Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

De förlorade strid om Bank-id mot storbankerna

Utvecklingsföretaget Accumulate ville ha betalt för sin uppfinning Bank-id och stämde storbankerna på sammanlagt sex miljarder kronor i förlorade intäkter. Men när domstolen nu sagt sitt har resultatet blivit 13 miljoner i nota för rättegångskostnader.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT
Stefan Hultberg som är vd på företaget Accumulate har tvistat om patentet till Bank-id i tre år. Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT

Det är få personer i Sverige som inte har hört talas om identifieringsmetoden Bank-id. I början av 2010 fick Accumulate klartecken att påbörja ett pilotprojekt med bankernas gemensamt ägda bolag Finansiell id-teknik. Utvecklingsföretaget hade ett femtontal patent på sin uppfinning om Bank-id och ingick ett sekretessavtal där deras uppdragsgivare under åtta månader fick ta del av deras lösningar för elektroniska underskrifter. I sin stämningsansökan menar Accumulate att bankerna under den här perioden kopierade uppfinningen utan tillåtelse.

Läs mer: Bankerna anklagas för idéstöld

Eftersom det gått väldigt bra för Bank-id sedan metoden lanserades blev skadeståndskravet högt. Accumulate anser att en skälig ersättning för licenser och uteblivna vinster, brott mot sekretesslagen och lagen om företagshemligheter sammanlagt ska landa på sex miljarder kronor.

– Det är för förlorade intäkter, framtida intäkter och övrig skada. Och med övrig skada menar jag det vi hade vunnit om vi fått lansera den här idén själva. Vilka affärer hade vi fått? Vilka kunder hade vi inte förlorat, sade Accumulates vd Stefan Hultberg till Kollega, när stämningsansökan lämnades in i maj 2017.

Finansiell id-teknik anser att de varken brutit mot någon sekretess eller spridit några företagshemligheter. I stället menar de att de haft utvecklingsföretaget som en potentiell leverantör, tillsammans med andra.

Nu har Patent- och marknadsdomstolen sagt sitt och kommit fram till att det finns vissa likheter i den företagshemliga information som Accumulate delat med sig till Finansiell id-teknik, men att man inte kan bevisa att det inte är resultatet av bankernas eget arbete. Eftersom utvecklingsföretaget förlorade tvisten ska de också ersätta bankernas rättegångskostnader på sammanlagt 13,7 miljoner kronor.

– Vi har hela tiden ställt oss helt avvisande till anklagelserna och är väldigt nöjda med det beslut domstolen har fattat. Mobilt Bank-id är helt och hållet vår egen lösning och nu kan vi lägga den här tvisten bakom oss, säger Malin Wemnell, chef för Ekonomi och HR på Finansiell id-Teknik

Accumulate har till slutet av juni på sig av överklaga. Företagets vd vill inte uttala sig om domen för Accumulates räkning, men konstaterar att skyddet för företagshemligheter och patent är svagt.

– Intentionen är att överklaga. Vi håller på att gå igenom domen och styrelse och ägare diskuterar vägar framåt. Jag kan själv, personligen, konstatera att det är ledsamt att vi har ett så svagt skydd för företagshemligheter i Sverige. Domstolen konstaterar ju att det är företagshemligheter, att motparten har fått del av dessa och att de återfinns i mobilt Bank-id. Men kommer ändå fram till att det skett genom ”eget arbete”. Små innovativa bolag behöver ett skydd, det skyddet finns inte i Sverige i dag, säger Stefan Hultberg.

Bank-id

  • Antal användare: 8 miljoner
  • Antal användningstillfällen dagligen: 11 miljoner
  • Antal användningstillfällen årligen: över 4 miljarder

Finansiell id-teknik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.