Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Det är få personer i Sverige som inte har hört talas om identifieringsmetoden Bank-id. I början av 2010 fick Accumulate klartecken att påbörja ett pilotprojekt med bankernas gemensamt ägda bolag Finansiell id-teknik. Utvecklingsföretaget hade ett femtontal patent på sin uppfinning om Bank-id och ingick ett sekretessavtal där deras uppdragsgivare under åtta månader fick ta del av deras lösningar för elektroniska underskrifter. I sin stämningsansökan menar Accumulate att bankerna under den här perioden kopierade uppfinningen utan tillåtelse.
Läs mer: Bankerna anklagas för idéstöld
Eftersom det gått väldigt bra för Bank-id sedan metoden lanserades blev skadeståndskravet högt. Accumulate anser att en skälig ersättning för licenser och uteblivna vinster, brott mot sekretesslagen och lagen om företagshemligheter sammanlagt ska landa på sex miljarder kronor.
– Det är för förlorade intäkter, framtida intäkter och övrig skada. Och med övrig skada menar jag det vi hade vunnit om vi fått lansera den här idén själva. Vilka affärer hade vi fått? Vilka kunder hade vi inte förlorat, sade Accumulates vd Stefan Hultberg till Kollega, när stämningsansökan lämnades in i maj 2017.
Finansiell id-teknik anser att de varken brutit mot någon sekretess eller spridit några företagshemligheter. I stället menar de att de haft utvecklingsföretaget som en potentiell leverantör, tillsammans med andra.
Nu har Patent- och marknadsdomstolen sagt sitt och kommit fram till att det finns vissa likheter i den företagshemliga information som Accumulate delat med sig till Finansiell id-teknik, men att man inte kan bevisa att det inte är resultatet av bankernas eget arbete. Eftersom utvecklingsföretaget förlorade tvisten ska de också ersätta bankernas rättegångskostnader på sammanlagt 13,7 miljoner kronor.
– Vi har hela tiden ställt oss helt avvisande till anklagelserna och är väldigt nöjda med det beslut domstolen har fattat. Mobilt Bank-id är helt och hållet vår egen lösning och nu kan vi lägga den här tvisten bakom oss, säger Malin Wemnell, chef för Ekonomi och HR på Finansiell id-Teknik
Accumulate har till slutet av juni på sig av överklaga. Företagets vd vill inte uttala sig om domen för Accumulates räkning, men konstaterar att skyddet för företagshemligheter och patent är svagt.
– Intentionen är att överklaga. Vi håller på att gå igenom domen och styrelse och ägare diskuterar vägar framåt. Jag kan själv, personligen, konstatera att det är ledsamt att vi har ett så svagt skydd för företagshemligheter i Sverige. Domstolen konstaterar ju att det är företagshemligheter, att motparten har fått del av dessa och att de återfinns i mobilt Bank-id. Men kommer ändå fram till att det skett genom ”eget arbete”. Små innovativa bolag behöver ett skydd, det skyddet finns inte i Sverige i dag, säger Stefan Hultberg.
Finansiell id-teknik
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Källa: Unionen