Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Dåligt engagemang för jämställdhet

Jämställdhetsplanen på arbetsplatsen görs ofta utan engagemang. Det har två forskare vid Arbetslivsinstitutet funnit och föreslår därför att planen utformas på ett annat sätt.
Publicerad
Enligt lag ska alla arbetsplatser med mer än tio anställda ha en jämställdhetsplan. Forskarna Inga-Britt Drejhammar och Birgit Pingel skickade en enkät till ansvariga för jämställdhetsfrågor på 150 arbetsplatser, inom offentlig förvaltning och i det privata näringslivet, i Östergötland.
Av de 75 procent som svarade framgick att alla arbetsplatser inom det offentliga och på de stora företagen, med mer än 100 anställda, hade planer. Men endast 66 procent av de små eller medelstora företagen, med 10 till 100 anställda, hade en plan.
I undersökningen intervjuades också fackliga företrädare och chefer. Få ansåg att planen påverkar det lokala arbetet. Den ses ofta som ett åläggande, något som görs utan engagemang.
Forskarna vill därför att planen ska utformas så att arbetsgivarna uppmanas berätta om hur det ser ut på arbetsplatsen och vilka problem som kan finnas. Det leder till reflexion, menar Inga-Britt Drejhammar.
- Men vi måste också börja synliggöra och prata om problemet på arbetsplatsen. Det gäller att jobba strategiskt och få med sig folk och sedan göra upp en handlingsplan och följa den.
- Jag tror att frågan kommer att få en skjuts framåt när 40-talisterna går i pension och fler högutbildade kvinnor kommer in på arbetsplatserna, säger Inga-Britt Drejhammar.
Hon och Birgitta Pingel genomför nu ytterligare en undersökning om hur jämställdhetsplanerna fungerar på arbetsplatserna. Femton Sifklubbordföranden i Norrköping deltar i studien.
- Vi vill titta på fackets möjlighet att utifrån kollektivavtalet och jämställdhetslagen aktivt arbeta med jämställdhetsfrågan i företaget och vilket stöd man kan få av företaget och av Sif, förklarar Inga-Britt Drejhammar.
En rapport om studien beräknas vara klar i augusti.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.