Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enighet i PTK för avtal mot lönedumpning

Tjänstemännen närmar sig förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett avtal för att motverka lönedumpning. Syftet är att förhindra en ny Vaxholmstvist. Ett avtal är nödvändigt anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt som hävdar att den svenska modellen annars står på spel.
Publicerad
Efter konflikten vid bygget i Vaxholm överlägger LO och Svenskt Näringsliv om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Målet är att vara klara till första juli. När de nästan är i hamn har förhandlingscheferna inom PTK enats om att de vill förhandla med Svenskt Näringsliv i frågan. Att tjänstemännen agerar nu beror enligt Ramstedt på händelseförloppet i Vaxholmstvisten. Rädsla finns för att utgången kan hota den svenska modellen med kollektivavtal.
- Klarar inte parterna på arbetsmarknaden att träffa en överenskommelse är risken oerhört stor att regeringen känner sig tvingad att slå fast kollektivavtalen i lag eller att lägga fast lägstlöner i lag. Det skulle innebära att parterna och facken abdikerat från sitt ansvar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
- Den svenska modellen är effektiv, vi ska slå vakt om den och utveckla den, det gör vi genom att hitta en överenskommelse som inte leder till lönedumpning.
När facken och IBM nyligen träffade ett lokalt avtal gällande arbetsuppgifterna för indiska IT-tekniker innefattade avtalet även garantier för svenska anställda om utbildning i den bristkompetens som indierna har. Kompetensutveckling skulle också kunna bli ett inslag i det avtal som tjänstemännen hoppas åstadkomma med Svenskt Näringsliv.
Tjänstemännens avtal kan också ha likheter med det avtal som LO tecknar.
-Skillnaden är tjänstemännens löneavtal. På LO-sidan har man fixerade löner, vi har differentierade löner. Det är en klart komplicerande faktor att vi måste hitta system som klarar att lönespännvidden är så stor.
-Vi har bestämt oss för att inte i detalj sätta ner fötterna för hur det ska gå till utan koncentrerar oss på målet att åstadkomma ett regelsystem som begränsar och minimerar riskerna för lönedumpning.
På Teknikföretagen, som är en av Sifs motparter, säger vice vd Karl Olof Stenqvist att det är tänkbart att ett avtal träffas. Men betonar att det handlar om att komma överens om vad man ska avtala.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.