Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

EU-parlamentet antog tjänstedirektivet

Europaparlamentet röstade i dag ja till den kompromiss om en fri tjänstehandel enligt vilken de svenska kollektivavtalen anses vara skyddade.
- Det är en mycket viktig facklig delseger, säger TCO:s ordförande Sture Nordh.
Anita Täpp Publicerad

Enligt dagens beslut ska ett tjänsteföretag som är etablerat i ett medlemsland få verka fritt inom hela EU. Men när företaget utför tjänster i ett annat land ska de anställda ha samma löne- och anställningsvillkor som gäller där.

Därmed ska den fria tjänstehandeln inte kunna leda till lönedumpning och försämrade social villkor vilket många befarat att EU-kommissionens ursprungliga förslag till tjänstedirektiv skulle leda till.

Det förslag som parlamentet antog är resultatet av en kompromiss mellan de båda stora grupperna, socialisterna och de konservativa, i parlamentet.

Beslutet togs med stor majoritet vilket anses vara viktigt eftersom det då blir svårare för kommissionen och ministerrådet att ha en annan uppfattning i den fortsatta behandlingen av tjänstedirektivet.

Europafacket beskriver dagens beslut som "en stor seger för Europas löntagare".

- Parlamentet har genom sitt beslut lyssnat till de välgrundade argument som framförts av TCO och andra fackliga organisationer i Europa, säger Sture Nordh.
 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Unionen innehåller inspelningarna både bilder och ljud från hennes arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna. Unionen anser därför att arbetsgivaren har brutit mot EU:s dataskyddsregler och har nu stämt bolaget.


Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

I stämningsansökan påpekar Unionen att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

Enligt Unionen har händelsen inneburit ett intrång i medlemmens personliga integritet och lett till oro och obehag. Förbundet kräver nu 100 000 kronor i skadestånd av bolaget.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten