Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

De förlorade strid om Bank-id mot storbankerna

Utvecklingsföretaget Accumulate ville ha betalt för sin uppfinning Bank-id och stämde storbankerna på sammanlagt sex miljarder kronor i förlorade intäkter. Men när domstolen nu sagt sitt har resultatet blivit 13 miljoner i nota för rättegångskostnader.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT
Stefan Hultberg som är vd på företaget Accumulate har tvistat om patentet till Bank-id i tre år. Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT

Det är få personer i Sverige som inte har hört talas om identifieringsmetoden Bank-id. I början av 2010 fick Accumulate klartecken att påbörja ett pilotprojekt med bankernas gemensamt ägda bolag Finansiell id-teknik. Utvecklingsföretaget hade ett femtontal patent på sin uppfinning om Bank-id och ingick ett sekretessavtal där deras uppdragsgivare under åtta månader fick ta del av deras lösningar för elektroniska underskrifter. I sin stämningsansökan menar Accumulate att bankerna under den här perioden kopierade uppfinningen utan tillåtelse.

Läs mer: Bankerna anklagas för idéstöld

Eftersom det gått väldigt bra för Bank-id sedan metoden lanserades blev skadeståndskravet högt. Accumulate anser att en skälig ersättning för licenser och uteblivna vinster, brott mot sekretesslagen och lagen om företagshemligheter sammanlagt ska landa på sex miljarder kronor.

– Det är för förlorade intäkter, framtida intäkter och övrig skada. Och med övrig skada menar jag det vi hade vunnit om vi fått lansera den här idén själva. Vilka affärer hade vi fått? Vilka kunder hade vi inte förlorat, sade Accumulates vd Stefan Hultberg till Kollega, när stämningsansökan lämnades in i maj 2017.

Finansiell id-teknik anser att de varken brutit mot någon sekretess eller spridit några företagshemligheter. I stället menar de att de haft utvecklingsföretaget som en potentiell leverantör, tillsammans med andra.

Nu har Patent- och marknadsdomstolen sagt sitt och kommit fram till att det finns vissa likheter i den företagshemliga information som Accumulate delat med sig till Finansiell id-teknik, men att man inte kan bevisa att det inte är resultatet av bankernas eget arbete. Eftersom utvecklingsföretaget förlorade tvisten ska de också ersätta bankernas rättegångskostnader på sammanlagt 13,7 miljoner kronor.

– Vi har hela tiden ställt oss helt avvisande till anklagelserna och är väldigt nöjda med det beslut domstolen har fattat. Mobilt Bank-id är helt och hållet vår egen lösning och nu kan vi lägga den här tvisten bakom oss, säger Malin Wemnell, chef för Ekonomi och HR på Finansiell id-Teknik

Accumulate har till slutet av juni på sig av överklaga. Företagets vd vill inte uttala sig om domen för Accumulates räkning, men konstaterar att skyddet för företagshemligheter och patent är svagt.

– Intentionen är att överklaga. Vi håller på att gå igenom domen och styrelse och ägare diskuterar vägar framåt. Jag kan själv, personligen, konstatera att det är ledsamt att vi har ett så svagt skydd för företagshemligheter i Sverige. Domstolen konstaterar ju att det är företagshemligheter, att motparten har fått del av dessa och att de återfinns i mobilt Bank-id. Men kommer ändå fram till att det skett genom ”eget arbete”. Små innovativa bolag behöver ett skydd, det skyddet finns inte i Sverige i dag, säger Stefan Hultberg.

Bank-id

  • Antal användare: 8 miljoner
  • Antal användningstillfällen dagligen: 11 miljoner
  • Antal användningstillfällen årligen: över 4 miljarder

Finansiell id-teknik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.