagen, mbl. Detta eftersom polismyndigheten åberopat uppgifterna om medlemmen under mbl-förhandlingen i det aktuella personalärendet.

Nu har kammarrätten sagt sitt i frågan. Domstolen konstaterar att den inte är behörig att pröva frågan utifrån mbl och avvisar yrkandet. Rätten gör samma bedömning som Polismyndigheten när det gäller utlämnandet enligt Tryckfrihetsförordningen och avslår fackets överklagande. Den begärda handlingen är alltså inte allmän enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.