Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

De förlorade strid om Bank-id mot storbankerna

Utvecklingsföretaget Accumulate ville ha betalt för sin uppfinning Bank-id och stämde storbankerna på sammanlagt sex miljarder kronor i förlorade intäkter. Men när domstolen nu sagt sitt har resultatet blivit 13 miljoner i nota för rättegångskostnader.
Lina Björk Publicerad
Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT
Stefan Hultberg som är vd på företaget Accumulate har tvistat om patentet till Bank-id i tre år. Fredrik Stehn/Fredrik Persson TT

Det är få personer i Sverige som inte har hört talas om identifieringsmetoden Bank-id. I början av 2010 fick Accumulate klartecken att påbörja ett pilotprojekt med bankernas gemensamt ägda bolag Finansiell id-teknik. Utvecklingsföretaget hade ett femtontal patent på sin uppfinning om Bank-id och ingick ett sekretessavtal där deras uppdragsgivare under åtta månader fick ta del av deras lösningar för elektroniska underskrifter. I sin stämningsansökan menar Accumulate att bankerna under den här perioden kopierade uppfinningen utan tillåtelse.

Läs mer: Bankerna anklagas för idéstöld

Eftersom det gått väldigt bra för Bank-id sedan metoden lanserades blev skadeståndskravet högt. Accumulate anser att en skälig ersättning för licenser och uteblivna vinster, brott mot sekretesslagen och lagen om företagshemligheter sammanlagt ska landa på sex miljarder kronor.

– Det är för förlorade intäkter, framtida intäkter och övrig skada. Och med övrig skada menar jag det vi hade vunnit om vi fått lansera den här idén själva. Vilka affärer hade vi fått? Vilka kunder hade vi inte förlorat, sade Accumulates vd Stefan Hultberg till Kollega, när stämningsansökan lämnades in i maj 2017.

Finansiell id-teknik anser att de varken brutit mot någon sekretess eller spridit några företagshemligheter. I stället menar de att de haft utvecklingsföretaget som en potentiell leverantör, tillsammans med andra.

Nu har Patent- och marknadsdomstolen sagt sitt och kommit fram till att det finns vissa likheter i den företagshemliga information som Accumulate delat med sig till Finansiell id-teknik, men att man inte kan bevisa att det inte är resultatet av bankernas eget arbete. Eftersom utvecklingsföretaget förlorade tvisten ska de också ersätta bankernas rättegångskostnader på sammanlagt 13,7 miljoner kronor.

– Vi har hela tiden ställt oss helt avvisande till anklagelserna och är väldigt nöjda med det beslut domstolen har fattat. Mobilt Bank-id är helt och hållet vår egen lösning och nu kan vi lägga den här tvisten bakom oss, säger Malin Wemnell, chef för Ekonomi och HR på Finansiell id-Teknik

Accumulate har till slutet av juni på sig av överklaga. Företagets vd vill inte uttala sig om domen för Accumulates räkning, men konstaterar att skyddet för företagshemligheter och patent är svagt.

– Intentionen är att överklaga. Vi håller på att gå igenom domen och styrelse och ägare diskuterar vägar framåt. Jag kan själv, personligen, konstatera att det är ledsamt att vi har ett så svagt skydd för företagshemligheter i Sverige. Domstolen konstaterar ju att det är företagshemligheter, att motparten har fått del av dessa och att de återfinns i mobilt Bank-id. Men kommer ändå fram till att det skett genom ”eget arbete”. Små innovativa bolag behöver ett skydd, det skyddet finns inte i Sverige i dag, säger Stefan Hultberg.

Bank-id

  • Antal användare: 8 miljoner
  • Antal användningstillfällen dagligen: 11 miljoner
  • Antal användningstillfällen årligen: över 4 miljarder

Finansiell id-teknik

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Bulletin får betala halv miljon till Unionen-medlem

En tidigare anställd journalist på nättidningen Bulletin får nu en halv miljon kronor av tidningen. Det efter att Unionen drivit hennes fall till förlikning i domstol.
Sandra Lund Publicerad 14 oktober 2025, kl 15:14
Fru justitia ovanför ingången till Stockholms tingsrätt.
Fru justitia ovanför ingången till vid Stockholms tingsrätt där fallet mellan Bulletin och Unionen avgjordes. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Journalisten anställdes av nättidningen Bulletin 2022. 

I mars 2024 blev hon avskedad. Däremellan är de båda parterna, Bulletin och journalisten och hennes fackförbund, inte överens om hon också blivit uppsagd.

Det här ledde till en omfattande arbetsrättslig tvist som från Unionens del innehållit yrkanden som skadestånd för utebliven lön, semesterersättning och pensionsförmåner samt allmänt skadestånd för överträdande av las lagen om anställningsskydd.

Nu har parterna velat få fallet avslutat i domstol, och Stockholms tingsrätt kommit med dom. 

"Stannar mellan parterna"

Det man är överens om är att Bulletin ska betala 550 000 kronor till journalisten och Unionen-medlemmen. 

Varför man valt den vägen vill inte förbundet gå in på i detalj.

– Bevekelsegrunder för varför en förlikning träffas är något som normalt stannar i relationen med parten och i de diskussioner som har varit med motparten. Så är det även i det här fallet, säger Pierre Dahlqvist, förbundsjurist på Unionen.

Båda parter får stå för rättegångskostnader.

 

Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Skylt på arbetsdomstolen
Frågade om en privat tjänst – blev avskedad
Arbetsrätt

Frågade om en privat tjänst – blev avskedad

Mannen frågade sin kollega om han kunde hämta en vattenspridare under arbetstid, som han köpt privat. Det uppskattades inte av företaget han jobbade på, som gav honom sparken.
Lina Björk Publicerad 18 september 2025, kl 09:12
Skylt på arbetsdomstolen
Mannen bad sin kollega om en privat tjänst, vilket resulterade i att han blev av med jobbet. Foto: Claudio Bresciani / TT

Mannen jobbade som lagerarbetare och sedan produktionsledare på grossistföretaget Martin & Servera när han i våras blev avskedad. Orsakerna var enligt företaget: han hade avvikit från arbetsplatsen under instämplad tid, han hade inte stämplat in sina kollegor på rätt sätt, han hade orsakat bristande arbetsmiljö och slutligen hade han bett medarbetare om privata tjänster. 

Mannen själv har gett förklaringar till händelserna. Bland annat har han åkt hem på raster och följt med sitt barn till sjukhus under arbetstid, men alltid kommunicerat det med sina chefer. 

Saknade avtal för nattarbete

Grossistföretaget saknade tillfälligt avtal för nattarbete. Men enligt Unionens stämningsansökan har anställda varit pressade att bli klara med sitt plock av varor under kvällsskiftet, även om midnatt ibland passerats. Den tiden har tagits ut i ledighet eller ersättning efteråt. Det har hanterats likadant av alla andra produktionsledare och registrerad tid har även godkänts av attesterande chefer. 

Den dåliga arbetsmiljön anser arbetsgivaren att mannen orsakat genom att bestraffa vissa medarbetare, medan han själv anser att han ställt rimliga krav på anställda som inte gjort sitt jobb. 

Slutligen är det en vattenspridare som orsakat mannen problem. När en arbetskamrat skulle göra en körning till Norrköping frågade produktionsledaren om kollegan kunde tänka sig att ta med en vattenspridare tillbaka som han köpt privat. Kollegan svarade ja. 
Händelsen tillsammans med arbetsgivarens andra argument gjorde att mannen avskedades i maj. 

Unionen stämmer i AD

Avskedande får ske om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren, vilket Unionen inte anser att medlemmen har gjort. Unionen stämmer därför arbetsgivaren på 190 000 kronor i allmänt skadestånd och vill att domstolen förklarar avskedandet ogiltigt. 

Kollega har sökt Martin & Servera som inte vill kommentera ärendet.