Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Enighet i PTK för avtal mot lönedumpning

Tjänstemännen närmar sig förhandlingar med Svenskt Näringsliv om ett avtal för att motverka lönedumpning. Syftet är att förhindra en ny Vaxholmstvist. Ett avtal är nödvändigt anser Sifs förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt som hävdar att den svenska modellen annars står på spel.
Publicerad
Efter konflikten vid bygget i Vaxholm överlägger LO och Svenskt Näringsliv om riktlinjer för utländska entreprenörer och villkoren för deras anställda. Målet är att vara klara till första juli. När de nästan är i hamn har förhandlingscheferna inom PTK enats om att de vill förhandla med Svenskt Näringsliv i frågan. Att tjänstemännen agerar nu beror enligt Ramstedt på händelseförloppet i Vaxholmstvisten. Rädsla finns för att utgången kan hota den svenska modellen med kollektivavtal.
- Klarar inte parterna på arbetsmarknaden att träffa en överenskommelse är risken oerhört stor att regeringen känner sig tvingad att slå fast kollektivavtalen i lag eller att lägga fast lägstlöner i lag. Det skulle innebära att parterna och facken abdikerat från sitt ansvar, säger Lars-Bonny Ramstedt.
- Den svenska modellen är effektiv, vi ska slå vakt om den och utveckla den, det gör vi genom att hitta en överenskommelse som inte leder till lönedumpning.
När facken och IBM nyligen träffade ett lokalt avtal gällande arbetsuppgifterna för indiska IT-tekniker innefattade avtalet även garantier för svenska anställda om utbildning i den bristkompetens som indierna har. Kompetensutveckling skulle också kunna bli ett inslag i det avtal som tjänstemännen hoppas åstadkomma med Svenskt Näringsliv.
Tjänstemännens avtal kan också ha likheter med det avtal som LO tecknar.
-Skillnaden är tjänstemännens löneavtal. På LO-sidan har man fixerade löner, vi har differentierade löner. Det är en klart komplicerande faktor att vi måste hitta system som klarar att lönespännvidden är så stor.
-Vi har bestämt oss för att inte i detalj sätta ner fötterna för hur det ska gå till utan koncentrerar oss på målet att åstadkomma ett regelsystem som begränsar och minimerar riskerna för lönedumpning.
På Teknikföretagen, som är en av Sifs motparter, säger vice vd Karl Olof Stenqvist att det är tänkbart att ett avtal träffas. Men betonar att det handlar om att komma överens om vad man ska avtala.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Avskedad för fel stämpling – AD splittrad i dom om fackligt uppdrag

Vem bestämmer över tiden för en fackligt förtroendevald? Frågan har ställts på sin spets i Arbetsdomstolen, AD, där ledamöterna inte var överens. Unionens chefsjurist Malin Wulkan tror inte domen påverkar viljan till fackliga uppdrag.
Sandra Lund Publicerad 27 januari 2026, kl 13:01
en delad bild med en stämpelklocka till vänster och Malin Wulka, chefsjurist på Unionen till höger. Hon bär svart kavaj, blå blus och glasögon.
Unionens chefsjurist säger att stämpelklocka är mindre vanligt på arbetsplatser för privatanställda tjänstemän. Men att det alltid är väldigt viktigt att komma överens om arbetstider och frånvaro när man har ett fackligt förtroendeuppdrag, särskilt om det är på heltid.
Foto: Janerik Henriksson TT/Peter Knutson

En kvinna som jobbat som försäkringsutredare på Försäkringskassan sedan 2012, och varit heltidsfacklig sedan 2016 blev sparkad strax före jul 2023. 

Att bli avskedad och inte uppsagd är den allvarligare varianten av att bli av med jobbet. Då anser arbetsgivaren att man som anställd ”grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren”.

Har stämplat fel

Enligt myndigheten hade kvinnan bland annat tidrapporterat fel, under totalt 17 olika dagar. Hon ska inte alltid ha stämplat in och ut korrekt, som anställda där måste göra med en röd respektive grön knapp på datorn. 

Hon ska också ha fått felaktig lön och ersättning under några av dagarna, enligt arbetsgivaren.

Kvinnan, och hennes fackförbund Akavia, ansåg i stället att avskedandet var fel och tog fallet hela vägen till Arbetsdomstolen (AD). 

"Det kan inte vara möjligt"

Hon och facket ansåg att fackligt förtroendevalda på heltid inte kan redovisa sin tid på samma sätt som en anställd. Kvinnan hade i stället jobbat utifrån en slags förtroendearbetstid, eftersom uppdraget inte går att sköta på fasta tider.

I förra veckan kom domen. Domstolen gick på arbetsgivarens linje, även om två av sju ledamöter inte höll med om att det var fel att redovisa tiden schablonmässigt såsom kvinnan gjort.

– Det kan inte vara möjligt. Det kan inte vara möjligt. Ingen kommer våga vara facklig längre. Vi kan skrota hela den svenska modellen, sa kvinnan själv till Svenska dagbladet som följt fallet.

Även Anders Kjellberg, professor i sociologi som forskar kring arbetsmarknadens parter, ställer sig i samma artikel frågan om vem som nu ska våga vara facklig.

Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen, ser inte det komma.

– Nej, jag hoppas och tror inte det. Men det är arbetsgivaren som betalar, då måste tiden man lägger ner på ett uppdrag vara transparent. Är man det minsta osäker vad som gäller kontakta arbetsgivaren så att det blir tydligt. Så släcker man oro.

Unionen: Naturligt att följa avtal 

Domstolen lyfter också fram att flextiden som fanns på Försäkringskassan hade förhandlats fram genom kollektivavtal. Och att det då är än större anledning för en fackligt förtroendevald att följa ett sådant avtal.

– Det är naturligt att man följer de avtal man själv träffat. Sedan får man säga att flextiden hade väldigt vida ramar på Försäkringskassan. Att kunna flexa från 06.00 till 21.00 måndag till söndag kan riskera just otydlighet, säger Malin Wulkan.

Känner du igen problematiken från Unionens medlemmar?

– Nej, det är verkligen ovanligt. Jag kan inte påminna mig om ett enda ärende. Däremot kan vi få många frågor om vilken facklig tid som behövs för uppdraget.

För det finns inga tydliga regler för det?

– Man ska ha så mycket facklig tid som behövs för uppdraget på arbetsplatsen. Så man måste komma överens med arbetsgivaren om vad det är. Det blir mer speciellt om man är facklig på heltid. Då kan det riskera att bli otydligt hur man ska hantera ledighet och registrering av arbetstid.

Akavia får stå för rättegång

Akavia ska ersätta staten för rättegångskostnad på 343 750 kronor. 

Arbetsdomstolen är högsta instans när det kommer till tvister på arbetsmarknaden, beslutet går i regel inte att överklaga.

Läs domen i sin helhet.